1) Enligt riksdagens beslut 2) föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
- 1)
Förslag 2003/04:RB3, bet. 2003/04:FiU19, rskr. 2003/04:287.
- 2)
Lagen omtryckt 1999:19.
dels att 1 kap. 2 §, 6 kap. 9 § och 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 11 kap. skall införas en ny bestämmelse, 11 kap. 2 a §, av följande lydelse.
1 kap. 3) 2 §
- 3)
Senaste lydelse 2003:840.
Riksbanken har enligt 9 kap. 13 § regeringsformen ansvaret för penningpolitiken.
Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde.
Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Riksbanken får meddela föreskrifter inom ramen för sitt ansvar för penningpolitiken. Riksbanken får även meddela föreskrifter såvitt avser verksamhet med anknytning till Riksbankens betalningssystem eller kontantförsörjningsuppdrag.
6 kap. 4) 9 §
- 4)
Senaste lydelse 2003:168.
Efter anmodan av Riksbanken skall ett finansinstitut eller annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen till Riksbanken lämna de uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att
följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna,
övervaka betalningssystemets stabilitet.
Den som för egen eller annans räkning har utfört transaktioner med utländsk motpart eller hållit tillgångar och skulder med utlandsanknytning är skyldig att till Riksbanken lämna de uppgifter som behövs som underlag för Riksbankens betalningsbalansstatistik och för statistik över utlandsställningen.
Riksbanken får utfärda närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt första och andra stycket.
11 kap. 2 a §
Riksbanken får meddela föreläggande eller förbud som behövs för att föreskrifter som meddelats enligt 1 kap. 2 § eller 6 kap. 9 § skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får Riksbanken utsätta vite.
5) 3 §
- 5)
Senaste lydelse 2003:168.
Den som inte fullgör sin skyldighet enligt 6 kap. 9 § att lämna uppgifter eller visa upp handlingar eller som lämnar oriktig uppgift när skyldigheten fullgörs skall dömas till böter, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. Om ett vite har förelagts med stöd av 11 kap. 2 a §, får dock inte dömas till straff för gärning som omfattas av föreläggandet.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.