SFS 2025:1461
Lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt
Utfärdad den 4 december 2025
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om lagen om tilläggsskatt (2023:875)2)
- 1)
Prop. 2025/26:22, bet. 2025/26:SkU5, rskr. 2025/26:95.
- 2)
-
Senaste lydelse av
7 kap. 25 § 2024:1248
7 kap. 63 § 2024:1248
7 kap. 63 a § 2024:1248
7 kap. 63 b § 2024:1248
7 kap. 63 c § 2024:1248
7 kap. 63 d § 2024:1248
7 kap. 63 e § 2024:1248
7 kap. 64 § 2024:1248
7 kap. 65 § 2024:1248.
dels att 7 kap. 11, 25, 26 och 63–65 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 7 kap. 11, 25 och 63 §§ ska utgå,
dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 23, 27, 34 a, 34 c och 36 §§, 6 kap. 1–2 a och 9 §§, 7 kap. 1, 3, 4, 6, 8, 24 och 29 §§, 8 kap. 4 a § och rubriken närmast före 3 kap. 27 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas 21 nya paragrafer, 2 kap. 23 a och 41 a §§, 3 kap. 27 a–27 o och 30 a §§, 4 kap. 16 a § och 6 kap. 2 b och 2 c §§, och närmast före 2 kap. 23 a och 41 a §§ och 4 kap. 16 a § nya rubriker av följande lydelse.
2 kap.
1 § 3)
- 3)
Senaste lydelse 2024:1248.
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner av vissa begrepp och förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen också i andra kapitel.
Definitioner av följande begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:
allmänt erkänd redovisningsstandard i 20 §
asymmetrisk vinst och förlust i utländsk valuta i 3 kap. 13 §
balansvärde i 5 kap. 5 §
beskattningsår i 24 §
bestämmande inflytande i 14 §
betydande snedvridning av konkurrensen i 3 kap. 7 §
bokfört nettovärde av materiella tillgångar i 23 §
delägarbeskattad enhet i 7 kap. 2 §
delägd moderenhet i 13 §
dotterföretag till ett samriskföretag i 7 kap. 44 §
effektiv skattesats i 3 kap. 37 §
enhet i 6 § första stycket
fast driftställe i 7 kap. 17 §
fastighetsinvesteringsföretag i 40 §
försäkringsinvesteringsenhet i 41 §
godkänd redovisningsstandard i 21 §
godkänt utdelningsskattessystem i 31 §
huvudenhet i 7 kap. 18 §
huvudregel för tilläggsskatt i 4 §
hybridenhet i 41 a §
hör hemma i 1 kap. 11–16 §§
icke kvalificerat imputationsbelopp i 28 §
icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande i 29 f §
ideell organisation i 34 §
internationell organisation i 33 §
investeringsenhet i 38 §
investeringsenhet för pensioner i 37 §
investeringsfond i 39 §
justerat resultat i 3 kap. 2 §
justerad skattekostnad i 3 kap. 23 §
kompletteringsregel för tilläggsskatt i 5 §
koncern i 7 §
koncernenhet i 8 §
koncernredovisning i 19 §
kvalificerat imputationsbelopp i 27 §
kvalificerat skattetillgodohavande i 29 §
lågbeskattad koncernenhet i 44 §
lågskattestat i 45 §
marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande i 29 a–29 e §§
medräknade skatter i 3 kap. 24–26 §§
mellanliggande moderenhet i 12 §
minimiskattesats i 25 §
minoritetsägd koncernenhet i 7 kap. 42 §
modellreglerna i 47 §
moderenhet i 10 §
moderföretag i 11 §
myndighetsenhet i 32 §
nettoskattekostnad i 3 kap. 8 §
offentligt organ i 6 § tredje stycket
omorganisering i 7 kap. 59 §
omvänd hybridenhet i 7 kap. 4 §
pensionsenhet i 35 §
pensionsfond i 36 §
portföljinnehav i 17 §
procentsats för tilläggsskatt i 3 kap. 38 § första stycket
rapporterande enhet i 43 §
redovisat resultat i 18 §
regel om nationell tilläggsskatt i 3 §
räkenskapsår i 22 §
samriskföretag i 7 kap. 43 §
skattetransparent enhet i 7 kap. 3 §
stat i 46 §
statslös koncernenhet i 48 §
substansbelopp i 5 kap. 2 §
svensk koncernenhet i 9 §
system för beskattning av kontrollerade utländska företag i 26 §
system med avdragsgill utdelning i 7 kap. 66 §
särskild uppskjuten skattefordran i 4 kap. 13 §
tilläggsskatt i 2 §
tilläggsskattebelopp i 3 kap. 37–39 §§
tilläggsskatterapport i 42 §
undantagna utdelningar i 3 kap. 9 §
undantagen vinst och förlust avseende ägarintressen i 3 kap. 10 §
undantagna enheter i 1 kap. 5–8 §§
värdet beträffande tilläggsskatt i 23 a §
ägarenhet i 16 §
ägarintresse i 15 §
överskjutande vinst i 3 kap. 38 § andra stycket
övrigt skattetillgodohavande i 30 §.
