Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs att 2 kap. 9, 21 a och 24 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.2) skall ha följande lydelse.
- 1)
Prop. 2001/02:72, bet. 2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15.
- 2)
Lagen omtryckt 2002:620.
2 kap. 9 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad allmänheten skall iaktta inom och i närheten av områden som avses i 2 §.
Föreskrifter som avses i första stycket får även meddelas för en plats där fornfynd har påträffats, om det kan ske utan att någon väsentlig olägenhet uppstår. Sådana föreskrifter får gälla längst till dess att platsen har undersökts enligt 8 §.
Länsstyrelsen får besluta om användningen av mark i närheten av områden som avses i 2 § under förutsättning att den pågående användningen inte avsevärt försvåras.
Ett beslut om föreskrifter skall kungöras på lämpligt sätt.
2 kap. 21 a §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som av uppsåt eller oaktsamhet
inte anmäler fornfynd enligt 5 §,
bryter mot föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av 9 §,
inte gör anmälan enligt 10 § andra stycket eller
bryter mot 18 §.
2 kap. 24 §
Beslut av Riksantikvarieämbetet enligt 17 § får överklagas hos regeringen.
Övriga beslut enligt detta kapitel får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av 25 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Kommunen får överklaga beslut enligt 2 § andra stycket, 9 § första–tredje styckena och 12 § andra stycket.