Regeringen föreskriver att det i viltskadeförordningen (2001:724) ska införas tre nya paragrafer, 11 a–11 c §§, av följande lydelse.
11 a §
Bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt enligt 11 § första stycket får lämnas med högst 80 procent av de stödberättigande kostnaderna.
Ersättning för indirekta kostnader som uppstått till följd av skada av vilt på annat än ren, fisk och fiskeredskap får lämnas med högst 80 procent av de stödberättigande indirekta kostnaderna.
11 b §
Bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt enligt 11 § första stycket och ersättning för skada av vilt på annat än ren, fisk och fiskeredskap får inte lämnas till företag i ekonomiska svårigheter. Ett företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter om det är fråga om någon av de omständigheter som anges i artikel 2.14 i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Trots vad som anges i första stycket får ersättning för skada på annat än ren, fisk och fiskeredskap lämnas till företag i ekonomiska svårigheter, om svårigheterna har orsakats av viltskadan. I dessa fall får ersättning lämnas för att kompensera för skador som viltet har orsakat.
11 c §
Bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt enligt 11 § första stycket och ersättning för skada av vilt på annat än ren, fisk och fiskeredskap får inte lämnas till företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare beslut av Europeiska kommissionen om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.