Värdet beträffande tilläggsskatt
23 a §
Med värdet beträffande tilläggsskatt avses det värde som tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader tas upp till vid beräkning av det justerade resultatet.
Hybridenhet
41 a §
Med hybridenhet avses en enhet som
1. är skattskyldig för inkomstskatt i den stat där den hör hemma till den del dess delägare är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där vardera delägaren hör hemma enligt lagstiftningen där, eller
2. hör hemma i en stat utan bolagsskattesystem, till den del dess delägare är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den stat där vardera delägaren hör hemma enligt lagstiftningen där och enheten inte är en skattetransparent enhet enligt 7 kap. 3 § andra stycket.
3 kap.
23 § 4)
- 4)
Senaste lydelse 2024:1248.
Den justerade skattekostnaden är summan av de redovisade kostnaderna avseende medräknade aktuella skatter efter justeringar för
1. nettobeloppet för tillägg och minskningar enligt 28–29 a §§,
2. det uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt 30–34 d §§, och
3. nettoförändringen av skatter som redovisas direkt mot eget kapital till den del de hänför sig till intäkter eller kostnader som ingår i det justerade resultatet och som beskattas enligt lokala skatteregler.
Beräkningen av den justerade skattekostnaden ska utgå från den redovisning som används vid beräkning av det justerade resultatet enligt 2–7 §§. Vid beräkningen ska justering bara göras en gång även om flera bestämmelser skulle kunna gälla för samma skattebelopp.
I 27–27 o §§ finns bestämmelser om fördelning av medräknade skatter till en annan koncernenhet än den som har tagit upp skatterna i sin redovisning. I 27 § finns också bestämmelser om behandlingen av kostnaden för medräknade skatter om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som justerad vinst för en huvudenhet enligt 7 kap. 24 §.
Fördelning av medräknade skatter från en koncernenhet till en annan koncernenhet i samma koncern
27 § 5)
- 5)
Senaste lydelse 2024:1248.
Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till en annan koncernenhet i samma koncern i följande fall. Fördelning ska ske till
1. ett fast driftställe, om skattekostnaden är hänförlig till det justerade resultatet för det fasta driftstället,
2. en ägarenhet till en skattetransparent enhet, om det redovisade resultatet för den skattetransparenta enheten ska fördelas till ägarenheten enligt 7 kap. 8 § 1 och skattekostnaden har redovisats i den skattetransparenta enhetens räkenskaper,
3. ett kontrollerat utländskt företag, om skattekostnaden är hänförlig till detta företags inkomst och har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag,
4. en hybridenhet eller omvänd hybridenhet, om skattekostnaden är hänförlig till den enhetens justerade vinst, och
5. en koncernenhet som lämnat utdelning, om skattekostnaden är hänförlig till utdelning under räkenskapsåret från denna koncernenhet.
I 27 a § finns bestämmelser om fördelningen enligt första stycket 2. I 27 b–27 o §§ finns bestämmelser om fördelningen enligt första stycket 1 och 3–5.
