Regeringen föreskriver i fråga om specialskoleförordningen (1995:401)1)
- 1)
-
Senaste lydelse av
1 kap. 3 a § 1997:1233
1 kap. 5 § 1997:814
2 kap. 2 § 1996:552
3 kap. 16 a § 1997:602
5 kap. 6 § 1996:1074.
dels att 1–3, 5, 7 och 10 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 1–3 §§, 6 kap. 1, 4 och 7 §§, 8 kap. 2 och 15 §§, 9 kap. 1, 2 och 7 §§ samt bilagan skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas sex nya kapitel, 1–3, 5, 7 och 10 kap., av följande lydelse.
1 kap. Allmänna föreskrifter
1 kap. 1 §
I denna förordning finns föreskrifter om specialskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).
1 kap. 2 §
Specialskolemyndigheten är den styrelse för specialskolan som avses i 7 kap. 5 § skollagen (1985:1100).
1 kap. 3 §
Specialskolan skall ha fem skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor) och en skolenhet för elever från hela landet (riksskola).
1 kap. 4 §
Specialskolemyndigheten får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och fritidshemsverksamheten.
1 kap. 5 §
I denna förordning avses med
– hörselskada: nedsättning av hörseln,
– skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum,
– styrelsen: styrelsen för Specialskolemyndigheten,
– undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning,
– ämne: ämne för vilket regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, Statens skolverk har fastställt en kursplan.
Regionskolor
1 kap. 6 §
Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid riksskolan.
1 kap. 7 §
Regionskolor skall finnas i
Örebro (Birgittaskolan) med Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som upptagningsområde,
Härnösand (Kristinaskolan) med Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som upptagningsområde,
Stockholm (Manillaskolan) med Stockholms, Uppsala och Gotlands län som upptagningsområde,
Vänersborg (Vänerskolan) med Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län som upptagningsområde, och
Lund (Östervångsskolan) med Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län som upptagningsområde.
Riksskolan
1 kap. 8 §
Riksskolan, som skall finnas i Gnesta (Åsbackaskolan), är avsedd för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.
1 kap. 9 §
Vid riksskolan skall också tas emot elever som är dövblindfödda.
Formulär och uppgiftslämnande
1 kap. 10 §
Statens skolverk och Specialskolemyndigheten fastställer de formulär som behövs för tillämpningen av denna förordning.
1 kap. 11 §
Skolorna är skyldiga att lämna de uppgifter som Specialskolemyndigheten begär.
Skolhälsovård
1 kap. 12 §
Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av staten såsom huvudman för specialskolan får i stället fullgöras av en kommun eller ett landsting, om specialskolmyndigheter och kommunen eller landstinget är ense om detta.
2 kap. Specialskolemyndigheten
Uppgifter
2 kap. 1 §
Specialskolemyndigheten skall verka för att de mål och riktlinjer förverkligas som riksdagen och regeringen har fastställt för myndighetens ansvarsområde.
2 kap. 2 §
Specialskolemyndigheten skall särskilt ansvara för samordning av resurser, planering, uppföljning och utvecklingsarbete för skolenheterna i syfte att stödja kvalitetsutvecklingen i skolorna och uppnå ökad måluppfyllelse.
Verksförordningens tillämpning
2 kap. 3 §
Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Specialskolemyndigheten med undantag av 2, 4, 5, 14, 17, 21, 27, 28 och 33–35 §§.
Myndighetens ledning
2 kap. 4 §
Generaldirektören är chef för myndigheten.
Styrelsen
2 kap. 5 §
Specialskolemyndighetens styrelse består av högst nio ledamöter, generaldirektören inräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande.
Andra ledamöter än generaldirektören utses av regeringen för högst fyra år.
Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.
Organisation
2 kap. 6 §
Inom Specialskolemyndigheten skall finnas ett kansli med säte i Örebro.
För varje skolenhet skall det finnas en rektor.
Specialskolemyndigheten bestämmer i övrigt själv sin organisation.
Personalföreträdare
2 kap. 7 §
Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Specialskolemyndigheten.
Rådgivande organ
2 kap. 8 §
För samråd med berörda intresseorganisationer skall det vid Specialskolemyndigheten finnas ett brukarråd. Brukarrådets sammansättning bestäms av Specialskolemyndigheten.
Specialskolemyndigheten får bestämma att det vid varje skolenhet skall finnas ett föräldraråd.
Ärendenas handläggning
2 kap. 9 §
Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.
2 kap. 10 §
Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, personalansvarsnämnden eller någon annan enligt föreskrifter i denna förordning.
Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver avgöras av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.
Andra stycket gäller inte föreskrifter och sådana ärenden som avses i 13 § 1–3 verksförordningen (1995:1322).
3 kap. Utbildningens innehåll
Läroplan
3 kap. 1 §
För specialskolan gäller en läroplan.
Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen.
Läroplanen fastställs av regeringen.
Kursplaner
3 kap. 2 §
De kursplaner som regeringen har fastställt för grundskolan skall också tillämpas i specialskolan, om inte något annat följer av 3–5 §§. Föreskrifterna i grundskolans kursplaner om mål som skall ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret skall dock i stället avse mål som skall ha uppnåtts i slutet av det tionde skolåret.
3 kap. 3 §
I den utsträckning som grundskolans kursplaner inte kan användas på grund av elevernas funktionshinder skall Statens skolverk fastställa särskilda kursplaner för specialskolan.
3 kap. 4 §
För utvecklingsstörda elever skall särskolans kursplaner tillämpas.
Timplaner
3 kap. 5 §
För specialskolan gäller den timplan som framgår av bilagan till denna förordning.
Timplanen anger den minsta totala undervisningstid i timmar som skall erbjudas elever i årskurserna 1–10.
Specialskolemyndigheten beslutar om fördelningen av undervisningstiden på ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val. När särskolans kursplaner skall tillämpas gäller dock i stället 6 §.
3 kap. 6 §
När särskolans kursplaner tillämpas för utvecklingsstörda elever skall den totala undervisningstiden fördelas på särskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val.
Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 7–11 §§ särskoleförordningen (1995:206) skall tillämpas.
3 kap. 7 §
I den omfattning som Specialskolemyndigheten bestämmer skall det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning.
Vissa föreskrifter om timplanen
3 kap. 8 §
När undervisningen baseras på de kursplaner som avses i 2 och 3 §§ gäller bestämmelserna i 9–13 §§.
Språkval
3 kap. 9 §
Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska.
Skyldighet att anordna undervisning i ett språk som erbjudits enligt första stycket finns, om