1 kap. Inledande föreskrifter

1 §

I denna förordning meddelas föreskrifter om högskolan utöver vad som

sägs i

2 §

Inom högskolan finns de statliga högskoleenheter som anges i bilaga 1 till denna förordning.

3 §

Enligt

kan kommun och landsting medges

rätt att anordna grundläggande högskoleutbildning (kommunal

högskoleutbildning). Förordning (1991:1611)

4 §

Grundläggande högskoleutbildning bedrives även vid de statliga

läroanstalter, som regeringen bestämmer särskilt.

5 §

har upphävts genom förordning (1991:1284)

6 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

7 §

Med utbildning inom vårdområdet avses i denna förordning utbildning

på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn för

utbildning för vårdyrken samt lokala och individuella linjer och

fristående kurser i anslutning till de nämnda utbildningslinjerna.

Förordning (1991:1082).

8 §

Sveriges lantbruksuniversitet är direkt underställt regeringen.

Förordning (1991:1284).

9 §

För Sveriges lantbruksuniversitet gäller ej 9--25 kap. denna

förordning.

10 §

Med kommun jämställes i denna förordning kommunalförbund mellan

kommuner. Med landsting jämställes kommunalförbund mellan landsting

eller mellan en eller flera landsting och en eller flera kommuner, som

ej ingår i landsting. Förordning (1991:1611).

11 §

I förordningen avses med styrelse för utbildning dels en styrelse

för statlig högskoleenhet (högskolestyrelse) enligt

, dels den eller de nämnder hos en kommun eller ett landsting

som är styrelse för grundläggande högskoleutbildning. Förordning (1991:1611).

12 §

För viss utbildning i Arvika gäller

om

landstingskommunal högskoleutbildning på musiklärarlinjen.

UTBILDNINGEN

2 kap. Allmänna föreskrifter om grundläggande högskoleutbildning

1 §

Allmänna riktlinjer för grundläggande högskoleutbildning finns i 2, 5 och 7 §§ samt

2 §

Den grundläggande högskoleutbildningen skall utformas så att hänsyn

tas till skillnader mellan studerande i fråga om kunskaper, erfarenheter

och studievana. Förordning (1988:811).

3 §

Grundläggande högskoleutbildning skall så långt det är möjligt

anordnas så, att studerande som så önskar kan bedriva studier på deltid.

4 §

Den, som bedriver studier inom grundläggande högskoleutbildning

eller som avser att börja sådana studier, bör beredas tillgång till

studievägledning och yrkesorientering.

5 §

Grundläggande högskoleutbildning skall anordnas under läsår. Läsåret

skall omfatta 40 veckor av det statliga budgetåret, om ej annat följer

av bilaga 2 till denna förordning.

Läsåret skall delas på två terminer.

6 §

Läsårets och terminernas förläggning skall fastställas av

högskolestyrelserna. Förordning (1988:811).

7 §

Med hänsyn till utbildningens art eller de studerandes önskemål får

grundläggande högskoleutbildning förläggas även till annan tid än läsår.

Beslut härom fattas av styrelsen för utbildningen eller det organ som

styrelsen utser.

8 §

Om ej regeringen eller myndighet som regeringen utser förordnar

annat, anges omfattningen av grundläggande högskoleutbildning enligt ett

poängsystem, där 40 poäng motsvarar heltidsstudier under ett läsår.

9 §

Grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas på linjer och på

fristående kurser.

Om inte något annat är föreskrivet, får högskolestyrelsen bestämma att

utbildningen skall förläggas till annan ort än högskoleorten. Förordning (1990:745).

10 §

Huvudman för statsunderstödd läroanstalt är skyldig att ställa

läroanstalten till förfogande för grundläggande högskoleutbildning som

avser utbildning av lärare och syofunktionärer i den utsträckning detta

behövs för praktik, försök och demonstrationer eller liknande

verksamhet. Motsvarande gäller för huvudman för barnavårdande

institution i vad avser utbildning på fritidspedagoglinjen,

förskollärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen. Förordning (1990:745).

11 §

Praktik för studerande på specialpedagogiska påbyggnadslinjen får

förläggas till sjukhus, skolenhet med specialskola eller särskolan eller

annan liknande inrättning. Sådan praktik får förläggas till inrättning

som ej är statlig, om huvudmannen medger det. Förordning (1990:745).

3 kap. Grundläggande högskoleutbildning på linjer

Allmänna föreskrifter

1 §

Inom grundläggande högskoleutbildning finns allmänna, lokala och

individuella utbildningslinjer samt påbyggnadslinjer.

2 §

Sådant behov av utbildning som är av mera bestående och allmän

karaktär skall tillgodoses genom allmänna utbildningslinjer och

påbyggnadslinjer.

3 §

Vad som sägs om linjenämnd i detta kapitel skall, när linjenämnd ej

finns, avse styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen

utser.

Allmän utbildningslinje

Allmänna föreskrifter

4 §

Allmän utbildningslinje skall utformas så, att den förbereder för

verksamhet inom ett visst yrkesområde eller en viss sektor av

arbetslivet.

5 §

Allmän utbildningslinje tillhör någon av följande fem

yrkesutbildningssektorer, nämligen

1. sektorn för utbildning för tekniska yrken,

2. sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken,

3. sektorn för utbildning för vårdyrken,

4. sektorn för utbildning för undervisningsyrken samt

5. sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken.

6 §

Allmänna utbildningslinjer finns enligt bilaga 3 till denna

förordning.

Antalet antagningsplatser för allmän utbildningslinje som anordnas vid

en högskoleenhet beslutas av högskolestyrelsen inom ramen för de

resurser som står till förfogande och de riktlinjer som kan ha

meddelats.

7 §

Utbildningen inom en allmän utbildningslinje kan ges olika

inriktningar. För studerande som har vissa kunskaper eller viss praktisk

erfarenhet kan utbildningen på en allmän utbildningslinje avkortas.

Utbildningen inom en allmän utbildningslinje kan inom ramen för

tillgängliga res urser ges en annan längd än den som anges i bilaga 3.

Beslut om en sådan avvikelse fattas av styrelsen för utbildningen.

Förordning (1992:716).

8 §

Allmän utbildningslinje skall delas upp på kurser. Så skall dock ej

ske om det är uppenbart olämpligt med hänsyn till utbildningens art.

Varje kurs skall ges ett poängtal, om ej annat följer av föreskrifter

som regeringen meddelar särskilt.

9 §

Linjenämnden skall besluta om hur allmän utbildningslinje skall

delas upp på kurser. Förordning (1988:811).

10 §

I allmän utbildningslinje kan ingå praktik.

Praktik kan utgöra en hel kurs eller en del av kurs. Praktik kan, om

särskilda skäl föreligger, även utgöra ett från kurs fristående

utbildningsmoment.

Praktik som utgör ett från kurs fristående utbildningsmoment skall ej

ges ett särskilt poängtal.

11 §

Föreskrifter om att i linje skall ingå sådan praktik som utgör ett

från kurs fristående utbildningsmoment skall ges i utbildningsplanen.

12 §

Allmän utbildningslinje skall om det är ändamålsenligt och möjligt

anordnas så, att utbildningen kan gås igenom i etapper.

Lokal och central utbildningsplan

13 §

För en allmän utbildningslinje skall det finnas en lokal

utbildningsplan vid varje läroanstalt som anordnar linjen. För sådana

allmänna utbildningslinjer , som anges i bilaga 11 till denna

förordning, skall det dessutom finnas centrala utbildningsplaner.

Förordning (1988:1060).

14 §

I utbildningsplan för allmän utbildningslinje skall anges

1. innehållet i beslut om inrättande av linjen,

2. de riktlinjer i övrigt som kan ha meddelats för linjen,

3. syftet med linjen,

4. det huvudsakliga innehållet i linjen,

5. den huvudsakliga uppläggningen av linjen,

6. de föreskrifter med villkor för särskild behörighet att antas till

linjen ell er del av den som har meddelats,

7. de betyg som skall användas samt

8. de övriga föreskrifter som behövs.

I lokal utbildningsplan skall även anges de kurser och andra

utbildningsmoment s om anordnas.

Skall det finnas olika inriktningar eller skall utbildningen avkortas

skall detta anges i planerna. Förordning (1992:716).

15 §

En lokal utbildningsplan fastställs av linjenämnden. En central

utbildnings plan bestäms av regeringen eller i fråga om en

utbildningsplan för en allmän utbildningslinje som anordnas av Sveriges

lantbruk suniversitet av styrelsen för lantbruksuniversitetet.

Förordning (1992:716).

16 §

Innan en central utbildningsplan fastställs eller ändras skall den

eller de linjenämnder, till vilkas verksamhetsområden linjen hör,

beredas tillfälle att yttra sig. Detta behövs inte när ändringen är av

mindre vikt. Förordning (1988:1060).

17 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

18 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

19 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

Kursplan

20 §

För kurs som ingår i allmän utbildningslinje vid läroanstalt skall

finnas en kursplan.

21 §

I kursplan skall anges

1. kursens benämning,

2. kursens poängtal,

3. syftet med kursen,

4. det huvudsakliga innehållet i kursen,

5. den huvudsakliga karaktären av den undervisning och de läromedel som

kan, bör eller skall förekomma i kursen,

6. de föreskrifter om krav på förkunskaper och om andra villkor som

gäller för t illträdet till kursen eller moment inom kursen,

7. formerna för att bedöma de studerandes prestationer,

8. föreskrifter om rätten att genomgå förnyat prov samt

9. de övriga föreskrifter som behövs.

I kursplanen skall även anges om kursen är uppdelad i delar.

Om litteratur förekommer som läromedel i en kurs skall litteraturen

förtecknas. Förordning (1992:716).

22 §

Kursplaner skall fastställas av linjenämnden. Om en kurs hör till

flera linjenämnders verksamhetsområden, skall kursplanen fastställas av

linjenämnderna i samråd. Om linjenämnderna inte kan komma överens, skall

frågan överlämnas till styrelsen för utbildningen.

När en kursplan fastställs skall behovet av att utnyttja kursen som en

fristående kurs beaktas. Förordning (1988:811).

Inledande studieprogram

23 §

För två eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer får

finnas ett gemensamt inledande studieprogram.

Inledande studieprogram skall omfatta 40 poäng, om ej särskilda skäl

föranleder annat.

Föreskrifter om inledande studieprogram meddelas i utbildningsplanerna.

Lokal utbildningslinje

Allmänna föreskrifter

24 §

Lokal utbildningslinje inrättas av styrelse för utbildning.

25 §

Lokal utbildningslinje bör förbereda för verksamhet inom ett visst

yrkesområde eller en viss sektor av arbetslivet.

25a §

Lokal utbildningslinje får bygga på allmän utbildningslinje eller

annan lokal utbildningslinje.

26 §

Lokal utbildningslinje skall knyta an till styrelsens

verksamhetsområde i fråga om högskoleutbildning eller forskning. Sådan

linje får inrättas endast om det är ändamålsenligt med hänsyn till

lokala förutsättningar och möjligt inom ramen för de resurser som står

till förfogande och de riktlinjer som kan ha meddelats. Lokal

utbildningslinje får ej inrättas för behov som tillgodoses genom allmän

utbildningslinje eller påbyggnadslinje.

27 §

Styrelsen för utbildningen får förlägga del av utbildningen inom

lokal utbildningslinje till annan läroanstalt än den vid vilken linjen

har inrättats. Styrelsen för den andra läroanstalten skall ha samtyckt

härtill.

28 §

Lokal utbildningslinje som inte bygger på allmän eller annan lokal

utbildningslinje skall omfatta lägst 60 och högst 160 poäng, om inte

särskilda skäl föranleder annat.

Lokal utbildningslinje som bygger på allmän eller annan lokal

utbildningslinje skall omfatta lägst 20 poäng. Förordning (1988:1060).

29 §

Föreskrifterna i 7--12 §§ äger motsvarande tillämpning på lokal

utbildningslinje. Förordning (1988:1060).

Utbildningsplan

30 §

För lokal utbildningslinje skall finnas en utbildningsplan.

Föreskrifterna i 14 § skall i tillämpliga delar äga motsvarande

tillämpning på utbildningsplan för lokal utbildningslinje.

31 §

Utbildningsplan för lokal utbildningslinje skall fastställas av

linjenämnden.

Kursplan

32 §

Föreskrifterna i 20--22 §§ skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om kursplan för kurs som ingår i lokal utbildningslinje.

Inledande studieprogram

33 §

Om gemensamt inledande studieprogram finns föreskrifter i 23 §.

Individuell utbildningslinje

Allmänna föreskrifter

34 §

Individuell utbildningslinje får finnas för att tillgodose en eller

flera studerandes särskilda önskemål om kombination av kurser eller

andra utbildningsmoment.

35 §

Individuell utbildningslinje får inrättas av styrelse för

utbildning.

Individuell utbildningslinje skall knyta an till högskoleenhetens

verksamhetsområde .Sådan linje får inrättas endast inom ramen för de

resurser som står till förfogande och de riktlinjer som kan ha

meddelats. Förordning (1988:1060).

36 §

Individuell utbildningslinje inrättas för att tillgodose en

studerandes önskemål om ett visst innehåll för en linje. Innehållet för

linjen bestäms antingen

1. genom att en utbildningsplan fastställs för den studerande, eller

2. genom att den studerande successivt väljer innehållet.

Om tillgängliga resurser inte medger att samtliga begärda linjer enligt

första stycket 1 inrättas, får styrelsen för utbildningen begränsa

antalet linjer. Vid beslut om sådan begränsning skall styrelsen i

tillämpliga delar iaktta de föreskrifter som gäller för urval till

allmän eller lokal utbildningslinje enligt 5 kap. 24--38 och 40 §§.

För individuell utbildningslinje som avses i första stycket 2 finns

föreskrifter om urval i 5 kap. 42 §. Förordning (1988:1060).

37 §

Individuell utbildningslinje skall bestå av två eller flera kurser

eller andra utbildningsmoment. Förordning (1986:460).

38 §

I fråga om omfattningen av individuell utbildningslinje äger

föreskrifterna i 28 § motsvarande tillämpning.

Utbildningsplan

39 §

För individuell utbildningslinje som avses i 36 § första stycket 1 skall finnas en utbildningsplan och för linje som avses i 36 § första

stycket 2 en förteckning över de kurser och andra utbildningsmoment som

en studerande får välja. Utbildningsplan och förteckning skall

fastställas av styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen

utser. Förordning (1986:460).

Påbyggnadslinje

40 §

Påbyggnadslinje bygger på allmän utbildningslinje.

41 §

Påbyggnadslinjer finns enligt bilaga 4 till denna förordning.

42 §

Föreskrifterna om allmän utbildningslinje i detta kapitel skall äga

motsvarande tillämpning på påbyggnadslinje.

4 kap. Grundläggande högskoleutbildning på fristående kurs

1 §

En fristående kurs inom den grundläggande högskoleutbildningen skall

tillgodose sådana behov av fortbildning eller vidareutbildning och

sådana andra behov av eller önskemål om utbildning som inte motsvaras av

linjer.

En fristående kurs skall även kunna tillgodose behov av kompletterande

utbildning för studerande som önskar gå över till forskarutbildning men

som inte uppfyller villkoren för särskild behörighet att antas till

sådan utbildning. Förordning (1988:811).

2 §

En fristående kurs kan avse utbildning som inte ingår i någon linje

vid högskoleenheten. Sådan fristående kurs inrättas av

högskolestyrelsen. Kursplaner för dessa fristående kurser fastställs av

den linjenämnd som högskolestyrelsen anger. Förordning (1988:811).

3 §

Efter beslut av högskolestyrelsen får som fristående kurs även

utnyttjas en kurs som ingår i någon av linjerna vid högskoleenheten.

Linjenämnden skall fastställa kursplaner för dessa fristående kurser.

Förordning (1988:811).

4 §

När en fristående kurs inrättas skall hänsyn tas till behovet av

utbildning även för dem som är bosatta på andra orter än den där

högskoleenheten finns. Förordning (1990:745).

5 §

I en fristående kurs kan det ingå specialarbete eller praktik.

Förordning (1988:811).

6 §

Varje fristående kurs skall ges ett poängtal. Detta omfattar även

sådan praktik som anges i 5 §.

En fristående kurs får omfatta högst 60 poäng. Om det föreligger

särskilda skäl får kursen omfatta högre poängtal än 60. Förordning (1988:811).

7 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

8 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

5 kap. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning

Allmänna föreskrifter

1 §

Föreskrifter om tillträde till grundläggande högskoleutbildning

finns i 10 och 11--

. Förordning (1989:73).

2 §

Föreskrifter om försöksverksamhet meddelas enligt

av regeringen eller av den myndighet som regeringen utser.

Förordning (1989:73).

3 §

Villkor för behörighet att antas till grundläggande

högskoleutbildning omfattar villkor för dels allmän, dels särskild

behörighet. Förordning (1989:73).

4 §

Om den sökande saknar de formella meriter som föreskrivits som

behörighetsvillkor, skall antagningsmyndigheten bedöma om den sökande

har motsvarande meriter.

Om det föreligger särskilda skäl får antagningsmyndigheten besluta om

dispens från något eller några behörighetsvillkor. Förordning (1989:73).

Behörighet

5 §

I 7--9 §§ finns föreskrifter om behörighet för

1. allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 5,

2. lokala utbildningslinjer som inte bygger på en annan

utbildningslinje,

3. individuella utbildningslinjer och

4. fristående kurser. Förordning (1989:73).

6 §

För övriga allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer meddelas

före skrifter om behörighet av regeringen eller i fråga om sådana

allmänna utbildningslinjer som anordnas av Sveriges lantbruksuniversitet

av styrelsen för lantbruksuniversitetet.

Den myndighet som fastställer utbildningsplan för lokala

utbildningslinjer som b ygger på annan utbildningslinje meddelar

föreskrifter om behörighet för dessa linjer. Förordning (1992:716).

Allmän behörighet

7 §

Allmän behörighet har den som i gymnasieskolan har gått igenom en

tvååri g linje eller en treårig linje eller de tre första årskurserna av

den fyraåriga tekniska linjen eller som har motsvarande utbildni ng

samt

1. har följt en sådan fullständig studiekurs som avses i

gymnasieförordningen (1 992:394),

2. har fått betyg i alla de ämnen i vilka betyg sätts,

3. har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar en slutförd

lärokurs om mi nst två årskurser i gymnasieskolan.

Närmare föreskrifter om vilken annan svensk utbildning inom

gymnasieskolan, stat lig eller kommunal vuxenutbildning, folkhögskolan

eller annan utbildning som ger allmän behörighet samt om vilken

utbildning som ger de kunskaper i svenska och engelska som krävs för

allmän behörighet meddelar regeringen särskilt. Förordning (1992:716).

8 §

Allmän behörighet har även den som

1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,

2. varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderhalvår då

utbildningen börj ar eller på annat sätt förvärvat motsvarande

erfarenhet,

3. har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två

årskurser i gymnasieskolan och

4. är svensk medborgare eller är bosatt i Sverige och har bosatt sig i

riket i annat syfte än att studera.

Den som har annat modersmål än svenska, danska, norska, isländska eller

färöiska har allmän behörighet enligt denna paragraf om han har sådana

kunskaper i svenska som regeringen föreskriver särskilt. Förordning (1992:716).

9 §

Allmän behörighet har även den som

1. har utländsk utbildning som i huvudsak motsvarar sådan svensk

utbildning som anges i 7 § punkt 1 och 2,

2. har kunskaper i engelska som motsvarar slutförd lärokurs om minst två

årskurser i gymnasieskolan och

3. har de kunskaper i övrigt som anges i andra eller tredje stycket.

Den som har svenska, danska, norska, isländska eller färöiska som

modersmål och som fått sådan utbildning som avses i första stycket 1 skall antingen i sista årskursen av utbildningen ha fått betyg i det s

pråk som har använts vid denna utbildning eller ha kunskaper i svenska

som motsvarar slutförd lärokurs om minst två årskurser på nå gon linje i

gymnasieskolan.

Den som har annat modersmål än som angetts i andra stycket skall ha

sådana kunsk aper i svenska som regeringen föreskriver särskilt.

Förordning (1992:716).

Särskild behörighet

10 §

Föreskrifter med villkor för särskild behörighet skall meddelas i

utbil dningsplanen och kursplanen om regeringen inte föreskriver något

annat. För de allmänna linjer som anordnas av Sveriges lantbru

ksuniversitet fastställer styrelsen villkoren för särskild behörighet.

För övriga allmänna utbildningslinjer fastställs villkoren av

regeringen. Förordning (1992:716).

11 §

Kraven på särskilda förkunskaper skall avse kunskaper i ämne i

gymnasieskolan eller inom motsvarande utbildning.

Även andra villkor får uppställas som betingas av utbildningen eller som

är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Förordning (1989:73).

12 §

Kraven skall avse lägst betyget 3 i det eller de ämnen som fordras.

Kravet på betyg kan även avse medelvärdet 3,0 av betygen i de ämnen som

ingår i förkunskapskraven. Om det föreligger synnerliga skäl kan för

viss utbildning högre betyg än 3 krävas i ett enskilt ämne. Förordning (1989:73).

Självprövningsrätt

13 §

Den som söker till en fristående kurs och som är minst 25 år och

har mi nst fyra års yrkeserfarenhet behöver inte dokumentera de

förkunskaper i ämne i gymnasieskolan som krävs för allmän eller s

ärskild behörighet. Den sökande får själv avgöra om han har erforderliga

kunskaper.

Den som inte har svenska som modersmål skall dock styrka sina kunskaper

i svenska.

Antagningsmyndigheten får besluta om självprövningsrätten skall gälla

även andra sökande till fristående kurs. Förordning (1992:716).

Urval

Urval till allmänna och lokala utbildningslinjer

Allmänna föreskrifter

14 §

Vid urval till högskoleutbildning på allmänna utbildningslinjer

enligt bilaga 7 och lokala utbildningslinjer som inte bygger på annan

linje skall finnas ett betygsurval och ett provurval. Förordning (1989:73).

15 §

Andelen platser som tillsätts genom betygsurval och provurval får

vari era mellan olika utbildningslinjer inom intervallet 1/3--2/3.

Fördelningen för allmänna utbildningslinjer bestäms av Verket för

högskoleservic e och styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet och för

lokala utbildningslinjer av styrelsen för utbildningen, efter de

riktlinjer som regeringen kan ha meddelat. Förordning (1992:716).

16 §

Sökande som uppfyller kraven för båda urvalen skall ingå i båda.

Förordning (1989:73).

17 §

Antagningsmyndigheten får utanför betygs- och provurvalet anta

enstaka sökande på grund av särskilda skäl. Förordning (1989:73).

18 §

För övriga allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer meddelas

fö reskrifter om urval av regeringen särskilt eller i fråga om sådana

allmänna utbildningslinjer som anordnas av Sveriges lantbruksuni

versitet av styrelsen för Lantbruksuniversitetet. Förordning (1992:716).

Betygsurval

19 §

I betygsurvalet skall ingå följande grupper

1. de som genomgått treårig eller de tre första åren av fyraårig

gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning,

2. de som genomgått tvåårig gymnasieutbildning eller treårig

yrkesinriktad gymnasieutbildning eller motsvarande samt

3. de som har allmän behörighet genom utbildning vid folkhögskola och

studieomdöme från utbildningen.

Platserna skall fördelas mellan dessa grupper i proportion till antalet

sökande i varje grupp.

En sökande med utländsk förutbildning får delta i betygsurvalet på

motsvarande villkor.

En sökande får delta i urvalet till den eller de grupper till vilka han

uppfyller kraven. Förordning (1989:73).

20 §

Sökande i betygsurvalet skall antas på grundval av betygspoäng

eller p oäng för studieomdöme. Betygspoängen utgörs av medelvärdet av

betygen i de ämnen som ingår i avgångsbetyget.

Betyg i frivilligt ämne och i ämne som kompletterats för behörighet

skall medräk nas om ämnet krävs för behörighet. Betyg i ämnet idrott

skall medräknas om medelvärdet därigenom blir högre.

Betyg i annan betygsskala än 1--5 skall omräknas enligt föreskrifter som

regerin gen meddelar särskilt. Förordning (1992:716).

21 §

Föreskrifter om poäng för studieomdöme meddelas av regeringen

särskilt. Förordning (1992:716).

Provurval

22 §

I provurvalet skall sådana sökanden ingå som deltagit i

högskoleprovet. Förordning (1990:106).

23 §

Av sökandena i provurvalet skall hälften antas på grundval av poäng

fö r högskoleprov och poäng för arbetslivserfarenhet, och hälften enbart

på grundval av poäng för högskoleprov.

Poäng för högskoleprov är 0,1 till 2,0 och resultatet är giltigt i två

år.

Poäng för arbetslivserfarenhet ges med 0,5 poäng efter fem års arbete på

minst h alvtid. Arbete parallellt med studier i gymnasieskolan får inte

medräknas. Förordning (1992:716).

24 §

De som vill delta i högskoleprovet skall erlägga en avgift i

samband med anmälan. Regeringen bestämmer avgiftens storlek. Förordning (1989:73).

25 §

Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls genom

1. arbete i en eller flera anställningar,

2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare,

3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år,

4. arbete i eget hem med vård av en eller flera personer som på grund av

sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad samt

5. värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och

vapenfri tjänst. Förordning (1989:73).

Företräde

26 §

Företräde i betygsurvalet bestäms av ett jämförelsetal som utgörs

av betygspoäng eller av poäng för studieomdöme.

Företräde i provurvalet bestäms av ett jämförelsetal som består av

summan av poäng för högskoleprov och poäng för arbetslivserfarenhet.

Alla poängtal anges med en decimal. Om den andra decimalen är fem eller

högre skall den första decimalen höjas till närmast högre tal.

Förordning (1989:73).

27 §

När sökande har lika jämförelsetal skall först de sökande antas som

ti llhör visst kön så länge dess andel av de antagna understiger 30 procent.

Därefter antas sökande som har angivit utbildningen som tidigare

alternativ än v ad övriga återstående sökande gjort.

Ytterligare föreskrifter om företräde meddelas av regeringen särskilt.

Förordning (1992:716).

Urval till fristående kurser m. m.

28 §

Vid urval till fristående kurser skall en eller flera av

urvalskriterierna, betyg, behov av utbildning, tidigare utbildning,

högskoleprov och arbetslivserfarenhet användas. Även av sökande

åberopade särskilda skäl skall kunna läggas till grund för urvalet.

Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka kriterier för urvalet som

skall användas. Förordning (1989:73).

29 §

Vid urval till individuella utbildningslinjer med successivt val av

kurser skall urval till den första kursen ske med utgångspunkt i de

kriterier som tillämpas vid urval till allmänna utbildningslinjer.

Förordning (1989:73).

30 §

Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka kriterier som skall

användas vid urval till lokala utbildningslinjer som bygger på annan

utbildningslinje samt individuella utbildningslinjer med fastställd

utbildningsplan. Förordning (1989:73).

Antagningsförfarande

31 §

Den som vill delta i grundläggande högskoleutbildning skall anmäla

det ta till den myndighet som avgör frågan om antagning. Anmälan skall

göras inom den tid och på det sätt regeringen föreskri ver.

Antagningsmyndigheten får anta behöriga sökande som har anmält sig för

sent, om det finns särskilda skäl för det. Förordning (1992:716).

32 §

Beträffande allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer avgörs

frå gor om antagning

1. för de allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 9 samt för de

påbyggnads linjer som regeringen föreskriver särskilt av Verket för

högskoleservice eller, efter dess bemyndigande, av styrelsen för

utbildninge n eller det organ som styrelsen utser,

2. för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer i kommunal

högskoleutbild ning och för statlig sjukgymnastutbildning av

Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning,

3. för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer i övrigt av

högskolestyre lsen eller det organ som styrelsen utser. Förordning (1992:716).

33 §

Beträffande lokala och individuella utbildningslinjer avgörs frågor

om antagning

1. för lokala utbildningslinjer i statlig högskoleutbildning av

högskolestyrelsen,

2. för lokala utbildningslinjer i kommunal högskoleutbildning av

styrelsen för u tbildningen eller, om Landstingsförbundets

antagningsnämnd för högskoleutbildning efter framställan av styrelsen

så medger, av nämnden,

3. för individuella utbildningslinjer av styrelsen för utbildningen

eller av org an som styrelsen utser. Förordning (1992:716).

34 §

Beträffande fristående kurser avgörs frågor om antagning av

styrelsen för utbildningen eller av organ som styrelsen utser.

Förordning (1989:73).

35 §

I Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning skall

företrädare för de studerande och de anställda som berörs av

utbildningen ha rätt att ingå. Förordning (1989:73).

36 §

Antagningsmyndigheten skall lämna skriftligt besked till den som

åbero par allmän behörighet enligt 9 § om denne uppfyller villkoren för

behörighet att antas till grundläggande högskoleutbildning.

Annan antagningsmyndighet än Verket för högskoleservice bör samråda med

verket i de fall någon begär besked om sin behörighet och till stöd för

sin allmänna behörighet enligt 7--9 §§ åberopar utbildning ell er

kunskaper som är svåra att bedöma, innan antagningsmyndigheten lämnar

besked om behörigheten.

Verket för högskoleservice är skyldigt att på begäran av viss person

lämna skrif tligt besked om denne uppfyller villkoren för allmän

behörighet.

Besked som lämnats om att någon är behörig att antas till grundläggande

högskole utbildning är bindande vid senare antagning till sådan

utbildning vid varje läroanstalt där den meddelas. Förordning (1992:716).

37 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

6 kap. Byte av linje och läroanstalt m.m.

Tillträde till viss kurs inom en utbildningslinje

1 §

Kan ej alla studerande på en allmän eller lokal utbildningslinje vid

en läroanstalt beredas plats på en av två eller flera alternativa kurser

inom linjen sker ett urval.

2 §

Vid urval till viss kurs som avses i 1 § skall företräde ges den

studerande, som antingen har anmält att han önskar plats endast vid

denna kurs eller som i sin anmälan har angivit denna kurs som det första

av två eller flera alternativ. Därefter ges företräde åt den studerande

som i sin anmälan har angivit kursen som ett tidigare alternativ än

övriga studerande gjort. Detta gäller inte om annat föranleds av de

studerandes behov av utbildningen, tidigare utbildning och

yrkesverksamhet. Om de studerande inte kan skiljas åt skall lottning

ske. Förordning (1988:811).

Anstånd för antagna samt studieuppehåll och byte av

utbildningslinje eller läroanstalt

3 §

Om det föreligger särskilda skäl får styrelsen för utbildningen

medge att den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning får

anstånd med studiernas påbörjande och att studerande får fortsätta

studierna efter ett uppehåll samt att studerande på en linje får övergå

till en annan linje eller till samma linje vid annan läroanstalt. Avser

bytet övergång till annan läroanstalt prövas frågan av styrelsen för

denna. Förordning (1988:1060).

3a §

Föreskrifter om antagning till del av grundläggande

högskoleutbildning på linje samt om anstånd, studieuppehåll och byte

enligt 3 § meddelar regeringen särskilt. Förordning (1992:716).

4 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

5 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

6 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

7 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

7 kap. Betyg m. m. inom grundläggande högskoleutbildning

Betyg

1 §

Inom den grundläggande högskoleutbildningen skall betyg sättas på

kurs.

I utbildningsplan eller i kursplan kan föreskrivas att betyg inte skall

sättas eller skall sättas i annan omfattning än som anges i första

stycket.

Regeringen kan föreskriva att betyg skall sättas i annan omfattning än

som anges i första stycket. Förordning (1988:1060).

2 §

I fråga om praktik som utgör ett från kurs fristående

utbildningsmoment skall betyg sättas endast om så anges i

utbildningsplanen.

3 §

Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd, godkänd

och väl godkänd, eller endast uttrycken underkänd och godkänd.

För viss grundläggande högskoleutbildning kan, om det föreligger

särskilda skäl, föreskrivas att betyg skall sättas på annat sätt.

Föreskrifter om betyg meddelas av regeringen särskilt eller, i fråga om

Sveriges lantbruksuniversitet, av universitetets styrelse. Förordning (1992:716).

4 §

Betyg skall bestämmas av lärare som utses av linjenämnden eller det

organ nämnden bestämmer. Förordning (1988:1060).

5 §

I utbildningsplanen för allmän utbildningslinje, lokal

utbildningslinje eller påbyggnadslinje skall tas in de föreskrifter om

betygsättning som behövs, utöver 1--4 §§, för att utbildningen på linjen

skall kunna gås igenom på ett ändamålsenligt sätt.

Förnyat prov

6 §

Studerande som har underkänts i prov har rätt att genomgå förnyat

prov för att få godkänt betyg. Närmare föreskrifter om rätten att

genomgå ett förnyat prov skall meddelas i lokal utbildningsplan eller

kursplan.

Studerande, som har underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del

av kurs, har rätt att hos det organ som utser den lärare som skall

bestämma betyget för kursen eller del av kursen, begära att en annan

lärare utses för att bestämma betyget för honom.

Den som har godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre

betyg. Förordning (1988:811).

Tillgodoräknande av prov

7 §

Har studerande vid en läroanstalt inom landet gått igenom viss

grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har han rätt att

tillgodoräkna sig detta för motsvarande utbildning vid annan

läroanstalt.

8 §

Studerande, som vid universitet eller motsvarande läroanstalt i

Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom viss utbildning med

godkänt resultat, har rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande

grundläggande högskoleutbildning här i landet. Föreskrifter om

tillgodoräknande av utbildning i nordiskt land skall meddelas av

regeringen eller, i fråga om Sveriges lantbruksuniversitet, av

universitetets styrelse. Förordning (1992:716).

9 §

Studerande har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än som

avses i 7 eller 8 §. Studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande

kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

Frågan om tillgodoräknande prövas, efter framställning av den

studerande, i fråga om utbildning på en linje av linjenämnden och i

annat fall av den myndighet som fastställer kursplanen.

Framställningen skall bifallas om den utbildning eller de kunskaper och

färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan beskaffenhet och

har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för

vilken de är avsedda att tillgodoräknas. När framställningen prövas

skall det tas skälig hänsyn till syftet med utbildningen som helhet

enligt den för linjen eller kursen fastställda planen. Förordning (1988:811).

Utbildningsbevis

10 §

Studerande som har godkänts i kurs eller annat utbildningsmoment

eller som i övrigt på ett tillfredsställande sätt har gått igenom kurs

eller annat utbildningsmoment, skall på begäran få bevis över

utbildningen (utbildningsbevis). Förordning (1988:1060).

11 §

Utbildningsbevis kan avse en eller flera kurser eller andra

utbildningsmoment som den studerande har gått igenom.

I utbildningsbevis skall de kurser och andra utbildningsmoment anges i

vilka den studerande har fått lägst betyget godkänd. Poängtal samt betyg

som har givits skall anges. I fråga om kurser och andra

utbildningsmoment där betyg inte skall ges, skall i beviset anges vilka

kurser och andra utbildningsmoment som den studerande har fullgjort. I

utbildningsbevis skall datum för betyg anges. Förordning (1988:1060).

12 §

Om utbildningsbeviset avser samtliga utbildningsmoment som för den

studerande ingår i en linje, skall linjens benämning och poängtal anges

i beviset.

Om utbildningen inom fristående kurser motsvarar utbildningen enligt en

viss allmän eller lokal linje skall första stycket tillämpas.

Förordning (1988:811).

13 §

Styrelsen för utbildningen eller det organ som styrelsen utser kan

besluta att i utbildningsbevis skall ingå eller till beviset skall

fogas en beskrivning över utbildningen.

14 §

Utbildningsbevis skall utfärdas, om inte regeringen eller myndighet

som regeringen utser föreskriver annat,

1. vid statlig högskoleenhet av rektorsämbetet, och

2. vid grundläggande högskoleutbildning i övrigt av den arbetstagare som

styrelsen för utbildningen utser.

Skall utbildningsbevis avse utbildning vid mer än en läroanstalt, skall

beviset utfärdas av den läroanstalt där den studerande senast har

godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning. Därvid skall första

stycket äga motsvarande tillämpning. Förordning (1988:811).

Examensbenämning

15 §

Till utbildningsbevis kan knytas en examensbenämning.

Examensbenämningen bö r utformas så att den ger en meningsfull

information om utbildningens omfattning, innehåll eller huvudsakliga

inriktning . Examensbenämningen skall översättas till det engelska

språket. Närmare föreskrifter om examensbenämning meddelar regeringen

särskilt. Förordning (1992:716).

8 kap. Forskarutbildning

Allmänna föreskrifter

1 §

Allmänna riktlinjer för forskarutbildning finns i 2, 5 och

2 §

Utöver de allmänna riktlinjer som avses i 1 § skall gälla att

forskarutbildning skall anordnas så att de studerande förvärvar

kunskaper, utöver vad som ges i grundläggande högskoleutbildning, samt

färdigheter i forskningsmetodik och erfarenheter av forskning.

3 §

Forskarutbildning skall anordnas under läsår. Läsåret skall omfatta 40 veckor av det statliga budgetåret, om ej annat följer av föreskrifter

som kan ha meddelats av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Läsåret skall delas på två terminer.

4 §

Läsårets och terminernas förläggning skall fastställas av

högskolestyrelserna. Förordning (1988:811).

5 §

Undervisning och prov inom ramen för forskarutbildning får förläggas

även till annan tid än läsår om det är motiverat med hänsyn till

utbildningens art eller de studerandes önskemål. Beslut härom fattas av

högskolestyrelsen eller det organ som styrelsen utser. Förordning (1988:1060).

6 §

Forskarutbildning skall anordnas inom de fakulteter och vid de

högskoleenheter som anges i bilaga 10 till denna förordning. Har en

fakultet enligt vad som föreskrivs i 14 kap. 3 § indelats i sektioner

skall forskarutbildningen inom fakulteten anordnas inom sektionerna.

Utöver vad som följer av första stycket skall forskarutbildning anordnas

inom forskningsområden som regeringen bestämmer. För sådana

forskningsområden gäller de föreskrifter som regeringen meddelar

särskilt.

7 §

Forskarutbildning anordnas inom de ämnen där det finns lärare som

kan ge handledning av den omfattning som anges i 15 och 16 §§. För varje

fakultet eller sektion och högskoleenhet skall ämnen fastställas

antingen av fakultets- eller sektionsnämnden eller av något av de organ

som avses i 23 § tredje och femte styckena, 24 a § och

Forskarutbildningen inom ett ämne kan ges olika inriktningar.

Forskarutbildningen omfattar för varje studerande ett av de ämnen som

avses i första stycket. Förordning (1988:811).

7a §

Forskarutbildning skall om det är ändamålsenligt och möjligt

anordnas så, att utbildningen kan gås igenom i etapper.

8 §

Forskarutbildning får avslutas med doktorsexamen.

Doktorsexamen skall ges beteckning, som svarar mot namnet på den

fakultet, inom vilken examen avlägges. Om särskilda skäl föreligger får

doktorsexamen ges annan benämning.

En examensbenämning kan knytas till ett sådant bevis som avses i 39 § andra styc ket enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.

Förordning (1992:716).

9 §

Forskarutbildningen anordnas där så är ändamålsenligt, i samarbete

med lärare inom andra fakulteter och sektioner inom högskoleenheten och

vid andra högskoleenheter samt med andra myndigheter och inrättningar

som bedriver forskning. Förordning (1988:811).

10 §

Föreskrifterna nedan i detta kapitel om fakultets- eller

sektionsnämnder gäller även för sådana andra organ som avses i 24 a och

Utbildning

11 §

Fordringarna för doktorsexamen skall bestämmas och utbildningen

planläggas så, att studierna normalt kräver fyra läsår. Därvid

förutsätts att de studerande dels har de förkunskaper som krävs, dels

ägnar sig helt åt studierna, dels utnyttjar undervisningen effektivt.

För studerande som har tjänst som assistent skall utbildningen normalt

planläggas så, att studierna för doktorsexamen kräver högst fem år.

I tid som anges i första eller andra stycket inräknas inte den tid för

klinisk verksamhet, som inom medicinsk, odontologisk eller

veterinärmedicinsk fakultet behövs för forskarutbildning inom ett

kliniskt ämne. Förordning 1988:811).

12 §

För varje ämne inom en fakultet eller sektion, inom vilket

forskarutbildning anordnas vid en högskoleenhet, skall finnas en

studieplan.

13 §

I varje studieplan för forskarutbildning inom ett ämne skall anges

1. syftet med utbildningen,

2. det huvudsakliga innehållet i utbildningen,

3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,

4. de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att antagas

till utbildningen eller till en viss del av utbildningen,

5. de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen,

6. de krav på kunskaper och vetenskaplig skicklighet som gäller för

doktorsexamen,

7. de prov som ingår i utbildningen.

Kraven på kunskaper för doktorsexamen skall avse dels moment som skall

gälla för samtliga studerande som följer studieplanen, dels moment som

skall fastställas för varje studerande särskilt av handledare efter

samråd med den studerande enligt riktlinjer som anges i studieplanen.

Skall det finnas sådana etapper inom utbildningen som avses i 7 a §,

skall detta anges i studieplanen.

14 §

Studieplan för forskarutbildning skall fastställas av fakultets- eller sektionsnämnden.

15 §

För varje studerande inom forskarutbildningen skall utses en eller

flera handledare.Utses flera handledare skall en av dessa utses till

huvudhandledare. Forskarstuderande har rätt till handledning,

heltidsstuderande under fyra år och deltidsstuderande som innehar

arvodestjänst som assistent under fem år. Annan deltidsstuderande har

rätt till handledning av motsvarande omfattning.

Om särskilda skäl föreligger får fakultets- eller sektionsnämnden medge

att viss studerande ges handledning under längre tid eller, i fråga om

deltidsstuderande, i större omfattning än som avses i första stycket.

Förordning (1988:1060).

16 §

Forskarstuderande inom kliniskt ämne inom medicinsk, odontologisk

eller veterinärmedicinsk fakultet har rätt till handledning även under

den tid för klinisk verksamhet som behövs för forskarutbildningen.

Förordning (1988:1060).

Tillträde till forskarutbildning

Allmän föreskrift

17 §

Till forskarutbildning får endast antas det antal studerande som

kan erbjudas godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor

i övrigt. Beslut om det högsta antal studerande, som under ett läsår får

finnas antagna till forskarutbildning, fattas av fakultets- eller

sektionsnämnd efter förslag av berörd institution. Förordning (1988:1060).

Behörighet

18 §

Behörig att antas till forskarutbildning är den som uppfyller dels

villkor för allmän behörighet, dels villkor för särskild behörighet, och

som har sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom

utbildningen.

19 §

Allmän behörighet att antagas till forskarutbildning har den som på

ett tillfredsställande sätt har gått igenom allmän, lokal eller

individuell utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning om

minst 80 poäng.

En sådan allmän utbildningslinje som enligt bilaga 3 omfattar 80 poäng

eller mer, skall ge allmän behörighet även om regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer har beslutat att linjen för vissa studerande

skall omfatta mindre än 80 poäng.

20 §

Föreskrifter med villkor för särskild behörighet att antas till

forskarutbi ldning meddelas i studieplan enligt riktlinjer som, för

forskarutbildning vid högskoleenhet inom Utbildningsdepartementets

område, medde las av regeringen särskilt och för forskarutbildning vid

Sveriges lantbruksunive rsitet av styrelsen för universitetet.

Förordning (1992:716).

21 §

Krav som avses i 19 eller 20 § skall anses vara uppfyllt även av

den som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak

motsvarande kunskaper.

Om särskilda skäl föreligger får fakultets- eller sektionsnämnd för en

enskild sökande medge undantag från villkor för allmän behörighet.

Urval

22 §

Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning är

graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen.

Fakultets- eller sektionsnämnden meddelar i studieplan föreskrifter om

urvalet b land behöriga sökande enligt riktlinjer, som för

forskarutbildning vid högskoleenhet inom Utbildningsdepartementets

område, medde las av regeringen särskilt och för forskarutbildning vid

Sveriges lantbruksunive rsitet av styrelsen för universitetet.

Förordning (1992:716).

Antagning

23 §

Den som vill antas till forskarutbildningen vid en högskoleenhet

skall anmäla det till rektorsämbetet inom den tid och i den ordning som

ämbetet föreskriver.

Antagningsmyndigheten får anta behöriga sökande som har anmält sig för

sent om det föreligger särskilda skäl. Förordning (1988:811).

24 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

25 §

Fråga om antagning prövas i den ordning som följer av 15 kap. 7--12 §§. Förordning (1988:1060).

Examination

26 §

Doktorsexamen får avläggas av studerande som har gått igenom

forskarutbildning.

Doktorsexamen får avläggas också av den som inte har gått igenom

forskarutbildning, om han är behörig att antas som studerande inom

forskarutbildning. Föreskrift om studerande i 27--39 §§ gäller även

sådan person. Förordning (1988:1060).

27 §

För doktorsexamen fordras att den studerande har fått betyget

godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen samt för en

vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Dessutom krävs att han

muntligen har försvarat doktorsavhandlingen vid en offentlig

disputation.

28 §

Prov som ingår i forskarutbildning skall bedömas med något av

betygen underkänd och godkänd.

När prov bedömes skall hänsyn tagas till såväl grundligheten av den

studerandes kunskaper som den grad av mogenhet och förmåga till

självständigt omdöme och kritisk analys som den studerande har visat.

Betyg skall bestämmas av lärare som utses av fakultets- eller

sektionsnämnden eller organ som nämnden bestämmer.

29 §

Studerande, som vid en högskoleenhet har godkänts i prov som ingår

i forskarutbildning, har rätt att tillgodoräkna sig detta även vid annan

högskoleenhet.

Lärare som bestämmer betyg får medge studerande rätt att tillgodoräkna

sig utbildning vid utländsk läroanstalt.