Om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som justerad vinst för huvudenheten i enlighet med 7 kap. 24 §, ska kostnaden för medräknade skatter som uppkommer i den stat där det fasta driftstället hör hemma och som har samband med sådan vinst behandlas som en skattekostnad för huvudenheten. Detta gäller dock endast till den del beloppet inte överstiger vinsten multiplicerad med den högsta bolagsskattesatsen för inkomst i den stat där huvudenheten hör hemma.
Vid beräkning av nationell tilläggsskatt ska skattekostnad som avser utländsk skatt och som fördelas till en svensk koncernenhet enligt första stycket 1, 3, 4 eller 5 inte beaktas.
27 a §
Om skattekostnad fördelas till en skattetransparent enhet enligt 27 § första stycket 3 till följd av att enheten är ett kontrollerat utländskt företag, ska den fördelade skattekostnaden också fördelas enligt 27 § första stycket 2. Detta gäller dock bara om ägarenheten till den skattetransparenta enheten ägs av den koncernenhet vars skatt fördelas till enheten enligt 27 § första stycket 3.
27 b §
Fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 1 och 3–5 ska ske med ett belopp som motsvarar koncernenhetens skatt enligt lokala skatteregler i den stat där denna hör hemma på inkomsten från den andra koncernenheten, minskat med sådan utländsk skatt på inkomsten som avräknas.
27 c §
Vid fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 3 och 4 ska skattekostnad som avser passiva intäkter fördelas med ett belopp som motsvarar det lägsta beloppet av medräknade skatter på passiva intäkter och ett belopp som utgörs av procentsatsen för tilläggsskatt för lågskattestaten multiplicerad med de passiva intäkterna. Vid beräkningen av procentsatsen för tilläggsskatt ska ägarenhetens medräknade skatter på de passiva intäkterna inte beaktas. Överskjutande medräknade skatter på passiva intäkter ska hänföras till ägarenheten.
Med passiva intäkter avses i första stycket intäkter som
1. ingår i den justerade vinsten för en koncernenhet och beskattas hos ägarenheten enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag eller på grund av ägarintresse i en hybridenhet eller omvänd hybridenhet, och
2. utgör
– utdelning eller motsvarande,
– ränta eller motsvarande,
– hyra,
– royalty,
– annan avtalsenlig ersättning som sker över tid (annuitetsbelopp), eller
– nettovinst vid försäljning av egendom som ger upphov till sådana intäkter.
27 d §
Vid fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 3 ska bestämmelserna i 27 e–27 h §§ tillämpas om
1. de medräknade skatterna har tagits ut enligt ett sådant system för beskattning av kontrollerade utländska företag som avses i 2 kap. 26 §, och
2. skatten för kontrollerade utländska företag enligt detta system beräknas gemensamt för samtliga sådana företag.
27 e §
Kostnaden för medräknade skatter enligt 27 d § ska fördelas till varje kontrollerat utländskt företag med ett belopp som motsvarar kostnaden multiplicerad med kvoten av företagets fördelningsbelopp och fördelningsbeloppen för samtliga kontrollerade utländska företag.
Ett kontrollerat utländskt företags fördelningsbelopp är ägarenhetens andel av företagets inkomst multiplicerad med skillnaden mellan skattesatsen enligt ett sådant system som avses i 27 d § och den effektiva skattesatsen.
27 f §
Med effektiv skattesats i 27 e § avses den effektiva skattesatsen i en stat med följande avvikelser:
– Skatt som har betalats enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag ska inte räknas med.
– Sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § ska räknas med.
Om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i första stycket den skattesats som beräknas för det kontrollerade utländska företaget. Vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § räknas med.
27 g §
Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av att enheten omfattas av förenklingsregeln i 8 kap. 3–5 §§, ska den effektiva skattesatsen utgöras av den skattesats som framgår av 8 kap. 4 §.
Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av förenklingsregeln i 8 kap. 18 §, ska den effektiva skattesatsen beräknas på följande sätt. Summan av skatt som enligt en regel om nationell tilläggsskatt beaktas vid beräkning av effektiv skattesats och nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § ska divideras med det justerade resultatet enligt en regel om nationell tilläggsskatt.
Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag av andra skäl än de som anges i första och andra styckena, ska den effektiva skattesatsen motsvara kvoten av koncernenheternas skattekostnad och vinst eller förlust före inkomstskatt enligt koncernens kvalificerade finansiella rapport.
