Regeringen förskriver i fråga om utlänningsförordningen (1989:547)1 dels att 6 kap. 4 a § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 3, 4, 7 och 8 §§, 2 kap. 4, 11 och 12 §§, 3 kap. 5 a §, 5 kap. 2–5 och 9–14 §§ och 7 kap. 7 a och 7 c §§ samt rubrikerna närmast före 1 kap. 6 § och 2 kap. 12 § skall ha följande lydelse.
- 1)
Förordningen omtryckt 1995:254.
1 kap. 3 §
En resehandling får godtas som pass (hemlandspass), om handlingen är utfärdad av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare samt uppfyller de förutsättningar som anges i andra–fjärde styckena.
I handlingen skall det finnas
uppgifter om innehavarens medborgarskap och fullständiga namn samt födelsedatum och födelseort,
uppgift om handlingens giltighetstid,
innehavarens namnteckning,
uppgift om vilken myndighet som har utfärdat handlingen,
uppgift om handlingens giltighet för resa till Sverige,
ett välliknande fotografi av innehavaren.
En handling får inte godtas som pass om den inte tillåter återresa till hemlandet eller inresa till tredje land.
Handlingen skall vara avfattad på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller vara försedd med en bestyrkt översättning till något av dessa språk.
1 kap. 4 §
Om det finns särskilda skäl, får sådan resehandling som avses i 3 § godtas som hemlandspass även om den inte uppfyller kraven i 3 § andra stycket 3 samt fjärde stycket. Innehavarens identitet måste dock alltid kunna fastställas med stöd av handlingen.
Andra handlingar som kan godtas som pass
1 kap. 7 §
En resehandling som har utfärdats av en behörig utländsk myndighet för någon som saknar medborgarskap eller är medborgare i ett annat land än det där handlingen utfärdats, får godtas som pass om handlingen är upprättad enligt och har det innehåll som föreskrivs i 3 § andra–fjärde styckena.
1 kap. 8 §
En gemensam resehandling för flera utlänningar (kollektivpass) får godtas som pass, om utlänningarna skall resa genom landet i samlad grupp eller uppehålla sig här kortare tid för ett gemensamt ärende. Kollektivpasset får avse endast medborgare i det land vars myndighet har utfärdat passet. Det skall uppta minst tio och högst femtio personer. Den som är upptagen i passet skall ha en identitetshandling som är utställd av en behörig myndighet i hemlandet.
I fråga om kollektivpass som har utfärdats i enlighet med den europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass och som har utställts av en svensk myndighet eller en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar överenskommelsen, gäller överenskommelsen i stället för första stycket.
Om ett kollektivpass avser utlänningar som inte är skyldiga att ha visering, skall passet ha godkänts av en svensk beskickningschef eller konsul som är behörig att ge visering eller av polismyndigheten i en ort där det finns passkontroll för inresa i Sverige. Sådant godkännande behövs dock inte, om passet har godkänts av behörig myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge för inresa i respektive land.
2 kap. 4 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2003:141.
Utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529) är nedan angivna utlänningar undantagna från kravet på visering.
1. Medborgare i Amerikas förenta stater, Andorra, Argentina, Australien, Bolivia, Brasilien, Brunei, Bulgarien, Chile, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Israel, Japan, Kanada, Kroatien, Malaysia, Mexico, Monaco, Nicaragua, Nya Zeeland, Panama, Paraguay, Republiken Korea, Rumänien, San Marino, Singapore, Uruguay eller Venezuela, om de har hemlandspass.
2. Medborgare i Storbritannien ("British citizen") som har hemlandspass eller den som innehar ett med "British passport" betecknat hemlandspass eller ett av behörig myndighet utfärdat identitetskort, där medborgarskapet är angivet som "British citizen" eller "British National Overseas" (BNO) och som gäller för inresa i Storbritannien.
3. Medborgare i Belgien, Cypern, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern eller Österrike, om de har hemlandspass eller ett identitetskort som är utfärdat av en behörig myndighet i hemlandet.
4. Medborgare i Kina som innehar hemlandspass med beteckningen "Hong Kong Special Administrative Region" eller "Região Administrativa Especial de Macau".
5. Medborgare i något av de länder som anges i 1-3 om de finns upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats av en behörig myndighet i hemlandet.
