Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs att 8 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.
- 1)
Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463.
8 kap.
8 kap. 7 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2022:935.
Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.
Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
1,4789 prisbasbelopp för ensamstående, eller
1,2066 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor.
Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.