1 §

Denna lag tillämpas på sådana avtal om livförsäkring som har anknytning till två eller flera stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stater), om försäkringstagaren är en fysisk person som har sin vanliga vistelseort i en EES-stat eller om försäkringstagaren är en juridisk person och det driftställe som avtalet gäller för är beläget i en EES-stat.

Med livförsäkring avses i denna lag sådana försäkringar som anges i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

2 §

Denna lag tillämpas också på sådana avtal om skadeförsäkring som har anknytning till två eller flera EES-stater, om den försäkrade risken är belägen i en EES-stat.

Med skadeförsäkring avses i denna lag sådana försäkringar som anges i 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

9 §

Trots bestämmelserna i 6 och 7 §§ får parterna avtala vilken stats lag som ska vara tillämplig på försäkringsavtalet, om detta gäller en risk som hänför sig till

1. någon av försäkringsklasserna 4–7, 11 och 12 som anges i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043),

2. någon av försäkringsklasserna 14 och 15 som anges i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen, om försäkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser näringsverksamheten, eller

3. någon av försäkringsklasserna 3, 8–10, 13 och 16 som anges i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande förutsättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och balansräkning:

1. Försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till minst ett belopp motsvarande 6 200 000 euro.

2. Försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett belopp motsvarande 12 800 000 euro.

3. Försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.

Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning, ska förutsättningarna i första stycket 3 gälla koncernen.