30 §

Doktorsavhandling skall utformas antingen som ett enhetligt,

sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en

sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av

dessa (sammanläggningsavhandling) som den studerande har författat ensam

eller gemensamt med annan person.

Doktorsavhandling skall skrivas på svenska, danska, norska, engelska,

franska el ler tyska. I fråga om språkvetenskapligt ämne får fakultets- eller sektionsnämnd medge att doktorsavhandling skrives på annat spr

åk. Doktorsavhandling som ej har skrivits på engelska, franska eller

tyska skall innehålla en sammanfattning på något av dess a språk.

Till doktorsavhandling skall fogas ett kortfattat engelskspråkigt

referat. Förordning (1992:716).

31 §

Doktorsavhandling skall under minst tre terminsveckor omedelbart

före disputationen finnas tillgänglig vid högskoleenhetens bibliotek i

det antal exemplar som behövs för att möjliggöra en tillfredsställande

granskning av avhandlingen vid disputationen.

Minst tre terminsveckor före disputationen skall doktorsavhandlingen

sändas dels till varje sådan institution vid högskoleenhet inom vars

verksamhetsområde ämnet för avhandlingen faller, dels till bibliotek vid

sådan högskoleenhet vid vilken det finns arbetstagare som är ledamöter i

det fakultets- eller sektionskollegium inom vars verksamhetsområde

doktorsavhandlingen faller.

Om det föreligger särskilda skäl, får rektorsämbetet medge att viss

doktorsavhandling görs tillgänglig eller utsänds senare än som anges i

första respektive andra stycket. Förordning (1988:811).

32 §

Disputation skall äga rum under terminstid på tid och plats som

rektorsämbetet bestämmer. Tillkännagivande av rektorsämbetets beslut

skall anslås på högskoleenhetens anslagstavla minst tre terminsveckor

före disputationen.

Om särskilda skäl föreligger, får rektorsämbetet medge att viss

disputation får ske under annan tid än terminstid. I sådant medgivande

får ämbetet även medge att doktorsavhandlingen får göras tillgänglig och

utsändas enligt 31 § under annan tid än terminstid. Tillkännagivande om

tiden för sådan disputation skall anslås på högskoleenhetens

anslagstavla minst tre veckor före disputationen.

33 §

Disputation skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall

finnas en opponent (fakultetsopponent). Ordförande och fakultetsopponent

utses av fakultets- eller sektionsnämnden.

34 §

Åhörarna vid disputationen har rätt att ställa frågor till den

studerande i den ordning ordföranden bestämmer. Förordning (1988:1060).

35 §

Doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd

eller godkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i

avhandlingen och till försvaret av avhandlingen.

Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer

gemensamt får godkännas som doktorsavhandling för sådan författare vars

insatser kan särskiljas.

När sammanläggningsavhandling bedömes, får vetenskaplig uppsats, som den

studerande har författat gemensamt med annan person, beaktas endast i

den mån den studerandes insatser kan särskiljas.

36 §

Betyg för doktorsavhandling skall bestämmas av en betygsnämnd.

Denna skall utses särskilt för varje avhandling.

37 §

En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Antalet

ledamöter skall bestämmas och utses av fakultets- eller sektionsnämnden.

Flertalet av ledamöterna i betygsnämnden skall hämtas utanför den

institution som den studerande tillhör om det inte finns särskilda skäl

mot detta. Minst en av dem bör utses bland lärare inom en annan fakultet

eller vid en annan högskoleenhet. Nämnden utser ordförande inom sig.

Den lärare som har utsetts att vara handledare skall vara närvarande vid

sammanträden med nämnden och delta i överläggningarna men inte i

besluten.Har flera handledare utsetts skall detta gälla

huvudhandledaren. Endast om det finns särskilda skäl för detta, får

handledare utses till ledamot i nämnden.

Fakultetsopponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med

nämnden och att delta i överläggningarna men inte i besluten.

Betygsnämnden är beslutför när samtliga ledamöter är närvarande. Som

nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Om

avhandlingen godkänns, får skälen för nämndens beslut inte redovisas i

protokoll eller annan handling. Detsamma gäller i fråga om de skäl som

en enskild ledamot kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan

ordning.

Om avhandlingen underkänns, får däremot skälen för nämndens beslut

redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma gäller i fråga om

de skäl som en enskild ledamot i sådant fall kan ha anfört i skiljaktig

mening eller i annan ordning. Förordning (1988:1060).

38 §

Bevis om doktorsexamen skall utfärdas av rektorsämbetet.

39 §

Den som utan att uppfylla fordringarna för doktorsexamen har

godkänts i prov för sådan examen får på begäran bevis därom. Beviset

skall utfärdas av rektorsämbetet.

Motsvarande skall gälla i fråga om den som utan att uppfylla

fordringarna för doktorsexamen har godkänts i samtliga moment som ingår

i en sådan etapp som avses i 7 a §. I 8 § tredje stycket ges

föreskrifter om att en examensbenämning kan knytas till ett sådant bevis

som avses i detta stycke.

STATLIGA HÖGSKOLEENHETER

9 kap. Allmänna föreskrifter

1 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

2 §

skall tillämpas på högskoleenheterna

med undantag av 2, 4, 11--13, 19, 21--26 och 30 §§. Vid tillämpningen av

verksförordningen förstås med chefen för myndigheten, rektorsämbetet.

Vid universiteten, tekniska högskolan i Stockholm, karolinska

institutet, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå får dock

högskolestyrelsen inrätta personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 19 § verksförordningen. Sådan nämnd består -- förutom av rektorn och de

företrädare för de anställda som ingår i högskolestyrelsen -- av

förvaltningschefen samt ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen

utser. Rektorn är nämndens ordförande. Förordning (1990:957).

3 §

En högskoleenhet eller ett organ inom högskolan får inte utan

regeringens medgivande i varje enskilt fall delta i bildande av

stiftelser, aktiebolag eller handelsbolag eller bedriva verksamhet i

sådan form.

10 kap. Högskolestyrelse

Uppgifter

1 §

Enligt

skall styrelsen för statlig

högskoleenhet (högskolestyrelsen) ha inseende över högskoleenhetens alla

angelägenheter och svara för att enhetens uppgifter fullgöres.

2 §

Högskolestyrelsen skall särskilt

1. verka för goda villkor för utbildning, forskning och

utvecklingsarbete samt f ör goda arbetsförhållanden,

2. verka för att resurserna för högskoleutbildning och forskning

fördelas så att behov och önskemål tillgodoses i möjligaste mån,

3. verka för att resurserna utnyttjas effektivt,

4. svara för samordnande planering av den grundläggande

högskoleutbildningen,

5. främja sambandet mellan den grundläggande utbildningen samt forskning

och for skarutbildning,

6. ta initiativ till åtgärder som kan främja förnyelse och utveckling av

utbildn ingen och forskningen,

7. svara för samordnande planering i fråga om resurser för forskning och

forskar utbildning samt resurser som är gemensamma för grundläggande

utbildning, forskning och forskarutbildning,

8. svara för att verksamheten följs upp och att dess resultat

analyseras,

9. svara för att beslutsorganisationen utformas ändamålsenligt,

10. svara för förvaltning av de statsmedel och övriga medel som har

anvisats för verksamheten,

11. stödja och främja verksamheten genom information, rådgivning och

andra åtgär der,

12. stödja och främja samarbetet med andra högskoleenheter,

13. fatta beslut om anslagsframställning, årsredovisning och andra

viktigare fra mställningar,

14. fatta beslut i anledning av Riksrevisionsverkets

revisionsberättelser och re visionsrapporter.

Vid högskoleenhet för konstnärlig utbildning i Stockholm, där enligt

särskild föreskrift av regeringen linjenämnd inte skall finnas, åligger

det styrelsen att fullgöra de uppgifter som ankommer på linjenämnden en

ligt 12 kap. 5--7 §§. Förordning (1992:716).

3 §

Befogenhet enligt 15 kap. 1 § första stycket och

om offentlig anställning utövas av högskolestyrelsen i den

mån ej annat följer av 21 kap. 3 §.

Sammansättning

4 §

Om sammansättningen av högskolestyrelserna finns föreskrifter i

Efter framställan från högskolestyrelsen kan regeringen föreskriva att

antalet ledamöter i styrelsen skall vara högst 13 eller 15.

Förordning (1988:811).

5 §

Företrädare för allmänna intressen utses av regeringen.

Företrädare för verksamheten utses av de arbetstagare vid

högskoleenheten som innehar tjänster som avses i 19 kap. 1 §. De närmare

föreskrifter som behövs om utseende av företrädare för verksamheten

meddelas av högskolestyrelsen. Förordning (1988:811).

6 §

Företrädare för de anställda skall utses om en

arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de

anställda vid högskoleenheten begär det.

Företrädarna utses enligt föreskrifter i

Företrädare för de studerande i högskolestyrelsen utses enligt

föreskrifterna i

om studerandekårer,

nationer och studentföreningar för fakultet. Förordning (1988:1060).

7 §

Rektor är högskolestyrelsens ordförande, om ej regeringen beslutar

annat.

Högskolestyrelsen utser vice ordförande bland ledamöterna.

8 §

Regeringen beslutar, efter framställan av högskolestyrelsen, om

suppleanter skall finnas för ledamöter i styrelsen. Suppleanter utses i

samma ordning som ledamöter. Vid förfall för rektor inträder prorektor

som ledamot i styrelsen. Förordning (1988:1060).

8a §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

Ärendenas handläggning

8b §

Högskolestyrelsen skall avgöra

1. frågor som avser fastställande av plan för fördelning och användning

av enhetens resurser,

2. frågor som avser anslagsframställningar och viktigare framställningar

i övrigt,

3. viktigare frågor om enhetens organisation,

4. frågor med anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och

revisionsrapporter,

5. viktigare frågor om föreskrifter,

6. frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning från tjänst,

läkarundersökning eller frågor om skiljande från uppdrag eller från

anställning, utom då det är fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist

eller besked om avbrytande av provanställning vid eller före prövotidens

utgång,

7. frågor i övrigt som är av principiell vikt samt

8. frågor som rektorsämbetet hänskjuter till styrelsen.

Frågor som avses i första stycket 6 avgörs dock av

personalansvarsnämnden vid högskoleenhet, där sådan finns inrättad.

Förordning (1990:745).

9 §

Högskolestyrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna,

bland dem ordföranden eller vice ordföranden och, om rektor inte är

ordförande, rektor eller prorektor är närvarande.

Val förrättas med slutna sedlar. Faller rösterna lika vid ett val

skiljer lotten. Förordning (1986:999).

10 §

Är styrelseärende så brådskande att högskolestyrelsen ej hinner

sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelande

mellan fler än hälften av styrelsens ledamöter, bland dem ordföranden

eller vice ordföranden samt rektor, om han ej är ordförande eller vice

ordförande. Kan ärendet ej lämpligen avgöras på detta sätt, får

ordföranden eller vice ordföranden besluta ensam i närvaro av den

föredragande till vars uppgifter ärendet hör.

Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa

sammanträde med styrelsen.

10b §

Ärenden, som inte enligt 8 b § skall avgöras av

högskolestyrelsen, avgörs av rektorsämbetet, såvida de inte med stöd av

beslut enligt 11 § skall avgöras av annan. Förordning (1984:930).

11 §

Högskolestyrelsen får i arbetsordningen eller genom särskilt beslut

överlämna till annat beslutande organ vid högskoleenheten att avgöra

ärenden som inte enligt 8 b § skall avgöras av styrelsen. Sådant

överlämnande får också ske till en eller flera ledamöter, till

arbetstagare vid enheten eller till beslutande organ som är gemensamt

för högskoleenheten och en eller flera andra läroanstalter.

Ett överlämnande enligt första stycket får inte avse ärenden om

uppsägning på grund av arbetsbrist. Förordning (1988:1060).

12 §

Ärenden avgörs efter föredragning av förvaltningschefen eller av

den som rektor eller förvaltningschefen utser.

Om det finns överbibliotekarie vid en högskoleenhet föredras ärenden som

avser högskolebibliotek av denne eller av den arbetstagare som

överbibliotekarien utser.

Ärenden som handläggs av arbetstagare enligt 11 § första stycket får

avgöras utan föredragning om detta medgetts i arbetsordningen eller

genom särskilt beslut.

Ordföranden får själv överta föredragning av ärenden. Förordning (1988:1060).

13 §

Ledamot får ej utan laga förfall utebli från sammanträde.

14 §

har upphävts genom förordning (1986:999).

15 §

I skrivelse till myndighet skall anges

-- dagen för beslutet,

-- beslutets innehåll,

-- vem som har fattat beslutet,

-- vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i

avgörandet,

-- vem som har varit föredragande.

Har skiljaktig mening förekommit i ärendet, skall denna anges i

skrivelsen eller framgå av protokollsutdrag som bifogas skrivelsen.

Förordning (1988:1060).

16 §

Om rektor begär det skall högskolestyrelsen sammankallas.

Förordning (1989:646).

Rådgivande organ

17 §

Om inte annat föreskrivs i 18--20 §§, får högskolestyrelsen inrätta

rådgivande och beredande organ efter vad den finner lämpligt. Förordning (1989:646).

18 §

Vid högskoleenheter som har konstnärlig utbildning skall styrelsen

ha ett rådgivande organ för planering, beredning och fördelning av medel

för konstnärligt utvecklingsarbete, rådet för konstnärligt

utvecklingsarbete. Förordning (1989:646).

19 §

Rådet för konstnärligt utvecklingsarbete bör ha högst tolv

medlemmar. Det bör till en tredjedel bestå av personer verksamma inom

den berörda högskoleenheten, till en tredjedel av personer från andra

högskoleenheter med verksamhet inom området och till en tredjedel av

personer som är konstnärligt verksamma utanför högskolan. Förordning (1989:646).

20 §

Högskolestyrelsen vid berörd högskoleenhet skall bestämma antal

ledamöter i rådet samt hur de skall utses. Förordning (1989:646).

11 kap. Rektor och rektorsämbetet

Allmänna föreskrifter

1 §

Vid högskoleenhet skall finnas ett rektorsämbete.

2 §

Rektorsämbetet består av rektor och, om sådan finns,

förvaltningschef.

3 §

Vid högskoleenhet skall finnas en förvaltningschef om regeringen

föreskriver det.

4 §

Rektor är högskoleenhetens främste företrädare.

Uppgifter

5 §

Rektorsämbetet skall under styrelsen ha det närmaste inseendet över

allt som rör högskoleenheten. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

6 §

Inom rektorsämbetet skall förvaltningschefen svara för den

administrativa och ekonomiska verksamheten.

Förvaltningschefen skall också svara för de uppgifter som gäller den för

högskoleenheten gemensamma förvaltningsorganisationen. Det åligger

förvaltningschefen särskilt att

1. svara för beredningen av ärenden och verkställigheten av beslut av

styrelsen och av rektorsämbetet och

2. tillse att skilda organ får det biträde av

förvaltningsorganisationens personal som behövs. Förordning (1988:811).

7 §

Finns ej förvaltningschef vid högskoleenheten skall rektor fullgöra

de uppgifter som ankommer på förvaltningschef.

Ärendenas handläggning

8 §

Ärende som ankommer på rektorsämbetet avgöres av rektor i närvaro av

förvaltningschefen, om sådan finns.

9 §

Rektorsämbetet får överlämna till de personer och organ som anges i 10 § att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ankommer på ämbetet.

