SFS 1999:434
Lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen
utfärdad den 3 juni 1999.
1) Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen 2)
- 1)
Prop. 1998/99:79, bet. 1998/99:SkU19, rskr. 1998/99:242.
- 2)
Senaste lydelse av 4 § 1999:57.
dels att i 4 och 14 §§ ordet "Generaltullstyrelsen" samt i 8, 13, 15–18 och 21 §§ ordet "tullmyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Tullverket",
dels att 9, 11, 12 och 22 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 17 a–17 d §§, av följande lydelse.
9 §
Beslut om öppnande med stöd av 8 § av brev och andra sådana försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får fattas endast av chefen för en tullregion eller efter dennes förordnande av någon annan tjänsteman vid tullregionen.
11 §
Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för en tullregion besluta att postförsändelse som väntas till viss postanstalt, och som kommer från ett annat EU-land, skall hållas kvar av postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till postanstalten. Ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare tidsrymd.
Förutsättningarna för ett beslut om kvarhållande är
att det finns anledning anta att sådan postförsändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, samt
att ett sådant beslut är nödvändigt för att det avsedda resultatet skall uppnås.
Ett beslut om kvarhållande får verkställas omedelbart men skall snarast prövas av Tullverkets chef eller av verkets chefsjurist.
12 §
Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontrollverksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 5–7 och 13 §§ om Tullverket och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också polismyndigheten och Kustbevakningen samt en polisman och en tjänsteman vid Kustbevakningen.
Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt att, på begäran av Tullverket, till verket överlämna en försändelse som kvarhållits enligt 11 §.
Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till Tullverket om det i företagets verksamhet uppkommer misstanke om att en försändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
17 a §
Varor som avses i 3 § 1, 3–8, 10, 13 och 14, och som har omhändertagits enligt 17 §, får inte lämnas ut om
en sådan vara enligt lag eller annan författning inte får föras in i eller ut ur landet, eller
ett särskilt föreskrivet villkor för att varan skall få föras in i eller ut ur landet inte är uppfyllt.
Om förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda skall den som för in eller för ut varan, eller varans ägare, ges möjlighet att uppfylla förutsättningarna eller, vid införsel, att återutföra varan.
17 b §
Ett beslut enligt 17 a § om att en vara inte får lämnas ut skall upphävas, om
det inte längre finns grund för ett sådant beslut,
ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling meddelas beträffande varan,
varan förklaras förverkad enligt 17 c §, eller
det är oskäligt att inte lämna ut varan.
Den som gör anspråk på en vara som har varit omhändertagen svarar för att varan hämtas.
17 c §
Tullverket får besluta att varor som avses i 3 § 1, 3–8, 10, 13 och 14, och som har omhändertagits enligt 17 §, skall förklaras förverkade om ett beslut enligt 17 a § att en sådan vara inte får lämnas ut har vunnit laga kraft och ägaren, eller den som för in eller för ut varan, inte har uppfyllt förutsättningarna för in- eller utförseln eller, vid införsel, återutfört varan inom en månad från den dag då beslutet vann laga kraft.
Tullverket får även besluta att en vara som avses i första stycket skall förverkas om ett tidigare beslut om omhändertagande har upphävts enligt 17 b § och
ägaren inte har gjort anspråk på varan inom tre månader från den dag då beslutet om att varan inte får lämnas ut upphävdes, eller
ägaren, om han har gjort sådant anspråk, inte har hämtat varan inom tre månader från den dag då anspråket framställdes.
Om det finns särskilda skäl får Tullverket medge en förlängning av de tidsfrister som anges i första och andra styckena.
17 d §
När ett beslut om förverkande enligt denna lag vunnit laga kraft skall varan förstöras genom Tullverkets försorg. I fråga om alkoholvaror gäller dock lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. i tillämpliga delar.
22 §
Beslut enligt 13–15 och 17–17 d §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten.
Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.