SFS 2011:1309
Lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.
utfärdad den 1 december 2011.
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. ska ha följande lydelse.
- 1)
Prop. 2010/11:166, bet. 2011/12:SkU4, rskr. 2011/12:29.
3 §2)
- 2)
Senaste lydelse 1997:491.
En fordran preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då den förföll till betalning, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Har en fordran fastställts till sitt belopp sedan den förfallit till betalning, räknas preskriptionstiden i fråga om sådan del av fordringen som dessförinnan inte har varit indrivningsbar från utgången av det kalenderår då fastställelsen ägde rum. Detsamma gäller om en fordran har fastställts till sitt belopp sedan föreskriven tid för avlämnande av deklaration eller annan redovisning för fordringen gått ut.
En fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indrivning. Om ett sådant indrivningsuppdrag återtas, upphör beräkningen av preskriptionstid för det belopp som omfattas av återkallelsen.
4 §3)
- 3)
Senaste lydelse 1997:491.
Medges den som svarar för betalning av en fordran helt eller delvis anstånd med betalningen, preskriberas fordringen i motsvarande mån tidigast två år efter utgången av det kalenderår då anståndet upphörde att gälla.
Första stycket gäller inte i fråga om fordringar som påförts enligt skatteförfarandelagen (2011:1244).