SFS 2020:104
Lag om ändring i riksdagsordningen
Utfärdad den 5 mars 2020
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
- 1)
Framst. 2019/20:RS5, bet. 2019/20:KU6, rskr. 2019/20:161.
dels att 9 kap. 17 och 18 §§, 13 kap. 5, 6 och 24 §§, rubrikerna närmast före 9 kap. 18 §, 13 kap. 5, 6 §§ och rubrikerna närmast före tilläggsbestämmelserna 13.6.1 och 13.6.2, och tilläggsbestämmelserna 9.17.6, 13.5.1, 13.6.1, 13.6.2 samt bilagan (tilläggsbestämmelse 7.5.1) ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 9 kap. 19 § ska lyda "Regeringens skrivelser med anledning av riksrevisorns rapporter",
dels att rubriken närmast före 13 kap. 7 § ska lyda "Entledigande av riksrevisor och riksrevisionsdirektör",
dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelse 9.17.6 ska lyda "Redogörelser från riksrevisorn",
dels att det ska införas en ny paragraf, 13 kap. 7 a §, av följande lydelse.
9 kap. 17 §
Riksdagsorganen riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullmäktige och direktion, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen får göra framställningar hos riksdagen i frågor som rör riksdagsorganets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer.
Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullmäktige och direktion samt Riksdagens ombudsmän även i andra fall får göra framställningar hos riksdagen.
Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett riksdagsorgan finns i lag.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller förutom riksrevisorn även riksrevisionsdirektören. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lag.
Redogörelser från riksrevisorn
Tilläggsbestämmelse 9.17.6
Riksrevisorn får lämna redogörelser till riksdagen avseende revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
Riksrevisorns rapporter
18 §
Riksrevisorn lämnar sina granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen till riksdagen. Riksrevisorn lämnar också den årliga rapporten med de viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen till riksdagen.
Rapporterna ska ges in till Riksdagsförvaltningen. De anmäls vid ett sammanträde med kammaren efter det att de har gjorts tillgängliga för ledamöterna.
Den årliga rapporten och de granskningsrapporter som rör den verksamhet som bedrivs av Riksdagsförvaltningen och myndigheter under riksdagen lämnas som redogörelser.
Övriga rapporter ska överlämnas till regeringen och berörda utskott av talmannen.
Riksrevisionens organisation och uppgifter
13 kap. 5 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2019:26.
Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 § regeringsformen välja en eller flera riksrevisorer.
Riksdagen väljer endast en riksrevisor. Riksdagen väljer också en riksrevisionsdirektör att vara riksrevisorns ställföreträdare.
Om riksrevisorn har uppdragit åt riksrevisionsdirektören att i riksrevisorns ställe avgöra ett granskningsärende, beslutar riksrevisionsdirektören självständigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av den. Riksrevisionsdirektören får lämna granskningsrapporten över ett sådant ärende till riksdagen.
Om riksrevisorn förklarat sig jävig, får riksrevisionsdirektören efter samråd med riksrevisorn besluta att inleda en granskning. Riksrevisionsdirektören beslutar även i ett sådant fall självständigt hur granskningen ska bedrivas samt om slutsatserna av den och får lämna granskningsrapporten till riksdagen.
Om riksrevisorns uppdrag upphör i förtid får konstitutionsutskottet välja en tillförordnad riksrevisor för tiden till dess att en ordinarie riksrevisor har valts och tillträtt. Vad som i denna lag sägs om riksrevisorn gäller även en tillförordnad riksrevisor.
Riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. De får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka självständigheten i deras ställning.
Tilläggsbestämmelse 13.5.13)
- 3)
Senaste lydelse 2019:26.
Konstitutionsutskottet ska, på eget initiativ eller på begäran av riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören, samråda med riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören om Riksrevisionens arbetsordning eller andra frågor av organisatorisk art.
Val av riksrevisor och riksrevisionsdirektör
6 §4)
- 4)
Senaste lydelse 2018:605.
Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas samma förfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.
Valen av riksrevisor respektive riksrevisionsdirektör gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att ett nytt val har genomförts under sjunde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska aldrig gälla längre än till utgången av det året. En riksrevisor kan inte väljas om.
Om det finns särskilda skäl, kan valet av riksrevisionsdirektör också gälla för en viss kortare tid än sju år.
Beredning av val av riksrevisor och riksrevisionsdirektör
Tilläggsbestämmelse 13.6.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksrevisor och riksrevisionsdirektör.
Riksrevisorns och riksrevisionsdirektörens anmälningsskyldighet
Tilläggsbestämmelse 13.6.25)
- 5)
Senaste lydelse 2019:836.
Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen:
innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen,
avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär,
inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor respektive riksrevisionsdirektör,
uppdrag hos en kommun eller en region, om uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och
andra anställningar och uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka uppdragets utförande.
7 a §
Riksdagen får skilja en riksrevisionsdirektör från uppdraget endast om riksrevisionsdirektören inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller grovt har åsidosatt sina åligganden. Ett sådant beslut fattas på begäran av konstitutionsutskottet.
24 §
Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller anställning får beslutas
endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en fullmäktig i Riksbanken eller en ledamot av Riksbankens direktion, och
endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en ledamot av riksdagsstyrelsen, Valprövningsnämnden eller Riksdagens överklagandenämnd, mot en av riksdagens ombudsmän, riksrevisorn, riksrevisionsdirektören eller mot riksdagsdirektören.
Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av Riksbankens direktion ska inte tillämpas i fråga om ett brott begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.