Om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i andra stycket den skattesats som beräknas för det kontrollerade utländska företaget. Vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § räknas med.
27 h §
För ett kontrollerat utländskt företag som inte är en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska den effektiva skattesatsen motsvara den skattesats som beräknats enligt 27 f eller 27 g § för de koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i samma stat som företaget, och vilkas andel utgör den största andelen av den inkomst för ägarenheten som omfattas av ett sådant system som avses i 27 d §.
Om koncernen inte beräknar en effektiv skattesats för koncernenheter och enheter i den stat där det kontrollerade utländska företaget hör hemma, ska den effektiva skattesatsen motsvara kvoten av den sammanlagda redovisade inkomstskatten och den sammanlagda redovisade vinsten före inkomstskatt för samtliga sådana enheter som hör hemma i den aktuella staten och som omfattas av ett sådant system som avses i 27 d §.
27 i §
Om utländsk skatt enligt lokala regler avräknas genom att hela den utländska skatten läggs samman och avräknas mot en moder- eller huvudenhets lokala skatt på inkomst som härrör från källa i en annan stat ska kostnaden för medräknade skatter som avser fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter och omvända hybridenheter samt utdelning i moder- eller huvudenhetens räkenskaper fördelas enligt bestämmelserna i 27 j–27 l §§. Om flera lokala skatter tas ut på olika beskattningsunderlag ska fördelningen göras för varje sådan lokal skatt för sig.
Om utländsk skatt enligt lokala regler avräknas separat inom olika inkomstkategorier mot en moder- eller huvudenhets lokala skatt ska fördelningen enligt 27 j–27 l §§ göras för varje sådan kategori för sig. Inkomst som härrör från källa i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma ska då hänföras till den kategori dit utländsk skatt på sådan inkomst hör.
27 j §
Kostnaden för medräknade skatter ska fördelas från moder- eller huvudenheten till dess fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter och omvända hybridenheter samt enheter som lämnat utdelning. Det belopp som ska fördelas till varje fast driftställe och enhet ska motsvaras av beloppet av medräknade skatter att fördela multiplicerat med kvoten av varje enhets fördelningsbelopp och summan av samtliga fördelningsbelopp.
27 k §
Med medräknade skatter att fördela enligt 27 j § avses en moder- eller huvudenhets totala aktuella skattekostnad enligt lokala regler minskat med
1. ett belopp som motsvarar lokal skatt på inkomst som inte härrör från källa i en annan stat,
2. skatt som ska fördelas enligt 27 d–27 h §§, och
3. ett belopp som motsvarar lokal skatt som avser andra inkomstkategorier än den kategori som fördelningen av skatten avser, om fördelning ska ske på det sätt som anges i 27 i § andra stycket.
Om skattesatsen för en moder- eller huvudenhet är progressiv ska beloppet i första stycket 1 beräknas genom att inkomsten hänförs till de tillämpliga skattesatserna i proportion till den lokala inkomstens andel av hela inkomsten.
Med inkomst som härrör från källa i en annan stat enligt 27 i § första stycket avses
1. inkomst som enligt lokala regler om avräkning av utländsk skatt härrör från källa i en annan stat,
2. annan inkomst, om inkomsten ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet som hör hemma i en annan stat, och
3. annan inkomst som härrör från källa i en annan stat.
27 l §
Fördelningsbeloppet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet beräknas genom att moder- eller huvudenhetens inkomst från varje fast driftställe och enhet multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll.
Fördelningsbeloppet för en moder- eller huvudenhet beräknas genom att annan inkomst som härrör från källa i en annan stat än inkomst från fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter, omvända hybridenheter eller enheter som lämnat utdelning multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll. Om olika skattesatser gäller för inkomsterna, ska summan av inkomsterna i varje inkomstslag multipliceras med tillämplig skattesats och minskas med avräkningsbar utländsk skatt för varje inkomstslag.
Fördelningsbeloppet för en enhet som lämnar utdelning beräknas genom att lämnad utdelning multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moderenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll.