6. Innehavare av resedokument som har utfärdats i enlighet med konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som är sjömän och som har utfärdats av en svensk myndighet eller av en myndighet i en stat, som tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar den europeiska konventionen den 20 april 1959 om upphävande av passviseringstvånget för flyktingar.
7. Flyktingar eller statslösa personer som är upptagna i ett svenskt kollektivpass eller i ett kollektivpass som har utfärdats dels av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar artikel 13 i den europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass, dels enligt överenskommelsen och den av Sverige avgivna deklarationen över nämnda artikel.
8. De som innehar Förenta nationernas "laissez passer" och ett intyg om att de färdas i tjänsten som är utfärdat av FN eller något av dess fackorgan eller underordnade organ.
9. De som innehar Europeiska gemenskapernas "laissez passer".
10. Innehavare av vatikanpass.
11. Medborgare i Filippinerna, Makedonien (tidigare jugoslaviska republiken Makedonien), Thailand eller Turkiet som har diplomatpass eller tjänstepass.
12. Besättningsmän i tjänst på luftfartyg som innehar ett flygcertifikat eller ett certifikat för flygbesättning, så länge som de inte lämnar
– flygplatsen för mellanlandningen, eller
– flygplatsen på bestämmelseorten, eller
– den kommun där flygplatsen ligger, eller
– flygplatsen annat än för att bege sig till en annan flygplats på en Schengenstats territorium.
13. Besättningsmän på fartyg som finns upptagna på besättningslistan för fartyget och som har en giltig sjöfartsbok eller identitetshandlingar för sjömän, så länge de endast tillfälligt lämnar sitt fartyg och uppehåller sig i den tätort som finns närmast den hamn där fartyget ligger.
14. Utlänningar som avses i 3 kap. 4 a § eller i 5 kap. 8 §.
15. Personal tillhörande en främmande stats militära styrka som innehar en militär identitetshandling och som besöker Sverige inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred.
2 kap. 11 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2003:141.
En sjömansvisering är en enhetlig visering som får utfärdas till en utlänning som är sjöman och som i samband med av- eller påmönstring skall resa in i landet eller fortsätta till en annan Schengenstat. Sjömansvisering utfärdas av polismyndigheten vid gränsen och gäller i högst fem dagar. En sjömansvisering får utfärdas som en gruppvisering.
När en polismyndighet anser det tveksamt om en sjömansvisering skall utfärdas, skall myndigheten begära besked från Migrationsverket.
Gruppvisering
2 kap. 12 §4)
- 4)
Senaste lydelse 2001:37.
En enhetlig visering får, om det finns särskilda skäl, utfärdas som en gruppvisering för flera utlänningar. En sådan visering får beviljas för högst 30 dagar.
3 kap. 5 a §5)
- 5)
Senaste lydelse 2002:146.
Uppehållstillstånd skall beviljas en utlänning som visar upp ett giltigt pass eller identitetskort, är medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz och som inte enligt 1 kap. 4 § första stycket utlänningslagen (1989:529) är undantagen från kravet på uppehållstillstånd. För att beviljas uppehållstillstånd måste utlänningen uppfylla villkoren i något av andra till sjunde eller tionde styckena.
Arbetstagare som har ett anställningsbevis och egna företagare som genom en handling kan visa att de är egna företagare skall beviljas uppehållstillstånd för fem år. Uppehållstillståndet kan förnyas. För arbetstagare gäller att om anställningstiden överstiger tre månader men understiger tolv månader, får uppehållstillstånd beviljas under anställningens varaktighet.
De som tillhandahåller eller tar emot tjänster och kan styrka detta genom en handling skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som tjänsten utförs.
Egna företagare som har upphört med sin verksamhet skall beviljas uppehållstillstånd för fem år och kunna få tillståndet automatiskt förnyat förutsatt att de
– har uppnått 65 års ålder när de upphör med sin verksamhet, bedrivit sin verksamhet i Sverige under de närmast föregående tolv månaderna och varit bosatta i Sverige i tre år, eller
– slutar sin verksamhet på grund av en bestående arbetsoförmåga och utan avbrott har bott i Sverige under minst två år, eller
– slutar sin verksamhet på grund av arbetsoförmåga som är en följd av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom som berättigar till pension som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller
– efter tre års oavbruten verksamhet och bosättning i Sverige har fortsatt sin verksamhet i en annan EES-stat eller Schweiz och behållit sin bostad i Sverige till vilken de återvänt minst en gång i veckan.