Ett överlämnande enligt första stycket får inte avse ärenden om

uppsägning på grund av arbetsbrist. Förordning (1988:1060).

10 §

Delegering enligt 9 § får ske till en eller flera arbetstagare vid

högskoleenheten eller till beslutande organ vid enheten eller till

beslutande organ som är gemensamt för enheten och en eller flera andra

läroanstalter. Förordning (1988:811).

11 §

Ärenden som ankommer på rektorsämbetet avgörs efter föredragning.

Rektor eller förvaltningschefen får medge att ärenden som handläggs av

arbetstagare enligt 9 och 10 §§ får avgöras utan föredragning.

Förordning (1988:811).

12 §

Rektor och förvaltningschef har rätt att närvara vid sammanträde

med organ inom högskoleenheten och därvid deltaga i överläggningarna men

ej i besluten.

/Prorektor

13 §

När rektor är förhindrad att utöva sina åligganden enligt denna

förordning med undantag av uppdrag som ordförande i högskolestyrelsen,

skall de utövas av den arbetstagare vid högskoleenheten som

högskolestyrelsen därtill utser (prorektor).

14 §

Högskolestyrelsen kan besluta att förslag till innehavare av

uppdrag som prorektor skall avges av valförsamling som avses i 18 kap. 3 §.

15 §

När rektor är förhindrad att fullgöra åligganden som ledamot i

högskolestyrelsen, skall prorektor inträda såsom ledamot i hans ställe.

Prorektor som ej är ledamot i styrelsen, har rätt att närvara vid

sammanträde med denna och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

12 kap. Linjenämnd

Allmänna föreskrifter

1 §

För den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt 21 § första

stycket

finnas linjenämnder, om inte annat

följer av 24 a § samma lag eller föreskrifter som regeringen meddelar.

2 §

En linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera

allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. I

verksamhetsområdet får det dessutom ingå en eller flera individuella

utbildningslinjer eller fristående kurser. Om det föreligger särskilda

skäl, får en linjenämnds verksamhetsområde omfatta enbart en eller flera

fristående kurser. Förordning (1988:811).

3 §

En linjenämnd vars verksamhetsområde skall omfatta utbildning vid

enbart en högskoleenhet inrättas av högskolestyrelsen.

Styrelsen beslutar om vilka linjer eller kurser som skall ingå i

linjenämndens verksamhetsområde. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

4 §

En linjenämnd, vars verksamhetsområde skall omfatta utbildning vid

mer än en högskoleenhet eller vid högskoleenhet och kommunal eller

landstingskommunal läroanstalt, inrättas efter gemensamt beslut av

styrelserna för berörda läroanstalter.

Styrelserna skall även gemensamt besluta om till vilken högskoleenhet

linjenämnden skall vara knuten samt vilka linjer eller kurser som skall

ingå i linjenämndens verksamhetsområde. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

Uppgifter

5 §

Linjenämnden skall planera utbildningen och handlägga övriga frågor

om utbildningens innehåll och organisation. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

6 §

Utöver vad som följer av 5 § åligger det linjenämnden särskilt att

1. främja utvecklingen av utbildningen med beaktande av samhällets och

yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskningens utveckling,

2. verka för att de kurser och andra utbildningsmoment som ingår i en

utbildningslinje samordnas pedagogiskt och studieorganisatoriskt,

3. lämna högskolestyrelsen underlag för anslagsframställningar och andra

framställningar ,

4. lämna högskolestyrelsen underlag för plan för fördelning och

användning av enhetens resurser samt

5. verka för att resurserna utnyttjas ändamålsenligt och effektivt. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

7 §

Linjenämnden skall samarbeta med de institutioner och andra

arbetsenheter som berörs. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

Sammansättning

8 §

Om ledamöter i linjenämnden finns föreskrifter i

Linjenämnden skall bestå av

1. företrädare för lärarna, som avses i 19 kap. 1 §, inom nämndens

verksamhetsområde och

2. om inte särskilda skäl föranleder annat företrädare för yrkeslivet

med anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Ordföranden utses av högskolestyrelsen efter förslag av nämnden. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

9 §

Företrädare för de anställda som enligt 22 § första stycket

har rätt att ingå i linjenämnd skall vara

företrädare för den tekniska och administrativa personal vid

högskoleenheten, som är verksam inom nämndens verksamhetsområde.

10 §

Enligt

har företrädare

för de studerande inom linjenämnds verksamhetsområde rätt att ingå i

nämnden.

11 §

Om det är lämpligt skall i linjenämnd ingå även företrädare för

sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens

verksamhetsområde men som ej ingår i detta.

12 §

Skall ledamöter som avses i 8 § 2 och 11 § ingå i linjenämnd skall

antalet sådana ledamöter vara lika stort som antalet ledamöter som avses

i 8 § 1, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Utses företrädare för de studerande, skall antalet företrädare för dem

vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 8 § 1.

Utses företrädare för de anställda som avses i 9 §, skall antalet vara

en. Har högskolestyrelse med stöd av 15 kap. 12 eller 25 § beslutat att

uppgifter som ankommer på institutionsstyrelse eller på styrelse för

annan arbetsenhet skall handläggas av linjenämnd, kan antalet

företrädare för de anställda som avses i 9 § vara två eller tre.

13 §

Företrädarna för lärare skall utses av de lärare som undervisar

inom nämndens verksamhetsområde. Dock får högst en sådan företrädare

utses av styrelsen för berörd högskoleenhet efter förslag av en

arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland lärarna. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

14 §

Företrädarna för yrkeslivet eller sådan annan högskoleutbildning

som avses i 11 § utses av styrelsen för berörd högskoleenhet. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

15 §

Företrädarna för teknisk och administrativ personal skall ingå i

linjenämnden om en arbetstagarorganisation, som har en eller flera

medlemmar bland denna personal vid högskoleenheten, begär det.

Företrädarna utses av styrelsen för berörd högskoleenhet. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

16 §

Företrädare för de studerande i linjenämnden skall utses enligt

föreskrifterna i

om studerandekårer,

nationer och studentföreningar för fakultet.

I en linjenämnd som är gemensam för statliga högskoleenheter får

företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid

enheterna kommer överens om.

I en linjenämnd vars verksamhetsområde skall omfatta en högskoleenhet

och en eller flera kommunala eller landstingskommunala läroanstalter

utses företrädare för de studerande enligt föreskrifter i

om studerandekårer, nationer och

studentföreningar för fakultet och av den eller de sammanslutningar av

studerande som finns vid berörda läroanstalter. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

17 §

För var och en av ledamöterna i linjenämnden får finnas en

suppleant.

Ärendenas handläggning m. m.

18 §

Linjenämnden får överlämna till en eller flera ledamöter eller till

en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller till en eller flera

arbetstagare vid högskoleenheten eller till styrelsen för en institution

eller annan arbetsenhet att avgöra ärenden som inte är av sådant slag

att de bör prövas av nämnden.

19 §

Ärenden avgörs efter föredragning av arbetstagare som rektor eller

förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden.

Ordföranden får själv överta föredragningen av ärenden. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

20 §

I fråga om handläggningen i linjenämnden av ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/

21 §

Den myndighet som har inrättat linjenämnden skall meddela de

ytterligare föreskrifter om nämnden som behövs.

22 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

23 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

23 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

24 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

25 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

26 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

13 kap. Antagningsnämnd

Allmän föreskrift

1 §

Styrelsen för en högskoleenhet kan inrätta en antagningsnämnd för

grundläggande högskoleutbildning vid enheten.

Uppgifter

2 §

Antagningsnämnden skall bereda frågor av allmän eller principiell

karaktär rörande tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

Det åligger antagningsnämnd att besluta i de frågor som

högskolestyrelsen hänskjuter till nämnden.

Sammansättning

3 §

Antagningsnämnden skall bestå av ordförande och åtta andra

ledamöter. I nämnden skall ingå företrädare för allmänna intressen samt

lärare. Företrädare för de studerande har rätt att ingå i nämnden.

4 §

Ordföranden och de ledamöter som skall vara företrädare för allmänna

intressen i antagningsnämnden skall utses av högskolestyrelsen.

5 §

Lärarna som avses i 3 § skall utses av arbetstagare vid

högskoleenheten som innehar tjänster som avses i 19 kap. 1 §. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

6 §

Företrädare för de studerande i antagningsnämnden skall utses enligt

föreskrifterna i

om studerandekårer,

nationer och studentföreningar för fakultet.

7 §

För var och en av ledamöterna i antagningsnämnden får finnas en

suppleant.

Ärendenas handläggning m. m.

8 §

Ärenden avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor

eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden.

Ordföranden får själv överta föredragningen av ärenden. Förordning (1988:811).

9 §

I fråga om handläggningen i antagningsnämnden av ärenden som avses i 2 § andra stycket skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13 och 15 §§ tillämpas. Förordning (1986:999).

10 §

Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om

antagningsnämnden som behövs.

14 kap. Organ för fakulteter och sektioner

Fakultetskollegium och sektionskollegium

Allmänna föreskrifter

1 §

I bilaga 10 anges de fakulteter som skall finnas och de

högskoleenheter som fakulteterna skall vara knutna till. Vid varje

fakultet skall det finnas ett fakultetskollegium, om inte annat följer

av beslut enligt 2 eller 4 §.

Fakultetskollegiet är gemensamt för vissa högskoleenheter enligt vad som

anges i bilaga 10 a. Förordning (1989:646).

2 §

Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken fakultetskollegier är

knutna får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser besluta

att det i stället för eller vid sidan av fakultetskollegier skall finnas

ett för två eller flera fakulteter gemensamt kollegium (fakultetsgruppskollegium).

Om fakultetskollegierna är knutna till olika högskoleenheter får de

berörda högskolestyrelserna gemensamt besluta att ett

fakultetsgruppskollegium skall inrättas. Om fakultetsgruppskollegium

skall finnas vid sidan av fakultetskollegier skall högskolestyrelsen

eller högskolestyrelserna ange hur uppgifterna skall fördelas mellan

fakultetskollegierna och fakultetsgruppskollegiet. Förordning (1988:811).

3 §

Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken ett fakultetskollegium

är knutet, får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser,

besluta om indelning av fakulteten i sektioner.

För varje sektion skall det finnas ett sektionskollegium, om inte annat

följer av beslut enligt 5 §.

Sektionskollegiet skall knytas till samma högskoleenhet som

fakultetskollegiet.

Sektionskollegiet är gemensamt för högskoleenheter på samma sätt som

fakultetskollegium enligt bilaga 10 a. Förordning (1988:811).

3a §

Om fördelningen av uppgifter mellan fakultets- och

sektionskollegier beslutar styrelsen för den högskoleenhet till vilken

kollegierna är knutna.

4 §

Styrelsen för den högskoleenhet, till vilken ett fakultetskollegium

skall vara knutet, får i fråga om fakulteter som är delade i sektioner

besluta att fakultetskollegium ej skall finnas. Har sådant beslut

meddelats, fullgörs de uppgifter som ankommer på fakultetskollegiet av

sektionskollegierna gemensamt enligt föreskrifter som meddelas av

styrelsen.

5 §

Styrelsen för en högskoleenhet, till vilken sektionskollegier är

knutna, får, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser, besluta

att det i stället för eller vid sidan av sektionskollegier skall finnas

ett för två eller flera sektioner gemensamt kollegium (sektionsgruppskollegium).

Om sektionskollegierna är knutna till olika högskoleenheter, får de

berörda högskolestyrelserna gemensamt besluta att ett

sektionsgruppskollegium skall inrättas. Förordning (1988:811).

6 §

Om ett sektionsgruppskollegium skall finnas vid sidan av

sektionskollegier skall berörda högskolestyrelser ange hur uppgifterna

skall fördelas mellan sektionsgruppskollegiet och sektionskollegierna.

Förordning (1988:811).

6a §

Föreskrifter om fakultetskollegier och sektionskollegier skall

tillämpas på fakultetsgruppskollegier och sektionsgruppskollegier.

Uppgifter

7 §

Fakultets- eller sektionskollegiet skall såsom samrådsorgan för

fakultet och sektion främja forskningen och dess kontakt med

samhällslivet samt sambandet mellan forskning, forskarutbildning och

grundläggande högskoleutbildning.

Det åligger kollegiet att besluta i de frågor som fakultets- eller

sektionsnämnden överlämnar till kollegiet.

Det åligger vidare fakultets- eller sektionskollegiet att utse ledamöter

i organ inom högskolan enligt föreskrifter i denna förordning och de

föreskrifter som meddelas särskilt av regeringen eller av styrelsen för

den högskoleenhet till vilken kollegiet är knutet.

Fakultets- eller sektionskollegiet får utse hedersdoktor.

Sammansättning

8 §

I fakultets- eller sektionskollegium skall ingå den som i ämne som

tillhör fakulteten eller sektionen vid de högskoleenheter som anges i

bilaga 10 a

1. innehar eller uppehåller tjänst som professor,

2. innehar eller uppehåller lärartjänst för vilken det krävs lägst

doktorsexamen eller motsvarande kompetens,

3. innehar eller uppehåller tjänst vid forskningsråd, vilken motsvarar

tjänst under 1 eller 2.

För att en arbetstagare skall ingå i kollegium fordras dessutom att han

innehar eller uppehåller en tjänst som avses i första stycket utan

tidsbegränsning eller med förordnande för minst sex månader. Tjänsten

skall avse minst halvtidstjänstgöring. För att den som uppehåller en

tjänst som avses i första stycket skall ha rätt att ingå i kollegiet

krävs att han uppfyller behörighetskraven för tjänsten. Förordning (1988:811).

9 §

Om det finns särskilda skäl får styrelsen för den högskoleenhet,

till vilken fakultets- eller sektionskollegiet är knutet, besluta att i

kollegiet skall ingå endast företrädare för de grupper, som avses i 8 och 10 §§, enligt de närmare föreskrifter som styrelsen meddelar.

10 §

På förslag av eller efter hörande av fakultets- eller

sektionskollegium får styrelsen för den högskoleenhet till vilken

kollegiet är knutet besluta att vetenskapligt meriterad person, som är

verksam i utbildning eller forskning inom högskolan, skall ingå i

kollegiet utan hinder av att han ej innehar eller uppehåller tjänst som

avses i 8 §.

11 §

Om en fakultet har fått uppgifter beträffande kommunal

högskoleutbildning s kall i fakultets- eller sektionskollegium ingå en

företrädare för sådan utbildning. Företrädaren utses av styrelsen för

den högsko leenhet till vilket kollegiet är knutet efter förslag av

berörda läroanstalter. Förordning (1992:716).

12 §

Fakultets- eller sektionskollegium skall välja en ordförande (dekanus) och en vice ordförande (prodekanus) bland de ledamöter som

avses i 8 § första stycket 1 och 2. Valbar är dock ej den som innehar

eller uppehåller tjänst med tidsbegränsat förordnande.

Ärendenas handläggning

13 §

Fakultets- eller sektionskollegium får överlämna till en eller

flera ledamöter eller till fakultets- eller sektionsnämnd eller

utbildnings- och forskningsnämnd att avgöra ärende eller grupp av

ärenden. Sådant överlämnande får dock ej avse val av dekanus eller

prodekanus eller utseende av ledamöter i fakultets- eller sektionsnämnd.

Vidare gäller i fråga om ärenden om att utse vissa ledamöter i

tjänsteförslagsnämnd bestämmelserna i andra stycket.

