Regeringen föreskriver att 22 § taxeringsförordningen (1990:1236) skall ha följande lydelse.
22 §1)
- 1)
Senaste lydelse 2003:948.
Skatteverket skall, utöver vad som följer av 17 § skattebrottslagen (1971:69), göra anmälan till åklagaren så snart det finns anledning att anta att någon har begått brott enligt 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551), 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 11 kap. 5 § eller 17 kap. 7 § brottsbalken. Detta gäller dock inte om det kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd eller om anmälan av annat skäl inte behövs. I anmälan skall anges de omständigheter som utgjort grund för misstanken om brott.
Skatteverket får utom i fråga om brott enligt 17 kap. 7 § brottsbalken fullgöra anmälningsskyldigheten till sådan särskild enhet inom verket som skall medverka vid brottsutredning, om det inte finns skäl att anta att brottet föranleder annan påföljd än böter och den misstänkte kan antas erkänna gärningen. Detta gäller dock endast om den misstänkte fyllt tjugoett år.