Regeringen föreskriver att 22 och 27–30 §§ rättshjälpsförordningen (1997:404) ska ha följande lydelse.
22 §
Ett rättshjälpsbiträde ska i sin kostnadsräkning också ange
om den rättssökande har fått mer än en timmes rådgivning,
den rådgivningsavgift som den rättssökande har betalat, och
sådana omständigheter som kan vara av betydelse för tillämpningen av 31 § rättshjälpslagen (1996:1619).
27 §
En avräkning enligt 40 § rättshjälpslagen (1996:1619) med den rättssökande ska innehålla uppgifter om
den slutligt fastställda rättshjälpsavgiften, och
den ersättning som rättshjälpsbiträdet slutligt har tillerkänts.
28 §
En avräkning enligt 40 § rättshjälpslagen (1996:1619) med rättshjälpsbiträdet ska innehålla uppgifter om
den slutligt fastställda ersättningen till biträdet,
den rättssökandes slutliga rättshjälpsavgift som ska avräknas mot biträdets ersättning, och
det belopp som biträdet ska få från eller betala till staten.
29 §
En avräkning enligt 41 § rättshjälpslagen (1996:1619) med en medpart eller motpart ska innehålla uppgifter om
det belopp som domstolen har bestämt att medparten eller motparten ska betala, och
till vem eller vilka beloppet ska betalas.
Om avräkningen innebär att den rättssökande ska få ersättning från en motpart eller en medpart ska även den rättssökande få besked om detta.
30 §
Rättshjälpsmyndigheten ska snarast betala ut ersättning av allmänna medel till rättshjälpsbiträdet, medlaren och den som har medverkat vid en utredning enligt bestämmelserna i rättshjälpslagen (1996:1619).
Om ett mål eller ärende pågår i domstol ska domstolen, i stället för Rättshjälpsmyndigheten, snarast betala ut ersättningen till medlaren och den som har medverkat i en utredning enligt bestämmelserna i rättshjälpslagen.
Om en domstol har beslutat om ersättningen ska domstolen inom en vecka underrätta Rättshjälpsmyndigheten om ersättningsbeslutet.
Domstolsverket får meddela ytterligare föreskrifter om underrättelse om ersättningsbeslut.