Fakultets- eller sektionskollegium får överlåta till fakultets- eller

sektionsnämnd att utse sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som skall

vara särskilt förtrogna med ämnet för den ledigförklarade tjänsten.

Finns inte fakultets- eller sektionsnämnd får sådana ledamöter utses av

de innehavare av tjänst som professor som ingår i det organ som ersätter

fakultets- eller sektionsnämnd, under förutsättning att dessa är minst

fyra till antalet. Förordning (1990:745).

14 §

I fråga om handläggningen i fakultets- och sektionskollegium av

ärenden om utseende av ledamöter i organ enligt 7 § tredje stycket och

om val av dekanus och prodekanus enligt 12 § skall 10 kap 9 § samt 13 § tillämpas. Förordning (1988:811).

14a §

Styrelsen för den högskoleenhet till vilken ett fakultets- eller

sektionskollegium är knutet skall, efter samråd med övriga berörda

högskoleenheter, meddela de ytterligare föreskrifter för kollegiet som

behövs. Förordning (1988:811).

Fakultetsnämnd och sektionsnämnd

Allmänna föreskrifter

15 §

För forskarutbildningen och forskningen inom högskolan skall enligt

finnas fakultetsnämnder och

sektionsnämnder, om ej annat följer av 24 a och 25 §§ samma lag.

Enligt 23 § tredje stycket högskolelagen kan det för två eller flera

fakulteter finnas en gemensam fakultetsnämnd och för två eller flera

sektioner en gemensam sektionsnämnd.

För varje fakultets- eller fakultetsgruppskollegium skall finnas en

fakultetsnämnd och för varje sektions- eller sektionsgruppskollegium en

sektionsnämnd, om ej annat följer av 24 a § högskolelagen.

15a §

För sådan forskning och forskarutbildning som ej avser ett

särskilt vetenskapsområde får enligt

finnas andra organ än fakultets- och sektionsnämnder. Föreskrifter om

sådana organ meddelas särskilt.

16 §

Fakultets- eller sektionsnämnd är knuten till samma högskoleenhet

som motvarande fakultets- eller sektionskollegium.

16a §

Fakultetsnämnd kan finnas för fakultet som avses i 4 §.

Förordning (1984:930).

16b §

Finns ej fakultetsnämnd för en fakultet, som är delad i

sektioner, skall de uppgifter som ankommer på en sådan nämnd fullgöras

av sektionsnämnderna gemensamt enligt föreskrifter som meddelas av

högskolestyrelsen. Förordning (1984:930).

17 §

Om fördelningen av uppgifter mellan fakultetsnämnd och

sektionsnämnd beslutar styrelsen för den högskoleenhet till vilken

nämnderna är knutna, efter samråd med övriga berörda högskolestyrelser.

Om nämnderna är knutna till två eller flera högskoleenheter beslutar

berörda styrelser gemensamt om fördelningen av uppgifter mellan

nämnderna. Förordning (1988:811).

18 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

Uppgifter

19 §

Fakultets- eller sektionsnämnden skall inom sitt verksamhetsområde

1. planera forskarutbildningen,

2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla

och om hur forskarutbildningen skall organiseras samt

3. handlägga vissa frågor om planeringen av forskningen. Förordning (1988:811).

20 §

Fakultets- eller sektionsnämnden skall särskilt

1. till högskolestyrelsen överlämna underlag för anslagsframställningar

och andra framställningar ,

2. lämna högskolestyrelsen underlag för plan för fördelningen och

användningen av högskoleenhetens resurser innefattande även resurser för

externt finansierad forskning,

3. till högskolestyrelser och linjenämnder föra fram sådana synpunkter

och förslag rörande den grundläggande högskoleutbildningens innehåll och

organisation, som betingas av den vetenskapliga utvecklingen och

forskarutbildningens behov samt

4. i övrigt främja forskningen och forskarutbildningen och upprätthålla

kontakterna med myndigheter och andra. Förordning (1988:1060).

Sammansättning

21 §

Om ledamöter i fakultets- och sektionsnämnder finns föreskrifter i

Fakultets- eller sektionsnämnd skall bestå av fakultets- eller

sektionskollegiets dekanus, som är ordförande, och dess prodekanus, som

är vice ordförande, samt fem andra ledamöter som är ledamöter av

fakultets- eller sektionskollegiet.

Två företrädare vardera för de anställda och de studerande har rätt att

ingå i fakultets- eller sektionsnämnden.

En företrädare vardera för sådan grundläggande högskoleutbildning som

saknar representation i fakultetskollegiet och för allmänna intressen

kan ingå i fakultets- eller sektionsnämnden. Förordning (1988:811).

22 §

I stället för en av de fem ledamöter utöver dekanus och prodekanus,

får i fakultets- eller sektionsnämnden ingå en företrädare för forskning

och utvecklingsarbete utanför högskolan med anknytning till nämndens

verksamhetsområde. Denna företrädare utses av högskolestyrelsen efter

förslag eller hörande av fakultets- eller sektionskollegiet.

Förordning (1988:811).

23 §

I stället för en av de företrädare för de anställda som avses i 21 § tredje stycket får i fakultets- eller sektionsnämnd ingå en

företrädare för forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan med

anknytning till nämndens verksamhetsområde. Sådan företrädare utses av

högskolestyrelsen efter om möjligt gemensamt förslag av den eller de

arbetstagarorganisationer som avses i 26 §. Förordning (1984:930).

23a §

Högskolestyrelsen bestämmer om en företrädare för sådan

grundläggande högskoleutbildning som saknar representation i

fakultetskollegiet skall ingå i fakultets- eller sektionsnämnden. Denna

företrädare utses av högskolestyrelsen. Förordning (1988:811).

23b §

Högskolestyrelsen bestämmer efter förslag av fakultets- eller

sektionsnämnd om en företrädare för allmänna intressen skall ingå i

nämnden. Sådan företrädare utses av högskolestyrelsen.

24 §

Av de ledamöter som avses i 21 § andra stycket skall fyra vara

professorer, ytterligare två inneha tjänst där forskning ingår som en

arbetsuppgift samt en vara högskolelektor, om inte särskilda skäl

föranleder annat. Dessa ledamöter utses av fakultets- eller

sektionskollegiet.

I fakultets- eller sektionsnämnd skall ingå minst en högskolelektor från

högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation inte är knuten och som

enligt bilaga 10 a hör till nämndens verksamhetsområde. Förordning (1990:745).

25 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

26 §

Företrädare för de anställda skall utses att ingå i fakultets- eller sektionsnämnden, om en arbetstagarorganisation som har en eller

flera medlemmar bland de anställda som är verksamma inom nämndens

verksamhetsområde begär det. Företrädarna skall utses av styrelsen för

den högskoleenhet till vilken nämnden är knuten. Förordning (1988:811).

27 §

Företrädare för de studerande i fakultets- eller sektionsnämnden

skall utses enligt föreskrifterna i

om

studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

Berörs två eller flera högskoleenheter får företrädare för de studerande

utses på det sätt studerandekårerna vid enheterna kommer överens om.

Förordning (1988:811).

28 §

För var och en av ledamöterna i fakultets- eller sektionsnämnden

får finnas en suppleant.

Ärendenas handläggning m.m.

29 §

Fakultets- eller sektionsnämnden får överlämna till en eller flera

ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller

till en eller flera arbetstagare vid den högskoleenhet, till vilken

nämnden är knuten, eller till fakultets- eller sektionskollegiet eller

till styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet att avgöra

ärenden som inte är av sådant slag att de bör prövas av nämnden.

30 §

Ärendena avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor

eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden i fakultets- eller sektionsnämnden. Ordföranden får själv överta föredragningen av

ärenden. Förordning (1988:811).

31 §

I fråga om handläggningen i fakultets- eller sektionsnämnden av

ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. Förordning (1989:646).

32 §

Styrelsen för den högskoleenhet, till vilken en fakultets- eller

sektionsnämnd är knuten, skall, efter hörande av övriga berörda

högskolestyrelser, meddela de ytterligare föreskrifter om nämnden som

behövs. Förordning (1988:811).

Allmänna föreskrifter

1 §

Enligt 24 a §

får uppgifter som ankommer på

linjenämnder och fakultets- eller sektionsnämnder fullgöras av en

utbildnings- och forskningsnämnd.

2 §

Utbildnings- och forskningsnämnder, vars verksamhetsområde skall

omfatta utbildning och forskning vid endast en högskoleenhet, inrättas

av högskolestyrelsen.

Utbildnings- och forskningsnämnder som är gemensamma för flera

högskoleenheter inrättas efter gemensamt beslut av berörda

högskolestyrelser. Styrelserna skall även besluta om till vilken

högskoleenhet nämnden skall vara knuten. Förordning (1988:811).

2b §

Enligt 14 kap. 16 b § fullgörs en fakultetsnämnds uppgifter av

sektionsnämnderna gemensamt när fakultetsnämnd saknas för fakulteten.

Har en utbildnings- och forskningsnämnd inrättats som skall fullgöra

sektionsnämnds uppgifter vid sådan fakultet ankommer det på utbildnings- och forskningsnämnden att gemensamt med andra utbildnings- och

forskningsnämnder och sektionsnämnder fullgöra de uppgifter som ankommer

på en fakultetsnämnd enligt föreskrifter som meddelas av

högskolestyrelsen. Förordning (1984:930).

Uppgifter

3 §

Utbildnings- och forskningsnämnden skall fullgöra de uppgifter som

ankommer på linjenämnd och fakultets- eller sektionsnämnd.

Förordning (1988:811).

4 §

Utbildnings- och forskningsnämnden skall när den fullgör sina

uppgifter samarbeta med de institutioner och andra arbetsenheter som

berörs.

Sammansättning

5 §

I fråga om utbildnings- och forskningsnämnden gäller att

1. de ledamöter som skall företräda verksamheten skall vara lärare inom

nämndens verksamhetsområde och utgöra minst hälften av antalet

ledamöter,

2. företrädare för yrkeslivet bör utgöra omkring en fjärdedel av antalet

ledamöter,

3. de anställda skall ha rätt att bli företrädda av en ledamot, om inte

annat följer av 8 §,

4. de studerande skall ha rätt att bli företrädda av omkring en

fjärdedel av antalet ledamöter.

Av de ledamöter som skall företräda verksamheten i nämnden bör omkring

hälften vara professorer. Vid behandling av en fråga som ankommer på

fakultets- eller sektionsnämnd skall i nämnden ingå minst en

högskolelektor från högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation inte

är knuten och som enligt bilaga 10 a hör till nämndens

verksamhetsområde.

Om det föreligger särskilda skäl att inte utse företrädare för

yrkeslivet, skall de ledamöter som företräder verksamheten i nämnden

utgöra omkring tre fjärdedelar av antalet ledamöter. Förordning (1990:957).

6 §

Högskolestyrelsen får besluta att i stället för en av de ledamöter

som anges i 5 § första stycket 1 eller 2 i nämnden skall ingå en

företrädare för sådant forsknings- och utvecklingsarbete utanför

högskolan som har anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Förordning (1988:1060).

7 §

Högskolestyrelsen får besluta att i stället för en av de ledamöter

som anges i 5 § första stycket 1 eller 2 i nämnden skall ingå en

företrädare för allmänna intressen. Förordning (1988:1060).

8 §

Om högskolestyrelsen har beslutat att uppgifter som ankommer på

styrelsen för en institution eller annan arbetsenhet skall handläggas av

en utbildnings- och forskningsnämnd, kan antalet företrädare för de

anställda vara två eller tre. Förordning (1988:811).

9 §

Företrädare för lärare skall utses av fakultets- eller

sektionskollegiet och av sådana lärare som avses i 19 kap. 1 § och som

är verksamma inom nämndens verksamhetsområde. Dock får högst en sådan

företrädare utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden

är knuten, efter förslag av en arbetstagarorganisation som har en eller

flera medlemmar bland lärarna. Förordning (1988:811).

10 §

Företrädare för yrkeslivet eller sådana företrädare som avses i 6 och 7 §§ skall utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken

nämnden är knuten. Förordning (1988:811).

11 §

Företrädare för de anställda skall utses att ingå om en

arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de

anställda inom nämndens verksamhetsområde begär det. Sådana företrädare

skall utses av styrelsen för den högskoleenhet till vilken nämnden är

knuten. Förordning (1988:811).

12 §

Företrädare för de studerande utses enligt föreskrifterna i

om studerandekårer, nationer och

studentföreningar för fakultet. Såväl studerande inom den grundläggande

högskoleutbildningen som forskarstuderande bör vara företrädda i

nämnden.

I en nämnd som är gemensam för flera statliga högskoleenheter får

företrädare för de studerande utses på det sätt studerandekårerna vid

högskoleenheterna kommer överens om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

13 §

För var och en av ledamöterna i utbildnings- och forskningsnämnden

får finnas en suppleant.

Ärendenas handläggning m. m.

14 §

Utbildnings- och forskningsnämnden får överlämna till en eller

flera ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns,

eller till en eller flera arbetstagare eller till fakultets- eller

sektionskollegium eller till styrelsen för en institution eller annan

arbetsenhet vid högskoleenheten att avgöra ärenden som inte är av sådant

slag att de bör prövas av nämnden.

15 §

Ärendena avgörs efter föredragning av den arbetstagare som rektor

eller förvaltningschefen utser efter samråd med ordföranden i nämnden.

Ordföranden får själv överta föredragningen av ärendena. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

16 §

I fråga om handläggningen i utbildnings- och forskningsnämnden av

ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/

17 §

Den myndighet som har inrättat utbildnings- och forskningsnämnden

skall meddela de ytterligare föreskrifter om nämnden som behövs.

15 kap. Institutioner och andra arbetsenheter

Allmänna föreskrifter

1 §

Enligt

skall

utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet vid högskoleenhet

bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter.

2 §

Högskolestyrelsen skall besluta om indelning i institutioner och

andra arbetsenheter, om ej annat följer av beslut enligt 3 §.

Styrelsen för en högskoleenhet i Stockholm för konstnärlig utbildning

och, om särskilda skäl föreligger, styrelsen för en annan högskoleenhet

får besluta att högskoleenheten i sin helhet skall betraktas som en

arbetsenhet. För en sådan enhet gäller inte föreskrifterna om

arbetsenhet i denna förordning.

3 §

En institution eller annan arbetsenhet kan vara gemensam för två

eller flera högskoleenheter om berörda högskolestyrelser beslutar det.

De skall då även besluta om att sådan arbetsenhet skall stå under

tillsyn av styrelsen för en av högskoleenheterna eller av ett särskilt

organ som är gemensamt för högskoleenheterna. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

4 §

Innan beslut fattas om sådan indelning i institutioner som berör

resurser inom kliniskt område, skall sjukvårdshuvudmannen beredas

tillfälle att yttra sig.

Institution

Uppgifter och förvaltning

5 §

Institutionen skall ledas av en styrelse (institutionsstyrelse), om

inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar. */k/ Förordning (1 988:811). */-k/

6 §

Under institutionsstyrelsen skall institution ledas av en prefekt.

7 §

Institutionsstyrelse skall fullgöra uppgifter enligt något av de två

alternativ som anges i 8 och 9 §§.

Alternativ I

8 §

Institutionsstyrelsen skall ha allmän tillsyn över och vård om

institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och

studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med

andra institutioner. Styrelsen skall ta initiativ till och främja

utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom

institutionens område.

