SFS 2020:475
Lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Utfärdad den 4 juni 2020
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs att 25 kap. 7 §, 27 kap. 9 §, 28 kap. 8 §, 46 kap. 18 och 19 §§ och 59 kap. 9 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.
- 1)
Prop. 2019/20:117, bet. 2019/20:AU12, rskr. 2019/20:282.
25 kap. 7 §
Ersättning med minst 1 000 kronor om året för utfört arbete för någon annans räkning ska räknas som inkomst av anställning. Detta gäller även om betalningsmottagaren inte är anställd av den som betalar ersättningen. Den som har betalat ut sådan ersättning ska då anses som arbetsgivare, och den som har utfört arbetet ska anses som arbetstagare. När utbetalningen avser statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska dock den för vars räkning arbetet har utförts anses som arbetsgivare.
Det som anges i första stycket gäller inte om
ersättningen betalas ut i form av pension,
ersättningen ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete enligt 10–15 §§, eller
ersättningen omfattas av undantag enligt 16–24 §§.
27 kap. 9 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2011:1075.
Sjukpenning lämnas inte på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare ska svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.
Sjukpenning lämnas inte heller på grundval av statlig ersättning för arbete i etableringsjobb för tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare i etableringsjobbet ska svara för sjuklön enligt samma lag.
28 kap. 8 §
Om en arbetsgivare ska svara för sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte heller omfatta statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb hos den arbetsgivare som ska svara för sjuklön.
Årsarbetstiden beräknas i de fall som anges i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön.
46 kap. 18 §
Smittbärarpenningen ska minskas med följande förmåner i den utsträckning förmånerna lämnas för samma tid:
graviditetspenning,
föräldrapenningsförmåner,
sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
sjukpenning enligt denna balk eller motsvarande äldre lag,
rehabiliteringspenning,
livränta enligt denna balk eller motsvarande äldre författning på grund av smitta,
närståendepenning, och
statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.
Det som föreskrivs i första stycket gäller även motsvarande förmån som lämnas till smittbäraren på grundval av utländsk lagstiftning.
19 §
Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare som avses i 1 eller 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning för tid som avses i 7 §, lämnas smittbärarpenning endast till den del den överstiger inkomsten.
När anställningen avser arbete i etableringsjobb ska även statlig ersättning som lämnas för det arbetet räknas med i den inkomst som avses i första stycket.
59 kap. 9 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2012:834.
Som inkomst av anställning räknas, även om mottagaren inte har varit anställd hos den som betalat ut ersättningen, följande:
ersättning i pengar eller annan avgiftspliktig förmån för utfört arbete, dock inte pension, och
tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt.
I fall som anges i första stycket likställs den som har utfört arbetet med en arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare. När utbetalningen avser statlig ersättning för arbete i etableringsjobb likställs dock den för vars räkning arbetet har utförts med en arbetsgivare.