Regeringen föreskriver i fråga om vapenförordningen (1996:70)
dels att 13 kap. 3 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 2–4 §§, 2 kap. 3, 5 och 5 a §§, 3 kap. 6 och 8 §§, 8 kap. 1 och 2 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 3 §, 14 kap. 1 § och 16 kap. 1 § samt rubrikerna till 7, 8 och 10 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 4 a § och 7 kap. 3–7 §§ samt närmast före 7 kap. 3 § en ny rubrik av följande lydelse.
1 kap.
2 §
Ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen skall anses ha sådan begränsad effekt som avses i 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) om en projektil från vapnet fyra meter från pipans mynning har en anslagsenergi som är mindre än 10 joule.
Ett hel- eller halvautomatiskt kolsyre-, luft- eller fjädervapen skall anses ha sådan begränsad effekt om en projektil från vapnet fyra meter från pipans mynning har en anslagsenergi som är mindre än 3 joule.
Trots vad som föreskrivs i första eller andra stycket skall ett kolsyrevapen som är avsett för att med färg markera träffar på deltagare i stridsspel (paintballvapen) anses ha sådan begränsad effekt som avses i 2 kap. 1 § vapenlagen, om vapnet är konstruerat för att laddas med färgampuller med en minsta diameter om 16 mm.
Ett harpunvapen skall anses ha en sådan begränsad effekt som avses i 2 kap. 1 § vapenlagen, om harpunen är avsedd att drivas ut med endast en gummikabel och avståndet mellan vapnets framkant och uttag för harpunens upphakning i vapnets stomme inte är längre än 50 centimeter.
3 §1
- 1
Senaste lydelse 2000:149.
Fråga om
tillstånd för en enskild person att inneha eller låna ut skjutvapen, inneha ammunition eller ta emot skjutvapen för reparation eller översyn samt godkännande av enskild person att i vapenhandlares ställe närvara vid provskjutning prövas av polismyndigheten på den ort där personen är folkbokförd eller, om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, på den ort där han eller hon är bosatt eller annars uppehåller sig,
tillstånd för en sammanslutning, ett bevakningsföretag eller en huvudman för museum att inneha skjutvapen eller ammunition prövas av polismyndigheten på den ort där sammanslutningens styrelse eller företagets ledning har sitt säte eller där museet är beläget,
ett dödsbos eller ett konkursbos innehav av skjutvapen eller ammunition prövas av polismyndigheten på den avlidnes eller konkursgäldenärens folkbokföringsort,
tillstånd att driva handel med skjutvapen eller tillstånd för någon annan än en enskild person att ta emot vapen för reparation eller översyn prövas av polismyndigheten på den ort där verksamheten bedrivs,
tillstånd till införsel prövas av polismyndigheten på den ort där förtullning skall äga rum eller, om förtullning inte skall ske, där införseln skall äga rum,
förordnande av provledare som avses i 2 kap. 4 § i denna förordning prövas av polismyndigheten på den ort där provledaren skall vara verksam,
tillstånd att avlossa skott med skjutvapen för vilket tillstånd till innehav meddelats för något annat ändamål än skjutning prövas av polismyndigheten på den ort där sökanden är folkbokförd eller, om sökanden inte är folkbokförd i Sverige, på den ort där han eller hon är bosatt eller annars uppehåller sig,
tillstånd till överföring av skjutvapen eller ammunition till ett annat land inom Europeiska unionen prövas av polismyndigheten på den ort där sökanden är folkbokförd eller, om sökanden inte är folkbokförd i Sverige, på den ort där han eller hon är bosatt eller annars uppehåller sig, eller, om sökanden är vapenhandlare, på den ort där verksamheten bedrivs,
utfärdande av, anteckning i eller återkallelse av ett europeiskt skjutvapenpass prövas av polismyndigheten på den ort där sökanden är folkbokförd eller, om sökanden inte är folkbokförd i Sverige, på den ort där han eller hon är bosatt eller annars uppehåller sig,
tillstånd att förvara skjutvapen eller ammunition hos någon annan prövas av polismyndigheten på den ort där sökanden är folkbokförd,
tillstånd att låna skjutvapen enligt 3 kap. 9 § vapenlagen (1996:67) prövas av polismyndigheten på den ort där personen är folkbokförd eller, om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, på den ort där han eller hon är bosatt eller annars uppehåller sig.
4 §
Anmälan som avses i 4 kap. 2 § vapenlagen (1996:67) skall göras till polismyndigheten på den ort där anmälaren är folkbokförd eller, om anmälaren inte är folkbokförd i Sverige, på den ort där han eller hon är bosatt eller annars uppehåller sig.
