SFS 2004:144
Lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
utfärdad den 1 april 2004.
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap2)
- 1)
Prop. 2003/04:48, bet. 2003/04:LU19, rskr. 2003/04:180.
- 2)
Senaste lydelse av lagens rubrik 1971:797
1 kap. 2 § 1976:1120
1 kap. 3 § 1973:942
1 kap. 10 § 1998:367.
dels att 1 kap. 2, 3 och 10 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 8 a §, av följande lydelse.
1 kap.
1 kap. 1 §3)
- 3)
Senaste lydelse 1973:942.
Vill en man och en kvinna ingå äktenskap inför en svensk myndighet, skall det prövas om det finns något hinder mot äktenskapet enligt svensk lag.
Om varken mannen eller kvinnan är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige, skall det dessutom prövas att var och en av dem har rätt att ingå äktenskapet enligt lagen i en efter eget val angiven stat där han respektive hon antingen är medborgare eller har hemvist. Om båda begär det och det finns särskilda skäl, får dock prövningen ske med tillämpning av enbart svensk lag även i sådant fall.
1 kap. 7 §4)
- 4)
Senaste lydelse 1973:942.
Äktenskap som ingåtts utom riket enligt främmande lag anses giltigt till formen, om det är giltigt i den stat där det ingicks. Har äktenskap ingåtts inför diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller annan, som av främmande stat förordnats att förrätta vigsel i annan främmande stat, anses äktenskapet också giltigt till formen, om det är giltigt i den stat som meddelat förordnandet.
Även i annat fall än som avses i första stycket skall äktenskap som ingåtts utom riket anses giltigt till formen, om det är giltigt i den eller de stater där mannen och kvinnan var medborgare eller hade hemvist.
1 kap. 8 a §
Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige
om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller
om det är sannolikt att det har ingåtts under tvång.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl att erkänna äktenskapet.