SFS 2005:619
Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655)
utfärdad den 22 juni 2005.
Regeringen föreskriver i fråga om studiestödsförordningen (2000:655) dels att 3 kap. 2 § skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 3 kap. 2 § skall utgå, dels att 3 kap. 8, 9, 12, 15, 23 och 25 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen skall införas sex nya paragrafer, 3 kap. 11 a–11 d och 33 a §§, 4 kap. 2 a § och i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna fyra nya punkter, 6–9, samt närmast före 3 kap. 11 a § och 3 kap. 33 a § nya rubriker av följande lydelse.
3 kap. 8 §
1)Studietiden skall anses som en sammanhängande period enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395) även om den studerande har gjort ett avbrott i studierna under högst ett år på grund av sjukdom eller någon annan jämförbar oförutsedd händelse.
- 1)
Senaste lydelse 2001:361.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av 3 kap. 9 § studiestödslagen om rätten till studielån från och med det kalenderår då den studerande fyller 45 år och om vad som skall avses med att genom återbetalning eller avskrivning inte längre ha studielån.
9 §
2)Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier vid en sådan läroanstalt eller utbildning som anges i avdelning A 1 i bilagan till denna förordning till studerande som
- 2)
Senaste lydelse 2003:500.
vid grundskoleutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning,
vid gymnasieutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, eller
repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå.
Trots första stycket får det högre bidragsbeloppet inte lämnas till en studerande som har genomfört högskolestudier eller motsvarande studier i utlandet om minst 80 poäng.
Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel för respektive grupp av studerande som anges i första stycket. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden.
Tilläggsbidrag
11 a §
Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) får vid heltidsstudier lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör
0,30 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
0,19 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
0,10 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.
11 b §
Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör
0,22 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
0,14 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
0,07 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.
11 c §
Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör
0,15 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,
0,09 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och
0,05 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.
11 d §
När båda vårdnadshavarna studerar och är folkbokförda på olika adresser skall tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) lämnas till den som barnet är folkbokfört hos, om inte vårdnadshavarna kommer överens om att bidraget skall lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos.
Beslut enligt första stycket som innebär att tilläggsbidraget skall lämnas till den andre vårdnadshavaren skall endast avse kalenderveckor för vilka bidraget inte har betalats ut.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilläggsbidrag i de fall båda vårdnadshavarna studerar.
12 §
3)Tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas till en studerande som under de tolv månaderna närmast före studiernas början har haft en inkomst som uppgått till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gäller det år då studierna påbörjas. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet.
- 3)
Senaste lydelse 2001:361.
Tilläggslån får också lämnas till en studerande som sammanhängande uppburit föräldrapenning närmast före studiernas början och som närmast dessförinnan haft en sådan inkomst som anges i första stycket.
Tilläggslån får lämnas bara för studier vid en läroanstalt i Sverige.
15 §
Om en studerande har en inkomst av den storleken att studiemedel inte alls får lämnas på grund av bestämmelserna om inkomstprövning i 3 kap. 16–22 §§ studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får inte heller tilläggsbidrag eller tilläggslån lämnas.
23 §
4)Studiemedel får lämnas för studier på gymnasial eller eftergymnasial nivå i ett land utanför Norden, om
- 4)
Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
i fråga om gymnasial utbildning: motsvarande studier inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige, och Centrala studiestödsnämnden har beslutat att utbildningen kan anses ha en godtagbar standard,
i fråga om eftergymnasial utbildning: Högskoleverket har beslutat att utbildningen kan anses ha en godtagbar standard.
25 §
Centrala studiestödsnämnden får meddela ytterligare föreskrifter om rätt till studiemedel för studier utomlands och om beräkning och utbetalning av sådana studiemedel. Nämnden får därvid föreskriva att studiemedel inte får lämnas för en utbildning som inte ger rätt till studiemedel för studier i Sverige eller annars inte rimligen bör medföra rätt till studiemedel.
Centrala studiestödsnämnden får även meddela föreskrifter om undantag från det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).
Studiefinansiering från ett annat land
33 a §
Med studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land avses offentligt reglerade och finansierade ersättningar som lämnas till studerande och som utgör eller kan jämställas med sociala förmåner enligt EG-rätten.
Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som omfattas av första stycket.
4 kap. 2 a §
Ny återbetalningstid enligt 4 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395) får bestämmas även utan ansökan av låntagaren, om han eller hon har sådana sammanlagda lån som anges där. Detsamma skall gälla om återbetalningstiden har räknats om med stöd av 4 kap. 11 § 3 samma lag och krav på återbetalning därefter upphävts.
Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om hur återbetalningstiden enligt första stycket skall beräknas.