Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)2)
- 1)
Prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8.
- 2)
-
Lagen omtryckt 1997:1212.
Senaste lydelse av
5 kap. 3 § 2000:445
5 kap. 4 § 1999:180
5 kap. 4 a § 1999:180
5 kap. 4 b § 2004:1368
5 kap. 4 c § 1999:180
5 kap. 4 d § 2000:1438
5 kap. 5 § 1999:180
5 kap. 6 a § 1999:180
5 kap. 8 § 1999:180
5 kap. 9 § 2007:304
5 kap. 11 § 2007:304
5 kap. 13 § 1999:887
5 kap. 13 a § 1999:887
5 kap. 14 § 2007:304
5 kap. 16 § 1999:180
5 kap. 17 § 1999:180
5 kap. 18 § 1999:180
5 kap. 24 § 2007:304
5 kap. 26 § 1999:887
5 kap. 27 § 2002:137
5 kap. 28 § 2002:137
5 kap. 30 § 1999:886
5 kap. 31 § 1999:886
5 kap. 31 a § 1999:886
5 kap. 32 § 1999:886
5 kap. 33 § 2007:304
bilaga 1 1999:180
bilaga 2 1999:180.
dels att 5 kap. ska upphöra att gälla,
dels att bilagorna 1 och 2 ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 18 §, 2 kap. 6 §, 9 kap. 8, 8 a och 15 §§, 10 kap. 1 c §, 11 kap. 19, 21 och 24 §§ samt 15 kap. 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 23 § och 9 kap. 15 a och 15 b §§, samt närmast före 1 kap. 23 § en ny rubrik av följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya bilagor, bilaga 1 och 2, av följande lydelse.
1 kap. 18 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2004:1298.
En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket.
Tillgång till studie- och yrkesvägledning
23 §
Huvudmannen ansvarar för att elever i grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan och i fristående skolor som anordnar motsvarande utbildning har tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till sådan vägledning.
2 kap. 6 §
För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning i det offentliga skolväsendet ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.
Den som inte uppfyller detta krav får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.
5 kap. Gymnasieskolan
Gymnasieskolans målgrupp
1 §
Gymnasieskolan är öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.
I 32 § finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från den obligatoriska särskolan.
Detta kapitel gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att även andra ungdomar ska omfattas av bestämmelserna.
Gymnasieskolans roll och syfte
2 §
Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och till högskolesektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.
3 §
Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning.
Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Gymnasieskolans program
Nationella och individuella program
4 §
Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program, som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program.
I gymnasieskolan finns också utbildning i form av individuella program.
Yrkesprogram och högskoleförberedande program
5 §
Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning.
De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå.
Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.
Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande
6 §
Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 10 §, i huvudsak vara skolförlagd. Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från första stycket.
Rh-anpassad utbildning
7 §
För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola.
För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i 56–62 §§.
Nationella program
8 §
De nationella programmen framgår av bilaga 1.
De nationella programmen är avsedda att fullföljas inom tre läsår.
Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på nationella program får fördelas på längre tid än tre läsår. Om styrelsen har fått tillstånd till det av regeringen eller en myndighet, får den besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.
Nationella inriktningar och särskilda varianter
9 §
Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar och särskilda varianter, som kan börja det första, andra eller tredje läsåret.
Inriktningarna är nationella. Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.
Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter.
Gymnasial lärlingsutbildning
10 §
Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som kan börja det första, andra eller tredje läsåret.
Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.
Utbildningens omfattning på nationella program
11 §
Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.
Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden.
12 §
Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng.
Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.
Examensmål
13 §
För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet.
Kurser och betyg
14 §
Utbildningen inom varje ämne på nationella program sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng kursen omfattar. I utbildningen ska det också ingå ett gymnasiearbete.
Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg på kursen och gymnasiearbetet. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven eller nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om annat inte följer av föreskrifter meddelade med stöd av tredje stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.
Avvikelser från ett nationellt programs innehåll
15 §
Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för utbildningen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådana avvikelser.
I 35 § finns bestämmelser om möjlighet att vid riksrekryterande utbildningar avvika från vad som annars gäller om utbildningens struktur, innehåll och examensmål.
Gymnasieexamen
16 §
Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.
För elever som har betyg från ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, ska gymnasieexamen utfärdas om villkoren i 17 eller 18 § är uppfyllda.
17 §
Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar
en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och
gymnasiearbetet.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om de andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.
18 §
Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i