Vidare skall institutionsstyrelsen för institutionen

1. besluta om riktlinjer för organisation av arbetet samt för fördelning

av göromål mellan arbetstagarna,

2. besluta om riktlinjer för dispositionen av lokaler och materiella

resurser i övrigt, dock med undantag av lokaler och materiel som

sjukvårdshuvudman tillhandahåller,

2 a. följa upp verksamheten och analysera resultaten samt se till att

resurserna utnyttjas effektivt,

3. besluta om riktlinjer för anordnande av undervisning och prov,

4. utarbeta och avge förslag till föreskrivna planer för utbildningen,

5. utarbeta underlag för förslag till anslagsframställningar,

6. avge förslag som avses i 19 kap. 48 § angående lärartjänst som är

eller blir ledig,

7. avge förslag om inrättande av tjänst,

8. informera de anställda och de studerande om styrelsens uppgifter,

9. besluta i frågor som har överlämnats till styrelsen genom beslut,

10. yttra sig i fråga om tillsättning av ledig tjänst där förslag inte

upprättas av annat organ samt

11. anta studerande till forskarutbildningen. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

Alternativ 2

9 §

Institutionsstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som avses i 8 § första stycket och 8 § andra stycket 1--9.

De uppgifter som avses i 8 § andra stycket 10 och 11 skall fullgöras av

prefekten.

Innan prefekten fattar beslut i ärende som avses i 8 § andra stycket 10 skall han samråda med de ledamöter i fakultets- eller sektionskollegium

som tillhör institutionen.

Innan prefekten fattar beslut i ärende som avses i 8 § andra stycket 11,

skall han samråda med de lärare som tjänstgör som handledare i

forskarutbildningen i det ämne inom institutionen som antagningen avser.

Institutionsstyrelsen kan föreskriva att prefekten i ärende som avses i 8 § andra stycket 10 och 11 skall samråda med styrelsen eller avdelning

inom styrelsen.

10 §

Beslut om vilket av alternativen som skall gälla för en

institutionsstyrelse fattas av högskolestyrelsen. I fråga om styrelsen

för institution som är gemensam för flera högskoleenheter fattas

beslutet gemensamt av berörda högskolestyrelser.

Innan ett beslut fattas enligt första stycket, skall samråd ske med

företrädare för de anställda och för de studerande vid institutionen. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

11 §

Högskolestyrelsen eller berörda högskolestyrelser får om det

föreligger särskilda skäl föreskriva att en institution skall förvaltas

enbart av prefekten. Sådant beslut får avse högst ett år. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

12 §

Högskolestyrelsen får besluta att uppgifter som ankommer på en

institutionsstyrelse i stället skall handläggas av en linjenämnd, en

fakultetsnämnd, en sektionsnämnd eller en utbildnings- och

forskningsnämnd. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

Sammansättning

13 §

Institutionsstyrelse skall bestå av prefekten, som är ordförande,

samt företrädare för de anställda och de studerande vid institutionen.

För var och en av ledamöterna i institutionsstyrelse får finnas

suppleant enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen.

14 §

Högskolestyrelsen får föreskriva att i styrelsen

1. för institution, som har verksamhet också inom kliniskt område, skall

ingå även en eller flera företrädare för sådana anställda inom

sjukvården som berörs samt

2. för institution, vars verksamhetsområde också omfattar studiepraktik,

skall ingå även en eller flera företrädare för berörd praktisk

verksamhet.

Beslut enligt första stycket 1 får meddelas om sjukvårdshuvudmannen har

begärt det och beslut enligt första stycket 2 får meddelas om berörd

arbetsgivare har begärt det eller efter samråd medgivit det.

15 §

Andra ledamöter i institutionsstyrelsen än prefekten skall utses

genom val av berörda grupper vid institutionen. Om det finns flera

valkorporationer än en, får ingen av dem välja mer än hälften av det

antal ledamöter som skall utses genom val. Företrädare för de studerande

får också utses enligt föreskrifterna i

om

studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakultet.

Berörs två eller flera högskoleenheter får företrädare för de studerande

utses på det sätt studerandekårerna vid högskoleenheterna kommer överens

om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

16 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

17 §

Efter förslag av institutionsstyrelse får högskolestyrelsen inrätta

en eller flera nämnder (institutionsnämnder) med rätt att i stället för

institutionsstyrelsen avgöra vissa ärenden eller grupper av ärenden.

Ärendenas handläggning

18 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

19 §

Institutionsstyrelse får överlämna till en eller flera ledamöter,

till en eller flera suppleanter, om sådana finns, till

institutionsnämnd, till prefekten eller till annan arbetstagare som

tillhör institutionen att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ej är

av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på

institutionsstyrelsen.

Prefekt får överlämna till arbetstagare som tillhör institutionen att

avgöra ärende eller grupp av ärenden som ankommer på prefekten. Ärende

eller grupp av ärenden som institutionsstyrelsen har överlämnat till

prefekten enligt första stycket får prefekten överlämna endast om

institutionsstyrelsen har medgivit det.

20 §

Ärende skall avgöras efter föredragning av prefekten eller annan

arbetstagare, som tillhör institutionen, som denne utser. I

arbetsordning eller genom särskilt beslut får medges att ärende som

handläggs av arbetstagare enligt 19 § avgörs utan föredragning. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

20a §

Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta att

en eller flera företrädare för yrkeslivet med anknytning till

institutionens verksamhetsområde får närvara och delta i

överläggningarna när ärenden om den grundläggande utbildningens innehåll

och organisation handläggs i institutionsstyrelsen. Sådana företrädare

har rätt att få skiljaktig mening antecknad.

21 §

I fråga om handläggningen i institutionsstyrelsen av ärenden skall 10 kap. 9 § första och andra styckena samt 10, 13, 15 och 17 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1989:646). */-k/

21a §

Närmare föreskrifter om institutionsstyrelser skall meddelas av

högskolestyrelsen eller i de fall institutionerna är gemensamma av

berörda högskolestyrelser gemensamt. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

Prefekt m. m.

22 §

Prefekten har den omedelbara ledningen av verksamheten vid

institutionen.

Det åligger prefekten särskilt att

1. främja goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete

inom institutionen,

2. tillse att institutionsstyrelsens beslut verkställs,

3. fullgöra de uppgifter som i övrigt åvilar prefekt enligt gällande

föreskrifter eller högskolemyndighets beslut,

4. ansvara för den ekonomiska förvaltningen för institutionen,

5. vara arbetsledare för personalen vid institutionen, fördela göromålen

på arbetstagarna och tillse att dessa fullgör sina skyldigheter. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

23 §

Rektorsämbetet får förordna en eller flera arbetstagare som

uppfyller de fordringar som anges i 18 kap. 14 § första stycket att som

studierektor fullgöra sådana uppgifter i fråga om utbildningen vilka

ankommer på prefekt. Förordning (1990:745).

Annan arbetsenhet

24 §

Annan arbetsenhet än institution skall ledas av en styrelse och en

föreståndare eller enbart av en föreståndare enligt föreskrifter som

meddelas av högskolestyrelsen.

Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, föreskriva att

företrädare för forsknings- och utvecklingsarbete utanför högskolan

skall ingå i styrelsen för annan arbetsenhet.

Högskolestyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, utse en ledamot i

styrelsen för annan arbetsenhet.

Föreskrifterna i 7--11, 13--15 och 17--23 §§ skall tillämpas på annan

arbetsenhet.

25 §

Högskolestyrelsen får besluta att uppgifter som ankommer på

styrelsen för annan arbetsenhet än institution skall handläggas av en

linjenämnd, en fakultetsnämnd, en sektionsnämnd eller en utbildnings- och forskningsnämnd. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

16 kap. Bibliotek och andra inrättningar för service

1 §

Tillgång till bibliotek skall finnas vid alla högskoleenheter. En

högskoleenhet skall inrätta ett bibliotek eller på annat sätt sörja för

biblioteksservice.

Högskolebiblioteket skall inom de områden som anknyter till utbildning

och forskning vid högskoleenheten svara för biblioteksservice inom

högskoleenheten och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge

biblioteksservice. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

2 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

3 §

Vid högskoleenhet kan finnas en eller flera andra inrättningar som

har till uppgift att tillhandahålla service åt utbildningen och

forskningen vid enheten samt att bedriva utvecklingsarbete inom sitt

verksamhetsområde. Beslut om sådan inrättning skall meddelas av

högskolestyrelsen.

4 §

En inrättning kan vara gemensam för två eller flera högskoleenheter,

om berörda högskolestyrelser så beslutar. Inrättningen skall förvaltas

under tillsyn av styrelsen för en av enheterna eller av ett särskilt

organ som är gemensamt för enheterna. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

5 §

En inrättning, som avses i 1 eller 3 §, skall ledas av en nämnd och

en föreståndare eller enbart av en föreståndare enligt föreskrifter som

meddelas av högskolestyrelsen. I förekommande fall är överbibliotekarien

föreståndare för högskolebiblioteket. Han är även ordförande i nämnden.

Nämnden skall bestå av föreståndaren samt företrädare för verksamheten

inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Företrädare

för de anställda och de studerande inom eller med anknytning till

nämndens verksamhetsområde har rätt att ingå i nämnden. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

6 §

Företrädarna för verksamheten i en nämnd som avses i 5 § skall utses

av högskolestyrelsen.

7 §

Företrädare för de anställda skall utses att ingå i nämnd som avses

i 5 §, om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar

bland de anställda inom eller med anknytning till nämndens

verksamhetsområde begär det. Företrädarna skall utses av

högskolestyrelsen.

8 §

Företrädare för de studerande skall utses enligt föreskrifterna i

om studerandekårer, nationer och

studentföreningar för fakultet.

Om två eller flera högskoleenheter berörs får företrädare för de

studerande utses på det sätt studerandekårerna vid enheterna kommer

överens om. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

9 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

10 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

11 §

Närmare föreskrifter om nämnder skall meddelas av berörda

högskolestyrelser. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

12 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

12a §

För att göra forskningsanläggningar vid en högskoleenhet

tillgängliga för forskare från hela landet kan regeringen inrätta

särskilda nationella forskningsanläggningar.

För en nationell forskningsanläggning skall finnas en särskild styrelse,

i vilken skall ingå företrädare för nationella forskningsorgan och

nyttjare. Styrelsens ordförande utses av regeringen.

Anslagsframställning för nationell forskningsanläggning inges av

styrelsen för anläggningen. Förordning (1991:1284).

13 §

För särskilda uppgifter kan vid en högskoleenhet finnas andra

inrättningar enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

14 §

har upphävts genom förordning (1984:100).

17 kap. Förvaltningsnämnd

1 §

För uppgifter som enligt 10 kap. 1 och 2 §§ ankommer på

högskolestyrelsen får finnas en eller flera förvaltningsnämnder.

2 §

Förvaltningsnämnd inrättas av högskolestyrelsen.

3 §

Högskolestyrelsen skall då förvaltningsnämnd inrättas ange vilka

uppgifter som nämnden skall fullgöra. Till nämnden får inte överlämnas

ärenden av följande slag, nämligen frågor

1. om övergripande planering för utbildningen och forskningen inom

högskoleenheten,

2. om planeringen för och fördelningen av enhetens samlade resurser,

3. om anslagsframställningar eller andra viktigare framställningar,

4. om övergripande ansvar för personalpolitik och

personaladministration. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

4 §

I förvaltningsnämnden skall ingå företrädare för

1. allmänna intressen och

2. verksamheten inom nämndens verksamhetsområde.

Företrädare för de anställda och de studerande har rätt att ingå i

nämnden.

Antalet företrädare för allmänna intressen skall vara lika stort som

antalet förträdare för verksamheten. Skall företrädare för de anställda

och de studerande ingå i nämnden skall antalet sådana ledamöter

tillsammans vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 4 § 1.

5 §

Företrädarna för allmänna intressen samt företrädarna för

verksamheten, vilka skall vara lärare, skall utses av högskolestyrelsen.

Företrädare för de anställda skall utses att ingå i förvaltningsnämnden

om en arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de

anställda inom eller med anknytning till nämndens verksamhetsområde

begär det. Företrädarna skall utses av högskolestyrelsen. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

6 §

Företrädare för de studerande i förvaltningsnämnden skall utses

enligt föreskrifterna i

om studerandekårer,

nationer och studentföreningar för fakultet.

7 §

Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om

förvaltningsnämnden som behövs.

18 kap. Annan personal än lärare m. m.

Allmänna föreskrifter

1 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

Utseende av rektor m. m.

2 §

Rektor vid högskoleenhet förordnas av regeringen för högst sex år

efter förslag av högskolestyrelsen.

3 §

Innan högskolestyrelsen avger förslag enligt 2 § skall förslag

inhämtas från en valförsamling. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

4 §

Av ledamöterna i valförsamlingen skall två tredjedelar vara

arbetstagare vid högskoleenheten och en tredjedel vara studerande vid

enheten.

5 §

Av de ledamöter i valförsamlingen som skall vara arbetstagare skall

minst hälften inneha tjänster, som avses i 19 kap. 1 § och utses av

dessa.

De övriga ledamöter som skall vara arbetstagare skall utses gemensamt av

de arbetstagarorganisationer som har en eller flera medlemmar bland

arbetstagarna vid högskoleenheten och som vill deltaga vid utseende av

ledamöter.

Företrädarna för de studerande i valförsamlingen skall utses enligt

föreskrifterna i

om studerandekårer,

nationer och studentföreningar för fakultet. */k/ Förordning (1 988:1060). */-k/

6 §

Högskolestyrelsen får besluta att förslag till innehavare av uppdrag

som prorektor enligt 11 kap. 14 § skall avges av valförsamling som avses

i 3--5 §§.

7 §

Närmare föreskrifter om valförsamlingen meddelas av

högskolestyrelsen.

8 §

Tjänst som rektor ledigkungöres om högskolestyrelsen beslutar det. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

9 §

Behörig att vara rektor är den som är behörig att ha lärartjänst vid

en högskoleenhet och som har sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra

kvalifikationer som behövs. Motsvarande skall gälla i fråga om

prorektor. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

9a §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

9b §

När innehavare av tjänst som professor, tillsatt med fullmakt,

innehaft en tjänst som rektor en hel tjänstgöringsperiod förordnas för

en andra period får hans tjänst som professor efter beslut av regeringen

föras över stat. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

Tjänstetillsättning m. m.

10 §

I ärende om förslag till tjänst som överbiblitekarie får

högskolestyrelsen inhämta yttrande av högst tre sakkunniga.

Vid tillsättning av tjänst som överbibliotekarie, förste bibliotekarie

eller bibliotekarie skall som befordringsgrunder gälla utbildning

erhållen på bibliotekarielinjen eller inom bibliotekstjänst visad

duglighet i biblioteksarbete samt de förutsättningar för sådan tjänst,

som i övrigt har visats i vetenskapligt, bibliografiskt, administrativt

eller annat avseende. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

11 §

Tjänster som universitetsdirektör, högskoledirektör samt annan

tjänst som omfattas av chefslöneavtalet tillsätts av regeringen efter

anmälan av högskolestyrelsens ordförande.

Övriga tjänster och vikariat tillsätts av rektorsämbetet. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

12 §

Prorektor utses för högst sex år.

Ledamöterna utom rektor i högskolestyrelser, dekanus, prodekanus samt

ledamöterna i linjenämnder, antagningsnämnder, lokalnämnder,

fakultetsnämnder, sektionsnämnder, utbildnings- och forskningsnämnder,

styrelser för institutioner eller andra arbetsenheter samt

förvaltningsnämnder skall utses för tre år, om inte annat följer av

tredje eller femte styckena.