2 kap.
3 §2
- 2
Senaste lydelse 2005:822.
Den som ansöker om tillstånd till innehav av skjutvapen skall, om inte ansökan uteslutande avser annat ändamål än skjutning, visa sig kunna handha sådant vapen som ansökan avser. Därvid gäller för nedan angivna vapentyper följande särskilda krav.
| Vapentyp | Krav |
|---|---|
| 1. Jaktvapen med undantag av enhandsvapen för jakt. | Bevis om avlagt prov som avses i 4 §. |
| 2. Enhandsvapen med undantag av jaktvapen och effektbegränsade vapen. | Sökanden skall ha fyllt 18 år och vara aktiv medlem i en skytteförening eller motsvarande organisation samt ha visat prov på särskild skjutskicklighet. Undantag från ålderskravet får göras om det finns särskilda skäl. |
| 3. Kulsprutepistol eller annat helautomatiskt vapen utom enhandsvapen. | Sökanden skall ha fyllt 20 år och vara aktiv medlem i en sammanslutning för skytte vars verksamhet Försvarsmakten förklarat vara av betydelse för totalförsvaret samt ha visat prov på särskild skjutskicklighet. Undantag från ålderskravet får göras om det finns särskilda skäl. |
| 4. Annat målskjutningsvapen än enhandsvapen, helautomatiskt vapen eller effektbegränsade vapen. | Sökanden skall vara ordinarie hemvärnsman eller aktiv medlem i en skytteförening eller motsvarande organisation samt, för den som inte har fyllt 18 år, ha intyg från organisationens styrelse om skjutskicklighet och personlig lämplighet. |
| 5. Tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar. | Sökanden skall kunna hantera anordningen och ha kunskap om dess verkningar. |
Trots första stycket 1–5 får tillstånd att inneha skjutvapen ges till sökande som behöver vapnet i sin tjänst eller som för sin tjänst behöver annat skjutvapen än tjänstevapen för att bibehålla eller utveckla sin skjutskicklighet. Är det fråga om utländsk säkerhetspersonal som medföljer vid statsbesök eller liknande eller som ansvarar för personers säkerhet vid internationell luftfart, skall samråd i ärendet ske med Utrikesdepartementet.
Naturvårdsverket får i särskilda fall medge undantag från första stycket 1.
Tillstånd till innehav av skjutvapen för något annat ändamål än jakt eller målskjutning får meddelas endast den som har fyllt 18 år. Detta gäller dock inte start- eller signalvapen eller vapen som gjorts varaktigt obrukbara.
Rikspolisstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om de krav på skjutskicklighet som gäller för tillstånd till innehav av målskjutningsvapen och om vilka kunskapskrav som gäller för tillstånd till innehav av tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar.
4 a §
För tillstånd till innehav av fler än tio enhandsvapen för målskjutning eller fler än åtta andra vapen för målskjutning krävs att sökanden visar att han eller hon har ett mycket kvalificerat behov av ytterligare vapen.
5 §3
- 3
Senaste lydelse 2004:616.
Behov att inneha skjutvapen bör i fråga om nedan angivna vapentyper anses föreligga endast för följande ändamål.
| Vapentyp | Ändamål |
|---|---|
| 1. Enhandsvapen för jakt eller avlivning av djur a) enskottsvapen, |
Omfattande grytjakt eller avlivning av fällfångade djur. |
| b) flerskottsvapen. | Yrkesmässigt bedriven jakt- eller viltvård eller annat kvalificerat behov. |
| 2. Vapen som av Rikspolisstyrelsen efter samråd med Naturvårdsverket klassificeras som salongsgevär. | Avlivning av fällfångade djur. |
| 3. Tårgasanordningar eller andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar. | Tjänst eller annan särskild omständighet som medför ett synnerligt behov av anordningen för personligt skydd. |
| 4. Injektionsvapen. | Jakt enligt tillstånd som meddelas av Naturvårdsverket eller veterinärarbete som avser tamdjur, om sökanden visar att han eller hon genomgått utbildning enligt föreskrifter som meddelas av Statens jordbruksverk, såvitt avser jakt i samråd med Naturvårdsverket. |
| 5. Eldrör eller pipa eller annan anordning som möjliggör att till ett skjutvapen använda annan ammunition än vapnet är avsett för. | a) Målskjutning. b) Yrkesmässigt bedriven jakt- eller viltvård eller annat kvalificerat behov. |
| 6. Ljuddämpare | Till skydd för hälsa eller miljö vid jakt eller målskjutning, om det är särskilt påkallat. |
5 a §
Tillstånd till innehav av skjutvapen för skjutning för annat ändamål än jakt, målskytte, skydd eller avlivning av fällfångade djur får beviljas om det finns synnerliga skäl och först efter det att yttrande från Rikspolisstyrelsen har inhämtats.
