SFS 1995:1051
Förordning (1995:1051) om skyldigheten att lämna läkarintyg när det gäller vissa socialförsäkringsförmåner vid sjukdom
1 §
I denna förordning finns föreskrifter om de undantag från bestämmelserna om läkarintyg som anges i 27 kap. 25 § och 31 kap. 5 § socialförsäkringsbalken.
1a §
Har upphävts genom
1b §
Har upphävts genom
2 §
I kontroll- eller rehabiliteringssyfte får Försäkringskassan
1. i ett pågående sjukdomsfall ålägga den försäkrade att genom läkarintyg styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom från och med en tidigare dag än vad som följer av 27 kap. 25 § första stycket socialförsäkringsbalken, och
2. om särskilda skäl motiverar det, ålägga en försäkrad att vid framtida sjukdomsfall genom läkarintyg styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom från och med den första dagen i sjukperioden.
Ett åläggande enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än ett år.
2a §
I kontroll- eller rehabiliteringssyfte får Försäkringskassan
1. i ett pågående sjukdomsfall ålägga den försäkrade att genom läkarintyg styrka nedsättningen av förmågan att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering på grund av sjukdom från och med en tidigare dag än vad som följer av 31 kap. 5 § andra stycket andra meningen socialförsäkringsbalken, och
2. om särskilda skäl motiverar det, ålägga en försäkrad att vid framtida sjukdomsfall genom läkarintyg styrka nedsättningen av förmågan att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering på grund av sjukdom från och med den första dag som den försäkrade på grund av sjukdomen är frånvarande från rehabiliteringen.
Ett åläggande enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än den tidsperiod under vilken den aktuella rehabiliteringen pågår.
3 §
Försäkringskassan får meddela föreskrifter om de undantag som behövs för försäkrade som omfattas av
om sjuklön. Försäkringskassan får också meddela föreskrifter om sådana avvikelser som i övrigt är motiverade av någon särskild anledning i andra fall än enligt 2 och 2 a §§.