Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet2)
- 1)
Prop. 1999/2000:54, bet. 1999/2000:UU13, rskr. 1999/2000:165.
- 2)
Lagen omtryckt 1992:1536.
dels att 2, 17 och 25 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 7 a–7 d §§, och närmast före 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.
2 §
I denna lag avses med
kärnteknisk anläggning:
a. anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor),
b. annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,
c. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och
d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall,
kärnämne:
a. uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant ämne ingår,
b. torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår, och
c. använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,
kärnavfall:
a. använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,
b. radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål,
c. material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan anläggning, och
d. radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas.
kärnteknisk utrustning:
a. utrustning eller material som särskilt har konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne, och
b. utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar.
Anmälningsskyldighet
7 a §
Den som bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som rör processer eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen eller kärnavfall, är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer.
Första stycket gäller inte teoretisk eller grundläggande forskning. Det gäller inte heller forskning och utveckling som rör
industriell användning av radioisotoper,
tillämpningar inom medicin, hydrologi eller lantbruk,
hälso- och miljöeffekter,
förbättrat underhåll.
7 b §
Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärnteknisk utrustning är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer.
7 c §
Den som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk utrustning är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer.
7 d §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten i 7 a–7 c §§.
17 §
Den som bedriver eller har tillstånd att bedriva en kärnteknisk verksamhet, den som är anmälningsskyldig enligt 7 a–7 c §§ och den som tar befattning med utrustning som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 7 c §, skall på begäran av tillsynsmyndigheten
lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen, och
ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats, där han bedriver verksamhet, för undersökningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsynen.
En skyldighet enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.
Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.
25 §
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet
bedriver kärnteknisk verksamhet utan tillstånd enligt 5 § eller 5 a § andra stycket eller bryter mot 6 §,
åsidosätter sin anmälningsskyldighet enligt 7 a–7 c §§, eller
åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.
Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 10 § döms till böter eller fängelse i högst två år.