3 §²⁾

2)

Senaste lydelse 2010:1407.

Patentbesvärsrätten får vara delad i avdelningar.

Om Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar, är Patentbesvärsrättens ordförande även ordförande på en avdelning. Ett av de övriga patenträttsråden är ordförande på annan avdelning. För varje avdelning finns också ett patenträttsråd som är vice ordförande.

4 §³⁾

3)

Senaste lydelse 1997:307.

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är Patentbesvärsrätten domför med en ledamot. Detsamma gäller vid beslut om avskrivning av patentansökan enligt 15 § fjärde stycket patentlagen (1967:837). Fler än fyra ledamöter får inte i annat fall än som sägs i 5 § sitta i rätten.

I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar samt i mål om växtförädlarrätt ska minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten och en ledamot ska vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av lagfaren ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. I mål om mönster, varumärken, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten.

En åtgärd som avser ett måls beredande får i den omfattning domstolen bestämmer vidtas av en ledamot i domstolen eller av någon annan tjänsteman hos denna.

5 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 1987:1331.

Om rätten vid överläggning till avgörande av patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar finner att målet eller en viss fråga är av särskild betydelse från principiell synpunkt, får rätten besluta att målet eller, om det kan ske, den särskilda frågan ska avgöras av domstolen i dess helhet. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift får i motsvarande fall rätten besluta att domstolens samtliga lagfarna ledamöter ska delta i avgörandet.

11 §⁵⁾

5)

Senaste lydelse 1987:754.

Rätten får vid muntlig förhandling höra vittnen eller sakkunniga, om det behövs för utredningen. Förhöret får hållas under ed. Om förhör gäller 36 kap. 1–18, 20 och 22–25 §§ samt 40 kap. 2, 9–11, 14 och 16–18 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Vägrar ett vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga, får rätten vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet.

Vittnen och sakkunniga får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken.