SFS 2001:1016
Lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning
utfärdad den 29 november 2001.
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om lagen (1994:260) om offentlig anställning
- 1)
Prop. 2000/01:147, bet. 2001/02:AU2, rskr. 2001/02:38.
dels att 2, 3, 38 och 42 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 7 a–7 d §§, av följande lydelse.
2 §2)
- 2)
Senaste lydelse 1999:311.
Följande föreskrifter i lagen gäller också arbetstagare hos kommuner, landsting och kommunalförbund, nämligen
7–7 c §§ om bisysslor,
23–29 §§ om arbetskonflikter,
38 § om interimistiskt beslut,
42 § första och andra styckena om vissa undantag från lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Föreskrifterna i 30 § om periodiska hälsoundersökningar gäller också arbetstagare hos kommuner och landsting.
3 §3)
- 3)
Senaste lydelse 1999:311.
Lagen gäller inte
statsråden,
riksdagens ombudsmän,
arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare,
arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.
För justitiekanslern, justitieråden och regeringsråden gäller bara 4 § om bedömningsgrunder vid anställning, 7–7 d §§ om bisysslor, 23–29 §§ om arbetskonflikter, 38 § om interimistiskt beslut och 42 § andra stycket om vissa undantag från lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
7 a §
Arbetsgivaren skall på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 §.
7 b §
En arbetstagare skall på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren skall kunna bedöma arbetstagarens bisysslor.
7 c §
En arbetsgivare skall besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en bisyssla som inte är förenlig med 7 § skall upphöra med eller inte åta sig bisysslan. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla en motivering.
7 d §
Ordinarie domare, chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och direktörer för allmänna försäkringskassor skall på eget initiativ till arbetsgivaren anmäla vilka typer av bisysslor de har.
38 §
I en tvist om ett beslut enligt 7 c, 31 eller 36 § får domstolen för tiden fram till dess att det finns ett lagakraftägande avgörande bestämma att beslutet tills vidare inte skall gälla.
42 §
Föreskrifterna i 2, 21 och 22 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall inte tillämpas i anställningsförhållanden som avses i denna lag.
Föreskrifterna i 11–14 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet skall inte tillämpas, när det gäller beslut om att en arbetstagare skall upphöra med eller inte åta sig bisyssla enligt 7 c §, disciplinansvar enligt 14 §, åtalsanmälan enligt 22 § eller skiljande från arbetsuppgifter enligt 31 §.
För arbetstagare som avses i 1 § skall också föreskrifter i andra författningar än lagar tillämpas, även om föreskrifterna avviker från lagen (1982:80) om anställningsskydd.