1 kap. 1 §

²⁾ Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

2)

Senaste lydelse 2005:1174.

1. inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5, 7 och 8 nämnda lag,

4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

5. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).

1 kap. 2 §

³⁾ Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

3)

Senaste lydelse 1997:947.

1 kap. 3 §

⁴⁾ Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229).

4)

Senaste lydelse 1999:1261.

Bestämmelserna om juridiska personer ska dock tillämpas också på handelsbolag och dödsbon.

Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.

4 kap. 16 §

⁵⁾ Eftertaxering får ske om den skattskyldige

5)

Senaste lydelse 2003:211.

1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,

2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller

3. underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut som avser den skattskyldige eller hans make blivit felaktigt eller inte fattats.

Vad som avses med oriktig uppgift framgår av 5 kap. 1 § andra stycket.

5 kap. 4 §

⁶⁾ Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.

6)

Senaste lydelse 2004:129.

Skattetillägget ska beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.

Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, ska skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.