Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om vallagen (2005:837) dels att 1 kap. 1, 3 och 4 §§, 2 kap. 1–3, 5–7, 10, 14 och 15 §§, 4 kap. 1, 5, 7–10, 13, 15 och 19 §§, 5 kap. 2 a §, 6 kap. 8 §, 7 kap. 6 och 12 §§, 8 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 14 kap. 1, 6, 8, 13, 15, 21, 22, 27–29 §§, 15 kap. 3, 10, 11 och 13 §§ och rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 14 kap. 26 § ska lyda "Valet till region- och kommunfullmäktige".
- 1)
Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:48.
1 kap.
1 kap. 1 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2017:748.
I denna lag finns bestämmelser om genomförande av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet.
Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen (2017:725).
Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.
AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 kap. – Inledande bestämmelser
2 kap. – Partier och kandidater
3 kap. – Valmyndigheter m.m.
4 kap. – Valkretsar och valdistrikt m.m.
5 kap. – Röstlängder och röstkort
6 kap. – Valsedlar och kuvert
AVDELNING II. GENOMFÖRANDE AV VAL
7 kap. – Allmänna bestämmelser om röstning
8 kap. – Allmänna bestämmelser om röstmottagning
9 kap. – Röstmottagning i vallokal
10 kap. – Röstmottagning i röstningslokal
AVDELNING III. RÄKNING AV RÖSTER
11 kap. – Preliminär rösträkning i vallokal
12 kap. – Valnämndens rösträkning
13 kap. – Slutlig rösträkning
AVDELNING IV. FÖRDELNING AV MANDAT
14 kap. – Fördelning av mandat
AVDELNING V. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
15 kap. – Överklagande
1 kap. 3 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2018:28.
Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till region- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år. Om Europeiska unionens råd i ett särskilt fall beslutar det, ska valet i stället hållas i april, maj eller juli valåret.
Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till region- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag. Ett omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter beslut om omval.
Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag.
Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska vara valdag.
Vid extra val enligt 5 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) bestämmer region- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.
1 kap. 4 §
Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till Europaparlamentet.
Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som har rösträtt vid val till region- och kommunfullmäktige och som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.
2 kap.
2 kap. 1 §4)
- 4)
Senaste lydelse 2018:28.
Ett parti som vill registrera sin beteckning ska skriftligen anmäla detta hos den centrala valmyndigheten.
Om anmälan görs senast den sista februari det år då ordinarie val till riksdagen och till region- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet ska hållas, gäller registreringen från och med det valet.
Om det är fråga om ett extra val ska en anmälan i stället göras senast en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats för att registreringen ska gälla från och med det valet.
2 kap. 2 §
Av en anmälan ska det framgå vilket slag av val den gäller. Om den avser val till region- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilken region eller kommun den gäller.
Tillsammans med en anmälan ska partiet lämna förklaringar enligt 4 § eller ett intyg om att sådana förklaringar har visats upp för notarius publicus.
2 kap. 3 §5)
- 5)
Senaste lydelse 2014:1384.
En partibeteckning ska registreras om följande villkor är uppfyllda:
1. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en partisymbol.
2. Om ett parti inte redan är representerat i den beslutande församling som anmälan gäller, ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst
a) för val till riksdagen: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet,
b) för val till region- eller kommunfullmäktige: 100 respektive 50 personer som har rösträtt i den region eller kommun som anmälan gäller,
c) för val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet.
3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som redan
a) är registrerad, eller
b) har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val.
4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.
5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska anses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.
2 kap. 5 §
Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till region- och kommunfullmäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Om registreringen avser val till regionfullmäktige, gäller den val i den regionen och val till kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom regionen. I övriga fall gäller registreringen endast för det val som anmälan avser.
2 kap. 6 §
Om ett parti som har registrerat en partibeteckning medger det, kan ett annat parti få samma beteckning registrerad
1. för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad för val till region- eller kommunfullmäktige, eller
2. för val till regionfullmäktige, även om partibeteckningen redan är registrerad för val till kommunfullmäktige inom regionen.
Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.
2 kap. 7 §
En registrerad partibeteckning ska avregistreras om partiet
1. begär det, eller
2. inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riksdagen, till region- eller kommunfullmäktige eller till Europaparlamentet.
2 kap. 10 §
En anmälan av kandidater ska avse
1. för val till riksdagen: en viss valkrets,
2. för val till kommun- eller regionfullmäktige: kommunen eller regionen,
3. för val till Europaparlamentet: hela landet.
2 kap. 14 §6)
- 6)
Senaste lydelse 2014:1384.
Ett parti som vill delta i ett val ska skriftligen anmäla detta till den centrala valmyndigheten. Av anmälan ska det framgå vilken beteckning partiet går till val under (partibeteckning) och vilket slag av val anmälan gäller. Om anmälan avser val till region- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilken region eller kommun den gäller.
2 kap. 15 §7)
- 7)
Senaste lydelse 2014:1384.
Om ett parti anmäls för val till riksdagen, gäller anmälan också för val till region- och kommunfullmäktige i hela landet och för val till Europaparlamentet. I övriga fall gäller anmälan endast för det val som anmälan avser.
Ett parti som är representerat i en beslutande församling ska vid nästa val anses ha anmält deltagande i val i den omfattning som följer av första stycket.
Ett parti som har anmält kandidater enligt 9 § ska anses ha anmält deltagande i valet.
4 kap.
4 kap. 1 §
För val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europaparlamentet utgör landet en enda valkrets.
Om inte annat anges ska vid tillämpningen av detta kapitel antalet röstberättigade vid ett val beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret.
Val till regionfullmäktige
4 kap. 5 §8)
- 8)
Senaste lydelse 2014:1384.
Vid val till regionfullmäktige är regionen en enda valkrets, om inte fullmäktige beslutar att dela in regionen i två eller flera valkretsar.
En valkrets ska omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat följer av 6 § andra stycket.
4 kap. 7 §
Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till regionfullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till kommunfullmäktige, ska gränsen för en valkrets för val till regionfullmäktige sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäktige.
4 kap. 8 §
Indelningen i valkretsar ska, sedan kommunerna inom regionen har fått tillfälle att yttra sig, beslutas av regionfullmäktige senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen ska gälla för första gången. För att gälla ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.
Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.
4 kap. 9 §9)
- 9)
Senaste lydelse 2014:1384.
Mandaten i regionfullmäktige i en region som är indelad i valkretsar består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.
Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmaste lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.
4 kap. 10 §10)
- 10)
Senaste lydelse 2014:1384.
Om en region är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.
Antalet personer som har rösträtt i regionen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.