1 §

Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete.

Termer och uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i lagen om internationellt tullsamarbete.

2 §

En skriftlig ansökan om bistånd enligt 2 kap. 2 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete får överföras i elektronisk form eller via telefax.

3 §

Tullverket eller någon annan behörig svensk myndighet får överföra personuppgifter till tredjeland, om det behövs för att uppfylla skyldigheter som följer av en överenskommelse som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete.

Förordning (2018:235).

4 §

Pågår en förundersökning i Sverige avseende en person som är föremål för gränsöverskridande övervakning eller gränsöverskridande förföljande enligt 3 kap. 1 respektive 2 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, skall Tullverket eller annan behörig svensk myndighet samråda med förundersökningsledaren innan beslut fattas om samtycke till övervakning eller förföljande in i Sverige.

Tullverket eller annan behörig svensk myndighet skall vidare samråda med Försvarsmakten innan beslut fattas om samtycke till gränsöverskridande övervakning eller gränsöverskridande förföljande enligt 3 kap. 1 respektive 2 § lagen om internationellt tullsamarbete, om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg.

När Tullverket eller annan behörig myndighet tar emot en anmälan om gränsöverskridande övervakning eller begäran om gränsöverskridande förföljande enligt 3 kap. 1 § andra stycket respektive 2 § andra stycket lagen om internationellt tullsamarbete, skall myndigheten genast underrätta Försvarsmakten, om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg.

5 §

Vid sådan rapportering som avses i 3 kap. 6 § första stycket 3 lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete är de utländska tjänstemännen skyldiga att på Tullverkets begäran inställa sig personligen vid myndigheten.