27 m §
Kostnaden för medräknade skatter som avser uppskjuten skatt i en koncernenhets räkenskaper och som är hänförlig till inkomst för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska fördelas enligt 27 n–27 o §§.
Första stycket gäller inte kostnaden för medräknade skatter som har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag enligt vilket skatten för kontrollerade utländska företag beräknas gemensamt för samtliga sådana företag. Sådana medräknade skatter ska enbart fördelas enligt 27 d–27 h §§.
27 n §
Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till inkomst som inte ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet respektive en omvänd hybridenhet ska kostnaden fördelas till respektive koncernenhet med ett belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden minskat med utländsk skatt som omfattas av rätt till avräkning.
Om kostnaden för uppskjuten skatt som avses i första stycket har beräknats utifrån en högre skattesats än minimiskattesatsen, ska den i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen.
27 o §
Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till inkomst som ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska kostnaden fördelas till respektive koncernenhet med ett belopp som motsvarar räkenskapsårets förändring av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar minskat med utländsk skatt som omfattas av rätt till avräkning.
Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till ett kontrollerat utländskt företags, en hybridenhets eller en omvänd hybridenhets inkomst som ingår i det justerade resultatet för denna koncernenhet och som avser passiva intäkter ska kostnaden, i stället för vad som anges i första stycket, fördelas enligt följande. Om fördelningen av skattekostnaden inte begränsas vid tillämpning av 27 c §, ska kostnaden fördelas med hela beloppet. Om fördelningen av skattekostnaden begränsas vid tillämpning av 27 c §, ska den del av kostnaden som inte ska fördelas anses utgöras av i första hand uppskjuten skatt och i andra hand aktuell skatt.
Om kostnaden för uppskjuten skatt som avses i första och andra styckena har beräknats utifrån en högre skattesats än minimiskattesatsen, ska den i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen.
30 a §
Om värdet beträffande tilläggsskatt för en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad skiljer sig från det värde samma post har enligt räkenskaperna, ska uppskjuten skatt beräknas utifrån värdet beträffande tilläggsskatt i stället för värdet enligt räkenskaperna.
Första stycket gäller inte om den redovisningsstandard som används för beräkning av det justerade resultatet inte tillåter att uppskjuten skatt redovisas för en viss transaktion. Detta gäller dock inte när uppskjuten skatt uppkommer på grund av en bestämmelse i denna lag.
34 a § 6)
- 6)
Senaste lydelse 2024:1248.
För en moderenhet eller huvudenhet som enligt nationella skatteregler är skattskyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag, ett fast driftställe, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska en fiktiv uppskjuten skattefordran beräknas, om
1. enhetens inhemska förlust för det aktuella beskattningsåret eller tidigare beskattningsår helt eller delvis ska kvittas mot den utländska inkomsten,
2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska inkomsten först efter kvittning enligt 1,
3. utländsk skatt inte får avräknas senare år, och
4. den inhemska förlust som helt eller delvis har kvittats enligt 1 ett tidigare år beaktas vid omklassificering av inhemsk inkomst till utländsk.
Skattefordran ska uppgå till den inhemska förlusten som kvittas enligt första stycket 1 multiplicerad med det lägsta av den nationella skattesatsen och minimiskattesatsen.
Om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den fiktiva uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen.
34 c § 7)
- 7)
Senaste lydelse 2024:1248.
För en moderenhet eller huvudenhet som enligt nationella skatteregler är skattskyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag, ett fast driftställe, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska en särskild uppskjuten skattefordran beräknas, om
1. enhetens inhemska förlust för det aktuella beskattningsåret eller tidigare beskattningsår helt eller delvis ska kvittas mot den utländska inkomsten,
2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska inkomsten först efter kvittning enligt 1, och
3. belopp som inte avräknats ett tidigare år får avräknas senare år mot skatt på den inhemska inkomst som ingår i beräkningen av enhetens justerade resultat.
Den särskilda uppskjutna skattefordran ska uppgå till det lägsta av
1. det högsta tillåtna avräkningsbeloppet som enligt nationella regler får beaktas ett senare år, och
2. enhetens inhemska förlust för beskattningsåret eller tidigare beskattningsår enligt nationella regler, multiplicerad med den nationella skattesatsen.
