24 §

Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje barn som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år. Beloppet skall motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i det följande. Vid bestämmandet av procenttalet skall hänsyn tas till samtliga barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.

Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet fjorton, elva och en halv respektive tio procent. Föreligger underhållsskyldighet för fler än tre barn skall procenttalet motsvara det tal som erhålls, om man dividerar summan av trettio och antalet barn utöver tre med det totala antalet barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två decimaler.

Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad som lämnas i underhållsstöd till barnet under den tid återbetalningsskyldigheten avser.

Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetalningsskyldigheten.

25 §

Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och med utgångspunkt i

1. inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. inkomst av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och

3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen justerad enligt tredje stycket.

Inkomsten av kapital enligt första stycket skall ökas med det belopp som den bidragsskyldiges inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där

1. realisationsvinst har minskats med realisationsförlust som uppkommit under beskattningsåret, eller

2. avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad.

Inkomsten av näringsverksamhet skall

ökas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för

• a) underskott från tidigare beskattningsår,

• b) utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

• c) avsättning till periodiseringsfond,

• d) ökning av expansionsmedel, och

minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats genom

• a) återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och

• b) minskning av expansionsmedel.

²⁾ 26 §

2)

Senaste lydelse 1997:1318.

Till beloppen enligt 25 § skall läggas

1. studiemedel i form av studiebidrag,

2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 900 000 kronor.

Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 72 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.

30 §

Återbetalningsbelopp som fastställts enligt 24–28 §§ skall omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 § ändras.

Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kr, betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.

Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.