SFS 2004:879
Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare
utfärdad den 4 november 2004.
1) Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1, 3 och 8 §§ lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare skall ha följande lydelse.
- 1)
Prop. 2003/04:158, bet. 2004/05:SoU5, rskr. 2004/05:25.
1 §
Denna lag innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till smittbärare.
Med en smittbärare förstås i lagen
den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen,
den som för eller kan antas föra smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom, och
den som i annat fall än som avses i 1 eller 2 har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av en samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168) utan att vara sjuk i en sådan sjukdom.
3 § 2)
- 2)
Senaste lydelse 2004:180.
En smittbärare har rätt till smittbärarpenning, om han måste avstå från förvärvsarbete på grund av
beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, eller
läkarundersökning eller hälsokontroll som smittbäraren genomgår utan att beslut enligt 1 har fattats men som syftar till att klarlägga om han är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada som kan göra livsmedel som han hanterar otjänligt till människoföda.
Första stycket gäller inte när fråga är om hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen eller beslut som avser avspärrning enligt 3 kap. 10 § smittskyddslagen.
8 § 3)
- 3)
Senaste lydelse 2004:180.
Smittbärarpenning får sättas ned eller dras in om smittbäraren
inte följer förhållningsregler som har getts med stöd av smittskyddslagen (2004:168) eller överträder förbud enligt 3 kap. 9 § nämnda lag, eller
åsidosätter särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.