SFS 1985:733
Förordning (1985:733) om frivillig sjukpenningförsäkring hos Försäkringskassan
1 §
Frivillig sjukpenningförsäkring enligt 21 kap.
om allmän försäkring beviljas, efter skriftlig ansökan om det, av Försäkringskassan.
2 §
Har frivillig sjukpenningförsäkring beviljats skall försäkringen gälla från och med den fjortonde dagen efter den då ansökan kom in till Försäkringskassan.
3 §
Ersättning på grund av försäkringen får inte lämnas för sjukdom som har inträffat innan försäkringen blivit gällande. Ett anmält sjukdomsfall under försäkringens giltighetstid anses ha samband med sjukdom som inträffat innan försäkringen blivit gällande endast om sambandet är uppenbart. Samband skall inte anses föreligga om den försäkrade har varit normalt arbetsför under minst två år i följd.
4 §
Med de begränsningar som följer av
om allmän försäkring får den som innehar frivillig sjukpenningförsäkring, efter framställning om det, ändra omfattningen av sin försäkring.
En ändring enligt första stycket får verkan från och med den fjortonde dagen efter den då framställningen gjordes hos Försäkringskassan. Bestämmelserna i 3 § har motsvarande tillämpning vid övergång från mindre till mer omfattande försäkring.
5 §
Om en försäkrad säger upp sin försäkring skall den, om inte annat angetts, upphöra att gälla från och med dagen efter den då uppsägningen gjordes hos Försäkringskassan.
6 §
Har upphävts genom
7 §
Avgifter enligt
om allmän försäkring fastställs av Försäkringskassan. Avgifterna skall vara så avvägda att de täcker de beräknade kostnaderna för sjukpenning och sjukpenningtillägg samt kostnaderna för administration av försäkringen.
8 §
Om fastställd avgift inte betalas skall försäkringen upphöra att gälla med verkan från början av den betalningstermin som avgiften avser. Försäkringen skall dock bestå om avgiften betalas inom tre månader efter utgången av den månad då betalningen skulle ha skett. Ersättning på grund av försäkringen får inte lämnas innan avgift har betalats för den tid som anspråket på ersättning avser.
Efter framställning av den försäkrade får Försäkringskassan medge anstånd med betalningen av avgiften om särskild anledning finns till det.
9 §
Har upphävts genom
10 §
Vad som föreskrivs i
om allmän försäkring skall i tillämpliga delar gälla i fråga om den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Förordning (1987:363).
11 §
Försäkrade som avses i
om allmän försäkring skall, efter framställning om det, befrias från avgift till den frivilliga sjukpenningförsäkringen för varje dag som de med hänsyn till nämnda lagrum inte har haft rätt att uppbära ersättning från den frivilliga försäkringen.
12 §
I ärenden rörande frivillig sjukpenningförsäkring skall tillämpas även de bestämmelser i
som enligt sin lydelse endast gäller ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. Förordning (1986:878).
13 §
Försäkringskassan får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.