Om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den särskilda uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen.
36 §
Bestämmelsen i 35 § första stycket gäller inte om den uppskjutna skatteskulden avser
1. värdeminskningsavdrag avseende materiella tillgångar,
2. kostnader för licenser eller liknande tillgångar som gäller i förhållande till en offentlig förvaltning och ger rätt att använda fast egendom eller nyttja en naturresurs, om nyttjandet medför betydande investeringar i materiella tillgångar,
3. kostnader för forskning och utveckling,
4. kostnader för avveckling och sanering,
5. orealiserade nettovinster vid redovisning till verkligt värde,
6. orealiserade nettovinster som beror på fluktuationer i utländsk valuta,
7. försäkringsreserver och förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal,
8. vinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar i samma stat som koncernenheten hör hemma i, om vinsterna återinvesteras i materiella anläggningstillgångar i samma stat, eller
9. ytterligare belopp som lagts till i redovisningen som en följd av en förändring av redovisningsprinciperna för de poster som avses i 1–8.
För en leasegivare gäller att om ett leasingavtal avseende materiella tillgångar behandlas som en fordran i moderföretagets koncernredovisning men som en materiell tillgång vid leasegivarens inkomstbeskattning, ska en uppskjuten skatteskuld som är hänförlig till värdeminskningsavdrag avseende tillgången omfattas av första stycket 1.
4 kap.
Alternativregel för uppskjuten skatt som ska fördelas till en koncernenhet
16 a §
En rapporterande enhet kan välja att för moder- och huvudenheter i en stat inte tillämpa 3 kap. 27 m–27 o §§ om fördelning av uppskjuten skatt. Om ett sådant val görs ska den uppskjutna skatten inte ingå i den justerade skattekostnaden för vare sig moder- eller huvudenheten eller någon av de koncernenheter som fördelning annars skulle ha skett till.
Ett sådant val gäller i fem år från och med det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val enligt första stycket göras först fem år efter det år som återkallelsen avser.
6 kap.
1 § 8)
- 8)
Senaste lydelse 2024:1248.
I detta kapitel finns bestämmelser om
– skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2–2 c §§),
– skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3–8 §§),
– skattskyldighet enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt (9–15 §§), och
– undantag från reglerna under fem år (16–18 §§).
I 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas för särskilda enheter och transaktioner.
2 § 9)
- 9)
Senaste lydelse 2024:1248.
Om en svensk koncernenhet är lågbeskattad är enheten skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på enheten enligt 3 kap. 37–40 §§ eller 4 kap. 19 §. Ett specialföretag för värdepapperisering är endast skattskyldigt för ett sådant tilläggsskattebelopp i den utsträckning som framgår av 2 b §.
En minoritetsägd koncernenhet som är en svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på enheten enligt 7 kap. 41 §.
Ett fast driftställe som är statslöst enligt 1 kap. 15 § är skattskyldigt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats för enheten enligt 3 kap. 42 §, under förutsättning att
1. platsen för affärsverksamhet från vilken verksamhet bedrivs finns i Sverige, eller
2. verksamheten, om den inte bedrivs från någon viss plats, är att likställa med affärsverksamhet som bedrivs av en huvudenhet på en plats i Sverige.
2 a § 10)
- 10)
Senaste lydelse 2024:1248.
En svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag enligt 7 kap. 45 §, om företaget
1. hör hemma i Sverige, och
2. tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i.
Om en koncern har flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet fördelas mellan dessa i proportion till varje enhets andel av koncernens anställda och materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser.
Om svenska koncernenheter i två olika koncerner är skattskyldiga enligt första stycket för tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett och samma samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, ska det tilläggsskattebelopp som belöper sig på respektive koncern halveras.
2 b §
En svensk koncernenhet som är originator är, utöver vad som framgår av 2 §, skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats enligt 3 kap. 37–40 §§ eller 4 kap. 19 § på en svensk koncernenhet som är ett specialföretag för värdepapperisering. Om originatorn inte är en svensk koncernenhet är i stället specialföretaget skattskyldigt för hela tilläggsskattebeloppet.
