SFS 2015:22
Förordning om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13)
utfärdad den 22 januari 2015.
Regeringen föreskriver att 2 kap. 19, 24 och 27 §§ miljötillsynsförordningen (2011:13) ska ha följande lydelse.
2 kap. 19 §
1)- 1)
Senaste lydelse 2014:430.
I 20–35 §§ fördelas ansvaret för tillsynen i fråga om
miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken,
föroreningsskador och miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken,
vattenverksamheter enligt 11 kap. miljöbalken,
jordbruk och andra verksamheter enligt 12 kap. 10 § miljöbalken,
kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken samt utrustning avsedd för hantering av växtskyddsmedel,
avfall och producentansvar enligt 15 kap. miljöbalken,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet,
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG,
förordning (EG) nr 1223/2009,
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter,
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om import och export av farliga kemikalier, och
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG.
2 kap. 24 §
2)- 2)
Senaste lydelse 2014:1077.
Naturvårdsverket har ansvar för tillsynen i fråga om
producentansvaret enligt förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, med undantag för frågor om hur insamlingen av sådana produkter lokalt uppfyller kraven i 16 och 17 §§ samma förordning,
producentansvaret enligt förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier, med undantag för frågor om hur insamlingen av batterier lokalt uppfyller kraven i 19 och 20 §§ samma förordning,
förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i förordningen,
förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i förordningen,
förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, med undantag för frågor om hur hanteringen av sådant avfall som omfattas av förordningen lokalt uppfyller kraven i förordningen,
förordning (EG) nr 1013/2006 när det gäller frågor som verket är behörig myndighet för, och
förordning (EU) nr 1257/2013 när det gäller frågor som verket är behörig myndighet för.
2 kap. 27 §
Transportstyrelsen har ansvar för tillsynen i fråga om
användningen av marina bränslen i fartyg enligt svavelförordningen (2014:509),
utrustning i fartyg som innehåller kontrollerade ämnen enligt förordning (EG) nr 842/2006 eller förordning (EG) nr 1005/2009, och
de skyldigheter i fråga om fartyg som följer av artiklarna 4–12 i förordning (EU) nr 1257/2013.