Egna företagare för vilka fjärde stycket inte gäller och pensionerade arbetstagare för vilka inte gäller kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där skall beviljas uppehållstillstånd för fem år. Detta förutsatt att de får en pension som är tillräcklig för uppehället och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Ett uppehållstillstånd får omprövas efter de första två årens bosättning. Det skall kunna förnyas efter fem år.
Studerande skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som utbildningen varar. Om utbildningen pågår längre än ett år får uppehållstillstånd beviljas för ett år i taget. Uppehållstillståndet kan förnyas. För att få uppehållstillstånd skall de studerande vara inskrivna vid en erkänd utbildningsanstalt och försäkra att de har tillräckliga egna medel för sin försörjning samt, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, ha en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.
Övriga medborgare i ett EES-land eller Schweiz skall beviljas uppehållstillstånd för fem år, om de har tillräckliga medel för sin försörjning och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Ett uppehållstillstånd får omprövas efter de första två årens bosättning. Det kan förnyas efter fem år.
Arbetstagare som nämns i andra stycket skall inte få sitt uppehållstillstånd återkallat bara därför att de antingen inte längre är anställda, om orsaken är att de är tillfälligt oförmögna att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall, eller de är ofrivilligt arbetslösa och detta bekräftats av arbetsförmedlingen. När uppehållstillståndet första gången förnyas får tillståndstiden begränsas. Den får dock inte bli kortare än tolv månader om arbetstagaren varit ofrivilligt arbetslös längre än tolv månader i följd.
Rätten för egna företagare att efter avslutad verksamhet få uppehållstillstånd enligt fjärde stycket påverkas inte, om de vistats utanför Sverige högst tre månader om året eller om de lämnat Sverige för att göra militärtjänst. Rätten påverkas inte heller av att en företagare efter avslutad verksamhet under högst två år vistas utomlands.
Uppehållstillstånd skall beviljas medborgare i Schweiz under de förutsättningar som sägs i artikel 2 i Kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där.
5 kap. 2 §6)
- 6)
Senaste lydelse 2001:37.
En inre gräns får passeras utan att någon kontroll äger rum.
Om det är nödvändigt av hänsyn till allmän ordning eller rikets säkerhet, får regeringen besluta att kontroll under en begränsad tid skall genomföras även vid en inre gräns. Begäran hos regeringen om införande av sådan kontroll görs av Rikspolisstyrelsen efter samråd med berörd polismyndighet. Innan sådan kontroll införs skall samråd ske med de övriga Schengenstaterna.
Om ett omedelbart ingripande krävs, får Rikspolisstyrelsen efter samråd med berörd polismyndighet besluta att sådana åtgärder som anges i andra stycket får vidtas. Rikspolisstyrelsen skall omedelbart underrätta regeringen och övriga Schengenstater om beslutet. Regeringen skall snarast pröva om åtgärderna skall bestå.
5 kap. 3 §7)
- 7)
Senaste lydelse 2003:54.
Inresa och utresa över en yttre gräns får inte utan tillstånd av polismyndigheten ske vid annat ställe än ett gränsövergångsställe.
Gränsövergångsställen finns i Arlanda, Arvidsjaur, Bergkvara, Borgholm, Borlänge, Bromma, Falkenberg, Furusund, Gävle, Göteborg, Hallstavik, Halmstad, Hargshamn, Harnäs-Skutskär, Helsingborg, Holmsund, Hudiksvall, Husum, Jönköping, Kalmar, Kapellskär, Karlsborg, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Landskrona, Landvetter, Linköping, Luleå, Lysekil, Malmö, Mörbylånga, Mönsterås, Norrköping, Norrtälje, Nynäshamn, Oskarshamn, Oxelösund, Piteå, Ronehamn, Ronneby, Sandhamn, Simrishamn, Skavsta, Skellefteå, Skövde, Slite, Stockholm, Strömstad, Sturup, Sundsvall, Säve, Söderhamn, Söderköping, Södertälje, Timrå, Sölvesborg, Trelleborg, Trollhättan/Vänersborg, Umeå, Utansjö, Varberg, Visby, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Åhus, Ängelholm, Örebro, Öregrund, Örnsköldsvik och Östersund.
Polismyndigheten beslutar om öppethållandetider vid ett gränsövergångsställe.
5 kap. 4 §8)
- 8)