2 c §
Med originator avses detsamma som i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012.
Med specialföretag för värdepapperisering avses en koncernenhet
1. vars verksamhet uteslutande består i att främja genomförandet av en eller flera värdepapperiseringar,
2. som ställer sina tillgångar som säkerhet till förmån för sina fordringsägare eller fordringsägare i ett annat specialföretag för värdepapperisering, och
3. som varje år betalar ut all avkastning på tillgångarna till sina fordringsägare eller ett annat specialföretags fordringsägare förutom
a) ett belopp för att tillgodose ett krav enligt avtal på utdelning av vinst till andelsägarna eller motsvarande, eller
b) ett belopp som enligt avtal rimligen kommer att krävas för att
– göra avsättningar för framtida betalningar som krävs av enheten enligt avtal, eller
– behålla eller förbättra enhetens kreditvärdighet.
En koncernenhet ska dock bara anses vara ett specialföretag för värdepapperisering om den vinst som avses i andra stycket 3 a är försumbar i förhållande till enhetens intäkter för ett visst räkenskapsår.
Med värdepapperisering avses ett arrangemang som uppfyller följande förutsättningar:
1. Det genomförs i syfte att sammanföra och ompaketera en portfölj av tillgångar för andra investerare än koncernenheter på ett sådant sätt att tillgångarna avskiljs från originatorns tillgångar.
2. Det finns avtal som begränsar investerarnas risk vid insolvens hos den enhet som innehar de separerade tillgångarna på så sätt att övriga kända fordringsägares fordringar på enheten eller annan enhet som ingår i arrangemanget är efterställda i förhållande till investerarnas fordringar.
9 §
Om tillämpningen av 2 § om nationell tilläggsskatt och en huvudregel för tilläggsskatt i en stat inte leder till att tilläggsskattebelopp för koncernens samtliga lågbeskattade koncernenheter tas ut i sin helhet, är svenska koncernenheter skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt enligt bestämmelserna i 10–13 §§.
Kompletteringsregeln ska inte tillämpas på investeringsenheter eller specialföretag för värdepapperisering.
7 kap.
1 § 11)
- 11)
Senaste lydelse 2024:1248.
I detta kapitel finns bestämmelser om
– delägarbeskattade enheter (2–16 §§),
– fasta driftställen (17–24 §§),
– investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter (27–40 §§),
– minoritetsägda koncernenheter (41 och 42 §§),
– samriskföretag (43–47 §§),
– enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern (48–56 §§),
– överföring av tillgångar eller skulder (57–62 §§),
– moderföretag som omfattas av system med avdragsgill utdelning (66–70 §§),
– koncerner med flera moderföretag (71–77 §§), och
– godkänt utdelningsskattesystem (78–83 §§).
3 §
Med skattetransparent enhet avses en delägarbeskattad enhet till den del dess delägare är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust enligt lagstiftningen i den stat där vardera delägaren hör hemma. Med skattetransparent enhet avses också en delägarbeskattad enhet som en ägarenhet äger indirekt, genom en eller flera andra delägarbeskattade enheter, om ägarenheten är skattskyldig för enhetens och de mellanliggande enheternas intäkter, kostnader, vinster eller förluster enligt lagstiftningen i den stat där ägarenheten hör hemma. En delägarbeskattad enhet ska inte anses vara delägare. Om samtliga enheter är delägarbeskattade enheter ska moderföretaget dock anses vara delägare.
Med skattetransparent enhet avses också en koncernenhet som
1. inte har skatterättslig hemvist i någon stat,
2. inte är skattskyldig för medräknade skatter eller för nationell tilläggsskatt på grundval av platsen för företagsledningen, platsen för bildandet eller annan liknande omständighet vad avser dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust, och
3. uppfyller följande förutsättningar:
– dess delägare hör hemma i en stat där de är skattskyldiga på det sätt som anges i första stycket,
– enheten har inte platsen för affärsverksamhet i den stat där den bildades, och
– enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust kan inte hänföras till ett fast driftställe.