3 kap.
6 §
Den som förvärvar skjutvapen med stöd av ett innehavstillstånd som inte avser ett visst bestämt vapen skall senast inom en månad efter förvärvet visa upp tillståndsbeviset hos polismyndigheten och lämna uppgift om vapnets tillverkningsnummer samt om överlåtarens eller upplåtarens namn och hemvist, om dessa uppgifter inte har lämnats tidigare. Avser förvärvet ett skjutvapen som saknar uppgift om tillverkningsnummer, skall annan uppgift som möjliggör identifiering anges. Är det fråga om förvärv av skjutvapen från någon annan än en vapenhandlare, skall överlåtarens tillståndsbevis för vapnet bifogas, om beviset finns i behåll.
Polismyndigheten skall på beviset anteckna vapnets tillverkningsnummer eller, om det saknas, någon annan uppgift som möjliggör identifiering.
8 §
Har ett tillståndsbevis förstörts eller förkommit eller förändrats så att det inte lämpligen kan användas, får polismyndigheten efter ansökan utfärda ett nytt bevis (duplettbevis).
Ansökan skall, om beviset inte finns i behåll, innehålla en på heder och samvete avgiven förklaring om förlusten av beviset.
Kommer beviset senare till rätta, skall det genast överlämnas till polismyndigheten.
7 kap. Utlåning av skjutvapen
Lånetillstånd enligt 3 kap. 9 § vapenlagen (1996:67)
3 §
Tillstånd att låna skjutvapen får meddelas för jakt eller målskytte.
Om det finns synnerliga skäl, får tillstånd att låna skjutvapen meddelas för skjutning även för annat ändamål än som anges i första stycket. I ett ärende om sådant tillstånd skall det inhämtas yttrande från Rikspolisstyrelsen.
4 §
En ansökan om tillstånd att låna skjutvapen görs skriftligen hos polismyndigheten. Den skall innehålla uppgift om
sökandens namn, personnummer och hemvist,
för vilket ändamål sökanden vill låna skjutvapen,
vilken typ av skjutvapen tillståndet skall avse, samt
vilka omständigheter sökanden vill åberopa till stöd för sin ansökan.
5 §
Den som ansöker om tillstånd att låna skjutvapen skall visa sig kunna handha den typ av vapen som ansökan avser. Därvid gäller i tillämpliga delar vad som anges i 2 kap. 3 §.
Vid prövningen av om tillstånd att låna skjutvapen skall meddelas skall även det som anges i 2 kap. 5 § om ändamål och vapentyper gälla i tillämpliga delar.
6 §
Tillstånd att låna skjutvapen får inte meddelas den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan att förvaltaren har lämnat samtycke.
7 §
Polismyndigheten utfärdar bevis om tillstånd att låna skjutvapen. Ett bevis skall innehålla uppgift om den tillståndet gäller och för vilket ändamål han eller hon är berättigad att låna vapen.
Har ett bevis förstörts eller förkommit eller förändrats så att det inte lämpligen kan användas gäller vad som anges i 3 kap. 8 §.
8 kap. Reparation och översyn av skjutvapen
1 §4
- 4
Senaste lydelse 2000:149.
Ansökan om tillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn görs skriftligen hos polismyndigheten.
Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer och hemvist samt om vilka vapentyper ansökan avser och hur mottagna skjutvapen avses bli förvarade.
Beviljas tillstånd skall bevis om detta utfärdas. Beviset skall innehålla uppgifter om vilka vapentyper tillståndet avser samt om villkor som meddelats med stöd av vapenlagen.
2 §
Den som tar emot skjutvapen för reparation eller översyn är skyldig att föra anteckningar i en särskild reparationsförteckning över mottagna vapen.
Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall införas i förteckningen och hur förteckningen skall föras.
Den som har tagit emot skjutvapen för reparation eller översyn är skyldig att hålla förteckningen tillgänglig för polisman och på begäran lämna upplysningar till honom eller henne om mottagna vapen.
Förteckningen och bilagor till denna skall förvaras under tio år från den dag sista anteckningen gjordes.