4 §
Med omvänd hybridenhet avses en delägarbeskattad enhet till den del dess delägare inte är skattskyldiga för enhetens intäkter, kostnader, vinst eller förlust enligt lagstiftningen i den stat där vardera delägaren hör hemma. Med omvänd hybridenhet avses också en delägarbeskattad enhet som en ägarenhet äger indirekt, genom en eller flera andra delägarbeskattade enheter, om ägarenheten inte är skattskyldig för enhetens och de mellanliggande enheternas intäkter, kostnader, vinster eller förluster enligt lagstiftningen i den stat där ägarenheten hör hemma. En delägarbeskattad enhet ska inte anses vara delägare. Om samtliga ägarenheter är delägarbeskattade ska moderföretaget dock anses vara delägare.
6 §
Det redovisade resultatet för en delägarbeskattad enhet ska minskas med det belopp som hör till ägare som inte är koncernenheter och som äger enheten
1. direkt, eller
2. indirekt genom en eller flera skattetransparenta enheter som för den koncernenhet som är delägare enligt 3 eller 4 § utgör en skattetransparent struktur enligt lagstiftningen i den stat där koncernenheten hör hemma.
Första stycket gäller inte delägarbeskattade enheter som är moderföretag. Det gäller inte heller till den del en delägarbeskattad enhet ägs, direkt eller indirekt genom en skattetransparent struktur, av ett moderföretag som är en delägarbeskattad enhet.
8 §
Det redovisade resultat som återstår efter minskning och fördelning enligt 6 eller 7 § ska fördelas till
1. koncernenhetens ägare enligt 3 § i enlighet med deras ägarintressen om enheten är en skattetransparent enhet som inte är moderföretag,
2. koncernenheten själv om enheten är en skattetransparent enhet som är moderföretag, och
3. koncernenheten själv om enheten är en omvänd hybridenhet.
24 §
Vid beräkningen av huvudenhetens justerade resultat ska en justerad förlust hos ett fast driftställe behandlas som en kostnad till den del förlusten behandlas som en kostnad vid beräkningen av huvudenhetens beskattningsbara inkomst enligt lagstiftningen i den stat där huvudenheten hör hemma. Detta gäller under förutsättning att förlusten inte kvittas mot någon inkomst som är föremål för beskattning både i den stat där huvudenheten hör hemma och i den stat där det fasta driftstället hör hemma.
Om förlust hos ett fast driftställe kvittas mot vinst hos ett annat fast driftställe ska endast så stor del av förlusten som kvarstår efter sådan kvittning behandlas som en kostnad enligt första stycket. Om förlust hos två eller flera fasta driftställen kvittas mot inkomst från ett eller flera fasta driftställen ska den förlust som kvarstår efter sådan kvittning behandlas som kostnad för huvudenheten på följande sätt. Förlusten ska fördelas på de fasta driftställena i proportion till varje driftställes förlust enligt lokala skatteregler.
Justerad vinst som uppstår ett senare år för det fasta driftstället ska behandlas som justerad vinst hos huvudenheten i den mån den inte överstiger den justerade förlust som enligt första stycket behandlades som en kostnad vid beräkningen av justerat resultat för huvudenheten.
29 § 12)
- 12)
Senaste lydelse 2024:1248.
Vid beräkningen enligt 28 § ska beaktas endast den del av den justerade skattekostnaden som är hänförlig till koncernens andel av
1. justerad vinst, och
2. medräknade skatter som fördelats till investeringsenheten eller försäkringsinvesteringsenheten i enlighet med 3 kap. 27–27 o §§.
Medräknade skatter som inte kan hänföras till inkomster som ingår i koncernens andel av enhetens justerade vinst ska inte beaktas.
8 kap.
4 a § 13)
- 13)
Senaste lydelse 2024:1248.
En skattekostnad som en huvudenhet har haft för ett fast driftställe i den stat där driftstället hör hemma ska inte tas med vid beräkningen enligt 4 § första stycket för den stat där huvudenheten hör hemma.
Om ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet inte omfattas av 3–5 §§ för den stat där enheten hör hemma, ska 3 kap. 27 § första stycket 1, 3 och 4 inte tillämpas vid beräkningen enligt 4 § första stycket för den stat där ägarenheten eller huvudenheten hör hemma.