Ledamöter som företräder de studerande skall utses för ett år.

Om en ledamot eller en suppleant avgår under förordnandetiden skall en

ny ledamot eller suppleant utses för återstoden av tiden.

Om det finns särskilda skäl får ledamöter utses för kortare tid än som

anges i första--tredje styckena. Förordning (1991:1082).

12a §

När ledamot i högskoleorgan eller suppleant för sådan ledamot är

tjänstledig får högskolestyrelsen besluta att han ej skall ha rätt att

delta i organets överläggningar och beslut enligt de närmare

föreskrifter som styrelsen meddelar. Detta gäller dock endast sådan

ledamot eller suppleant,

1. som i högskolestyrelsen i egenskap av lärare företräder verksamheten

vid högskoleenheten,

2. som i linjenämnden företräder lärarna inom nämndens

verksamhetsområde,

3. som i egenskap av lärare ingår i antagningsnämnden,

4. som i lokalnämnden företräder verksamheten vid högskoleenheten,

5. som ingår i fakultets- eller sektionskollegiet,

6. som i egenskap av ledamot i fakultets- eller sektionskollegiet ingår

i en fakultets- eller sektionsnämnd,

7. som i utbildnings- och forskningsnämnden företräder lärarna inom

nämndens verksamhetsområde,

8. som genom val har utsetts att ingå i institutionsstyrelsen eller

styrelsen för en annan arbetsenhet,

9. som i nämnden för en inrättning som avses i 16 kap. 1 eller 3 § företräder verksamheten inom eller med anknytning till nämndens

verksamhetsområde,

10. som i förvaltningsnämnden företräder verksamheten inom nämndens

område,

11. som enligt 19 kap. 57 § 1 och 2 ingår i en tjänsteförslagsnämnd.

Har en ledamot i ett högskoleorgan eller en suppleant för sådan ledamot

ej rätt att under viss tid delta i organets överläggningar och beslut

får högskolestyrelsen besluta att det för sådan tid utses en personlig

ersättare för ledamoten eller suppleanten. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

12b §

Om en ledamot eller suppleant som avses i 12 a § 1--7 och 9--10 eller en ledamot eller suppleant som företräder de anställda i en

institutionsstyrelse lämnar sin tjänst vid högskoleenheten får

högskolestyrelsen besluta att uppdraget skall upphöra. */k/ Förordning (1984:930). */-k/

13 §

Högskolestyrelsen beslutar vem som skall vara prefekt vid en

institution eller föreståndare för en annan arbetsenhet än institution

eller ett organ som avses i 16 kap.Sådant beslut skall gälla tills

vidareför högst tre år. Högskolestyrelsen skall samråda med styrelsen

för institutionen eller, arbetsenheten eller nämnden för en inrättning

eller, där sådana organ inte finns, med företrädare för de anställda och

de studerande vid institutionen, arbetsenheten eller inrättningen.

I ärenden om utseende av prefekt vid institutioner som har verksamhet

också inom kliniskt område skall högskolestyrelsen samråda med

sjukvårdshuvudmannen. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

14 §

Till prefekt kan utses sådan arbetstagare vid institutionen som är

behörig att inneha tjänst som lärare vid en högskoleenhet och som har

sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs

för uppdraget. Företrädesvis skall till uppdrag som prefekt utses

innehavare av tjänst som professor.

Vid en institution som har verksamhet också inom kliniskt område kan

även en klinikchef, som inte är anställd vid högskoleenheten, utses till

prefekt. Förordning (1990:745).

15 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

16 §

har upphävts genom förordning (1988:1060).

17 §

har upphävts genom förordning (1985:702).

18 §

har upphävts genom förordning (1985:702).

19 §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

19 kap. Lärare

Allmänna föreskrifter

1 §

Vid högskoleenheterna finns följande tjänster som lärare nämligen

tjänster som adjungerad professor, assistenttandläkare,

forskarassistent, högskoleadjunkt, högskolelektor, lärare i

odontologiskt ämne med klinisk anknytning, nordisk lektor, professor

samt utländsk lektor. Förordning (1990:745).

2 §

Vid högskoleenheterna får finnas timlärare och gästlärare.

Vid högskoleenheterna får även finnas oavlönade docenter. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

3 §

Tjänster som lärare är avsedda för utbildning, forskning och

administrativt arbete.

Tjänster som timlärare är avsedda för utbildning.

Tjänster som gästlärare är avsedda att tillfälligt tillföra högskolan

kunskaper och erfarenheter utifrån. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

4 §

I utbildning ingår främst

1. undervisning samt förberedelse- och efterarbete i samband med

undervisning,

2. pedagogiskt utvecklingsarbete,

3. planering och samordning av utbildningsmoment,

4. handledning av såväl forskarstuderande som andra studerande,

5. utveckling av läromedel,

6. bedömning av studerandes prestationer,

7. bedömning av sökande i samband med antagning till högskoleutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

5 §

I forskning ingår främst

1. forskning och utvecklingsarbete,

2. information om forskning och utvecklingsarbete.

Med forskning och utvecklingsarbete jämställs konstnärligt

utvecklingsarbete. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

6 §

I administrativt arbete ingår främst

1. verksamhets- och personalplanering,

2. förberedelser för och deltagande i sammanträden med beslutande,

beredande och rådgivande organ inom högskoleorganisationen samt

verkställighetsuppgifter i anslutning till sådana organs arbete,

3. uppgifter som prefekt eller studierektor, annan arbetsledning och

därmed sammanhängande uppgifter,

4. studievägledning samt

5. kontakter med arbetslivet utanför högskolan. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

Arbetsuppgifter

7 §

Lärare skall ägna sig åt utbildning och administrativt arbete samt

åt egen fortbildning. Med egen fortbildning avses bland annat att följa

utvecklingen inom det egna ämnesområdet.

Lärare skall ägna sig åt forskning i den omfattning som följer av 8, 10 och 11 §§.

Lärares verksamhet skall anordnas på det sätt som är mest ändamålsenligt

med hänsyn till ämnets beskaffenhet samt forskningens och utbildningens

krav. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

8 §

Professorer, högskolelektorer och forskarassistenter skall, utöver

vad som föreskrivs i 7 §, bedriva forskning. Förordning (1990:745).

9 §

Professorer och innehavare av tjänst som lärare, för vilken krävs

doktorsexamen eller motsvarande kompetens, är skyldiga att vara

fakultetsopponent vid högskoleenheten. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

10 §

Högskolestyrelsen beslutar i vilken omfattning högskolelektorer och

högskoleadjunkter skall bedriva eller medverka i forskning inom ramen

för tjänsten. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

11 §

Innehavare av tjänst som nordisk lektor skall dels ägna sig åt

utbildning och administrativt arbete, dels bedriva forskning inom sitt

ämnesområde och informera om kulturella förhållanden i sitt hemland. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

Tjänstgöring

12 §

har upphävts genom förordning (1986:760).

13 §

Professorer bör beredas utrymme för återkommande, längre

sammanhängande perioder för forskning på heltid. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

14 §

Innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor är skyldig att

tjänstgöra minst en femtedel av full arbetstid.

Innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor skall inom

forskarutbildning eller grundläggande högskoleutbildning undervisa,

handleda och bedöma de studerandes prestationer i den omfattning som

högskolestyrelsen bestämmer. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

15 §

Innehavare av tjänst som forskarassistent kan efter beslut av

högskolestyrelsen åläggas arbetsuppgifter avseende utbildning och

administrativt arbete om högst 200 timmar per läsår.

Denna del av tjänstgöringsskyldigheten skall i så stor omfattning som

möjligt avse medverkan i forskarutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

16 §

En nordisk lektor skall ägna omkring 55 procent av sin arbetstid åt

utbildning och administrativt arbete och återstoden åt forskning inom

sitt ämnesområde samt information om kulturella förhållanden i sitt

hemland. */k/ Förordning (1986:760). */-k/

17 §

Lärare är skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den

omfattning högskolestyrelsen beslutar med hänsyn till verksamhetens

krav. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

18 §

En lärare är skyldig att i mån av behov tjänstgöra vid annan

högskoleenhet än den vid vilken han är anställd. Beslut härom fattas av

högskolestyrelsen efter samråd med styrelsen för den högskoleenhet dit

tjänstgöringen skall förläggas och med den berörde läraren. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

19 §

Lärare som tjänstgör inom sektorn för undervisningsyrken och som

har praktisk-pedagogiska arbetsuppgifter är skyldiga att tjänstgöra vid

statlig eller statsunderstödd grund- eller gymnasieskola i den

omfattning som högskolestyrelsen beslutar.

Högskolelektor eller högskoleadjunkt får i tjänsten inräkna

fyllnadstjänstgöring i gymnasieskolan. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

20 §

Rektorsämbetet beslutar i förekommande fall efter förslag av

institutionsstyrelsen, vem som skall vara studierektor. Förordning (1989:646).

Inrättande av tjänster som lärare vid högskoleenheter

20a §

I stället för vad som följer av

g äller i fråga om inrättande av tjänster som lärare vid

högskoleenheter vad som följer av andra och tredje styckena.

Tjänst som professor som tillsätts med fullmakt eller med förordnande av

regerin gen inrättas av regeringen.

Annan tjänst som lärare inrättas av högskolestyrelsen. Sådan tjänst får

inrättas som arvodestjänst om tjänsten anges som arvodestjänst i 43 § och skall i annat fall inrättas som lönetjänst.

Tjänst som professor som tillsätts med förordnande av rektorsämbetet får

inrättas endast vid högskoleenhet som har fasta resurser för forskning

eller där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs. Förordning (1992:716).

20b §

Högskolestyrelse får, efter medgivande av vederbörande

sjukvårdshuvudman, vid inrättandet av en tjänst som professor eller

högskolelektor föreskriva att denna skall vara förenad med en tjänst för

specialistutbildad läkare vid sjukvårdsenhet som är upplåten för

medicinsk utbildning och forskning. Efter medgivande av regeringen kan

lärartjänst få förenas även med annan tjänst vid sådan sjukvårdsenhet.

Förordning (1990:745).

Behörighet

21 §

Behörig till lärartjänst är den som har den vetenskapliga och

pedagogiska skicklighet och den förmåga i övrigt som behövs för att

fullgöra tjänsten väl.

För vissa tjänster som lärare finns dessutom särskilda

behörighetsvillkor i 22--27 §§.

För vissa tjänster för konstnärlig utbildning jämställs konstnärlig

skicklighet med vetenskaplig skicklighet. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

22 §

Behörig till arvodestjänst som adjungerad professor är endast den

som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd utanför högskolan. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

23 §

Behörig till andra lärartjänster än tjänst som professor eller

adjungerad professor är den som har genomgått allmän utbildningslinje

eller motsvarande grundläggande högskoleutbildning, som är av betydelse

för tjänsten, eller på annat sätt har förvärvat motsvarande kunskaper

och erfarenheter. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

24 §

För behörighet till tjänst som högskolelektor krävs, utöver vad som

anges i 23 §, att ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande

vetenskapliga kompetens eller ha kompetens av annat slag. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

25 §

För behörighet till tjänst som forskarassistent krävs, utöver vad

som anges i 23 §, att ha avlagt doktorsexamen tidigast fem år före

ansökningstidens utgång.

Rektorsämbetet får dock medge att sökande som har avlagt doktorsexamen

mer än fem år före ansökningstidens utgång skall anses behörig, om

sökanden under tiden efter examen antingen har varit ledig och därvid

enligt

om allmän försäkring har varit berättigad till

föräldrapenning eller på grund av långvarig sjukdom har varit oförmögen

att söka tjänst eller om andra särskilda skäl föreligger.

Den som innehaft en tjänst som forskarassistent är inte behörig till en

ny sådan tjänst inom samma eller närliggande ämnesområde. Förordning (1989:646).

26 §

Behörig till tjänst som nordisk lektor eller utländsk lektor är den

som har det språk i vilket undervisning skall meddelas som sitt

modersmål och under åren närmast före förordnandet huvudsakligen har

vistats i land där språket talas.

För behörighet till tjänst som nordisk lektor krävs, utöver vad som

föreskrivs i första stycket, erfarenhet av egen undervisning samt viss

forskarutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

27 §

För behörighet till tjänst som lärare i odontologiskt ämne med

klinisk anknytning krävs behörighet enligt 24 § till tjänst som

högskolelektor samt klinisk skicklighet. Förordning (1990:745).

28 §

Tillsättningsmyndigheten får medge en sökande befrielse från

behörighetsvillkor som avses i 24--27 §§ om särskilda skäl föreligger

och om bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till

meriterna i övrigt. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

29 §

Behörig att antas som oavlönad docent är den som har avlagt

doktorsexamen eller har motsvarande vetenskapliga kompetens samt har

erforderlig vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.

Oavlönad docent får antas endast om det är till nytta för forskningen

och utbildningen. Oavlönad docent får anlitas som fakultetsopponent. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

Befordringsgrunder

30 §

Som befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som lärare gäller

graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet som är av

betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i

övrigt. Vikt skall även fästas vid förmåga att informera om forskning

och utvecklingsarbete. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

31 §

Vid tillsättning av tjänst som professor skall särskild vikt fästas

vid vetenskaplig skicklighet, som har visats genom egen forskning samt

genom planering och ledning av forskning.

Vid tillsättningen skall särskild vikt även fästas vid pedagogisk

skicklighet, som har visats genom handledning av forskarstuderande,

ledning, utveckling och planering av forskarutbildning samt undervisning

i sådan utbildning, genom ledning, utveckling och planering av

grundläggande högskoleutbildning och undervisning i sådan utbildning

samt genom utarbetande av läromedel för högskoleutbildning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

32 §

Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor skall särskild vikt

fästas vid vetenskaplig skicklighet eller vetenskaplig och pedagogisk

skicklighet i lika mån eller sådan skicklighet av betydelse för tjänsten

som har erhållits genom verksamhet utanför högskolan.

Med vetenskaplig skicklighet avses skicklighet, som har visats genom

egen forskning, och med pedagogisk skicklighet avses skicklighet, som

har visats genom undervisning, handledning, planering och ledning av

undervisning samt genom utarbetande av läromedel.

Högskolestyrelsen skall senast vid ledigförklaring av en tjänst som

högskolelektor besluta om vilken av de befordringsgrunder som nämns i

första stycket som det skall fästas särskild vikt vid. Förordning (1990:745).

33 §

Vid tillsättning av tjänst som forskarassistent skall särskild vikt

fästas vid vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

34 §

I den mån beskaffenheten av en tjänst som avses i 31--33 §§ påkallar det, skall särskild vikt fästas även vid annan egenskap än som

där anges, såsom klinisk, teknisk eller konstnärlig skicklighet. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

Tillsättning

Allmänna föreskrifter

35 §

Tjänst som professor som tillsätts av regeringen tillsätts efter

förslag av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten

hör. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

36 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

37 §

Annan tjänst som lärare än som avses i 35 § tillsätts av

rektorsämbetet. Härvid gäller föreskrifterna i andra--femte styckena.

Innan tjänst som professor eller tjänst som högskolelektor tillsätts,

skall förs lag avges av den tjänsteförslagsnämnd till vars

verksamhetsområde tjänsten hör.

Tjänst som adjungerad professor eller tjänst som forskarassistent

tillsätts efte r förslag från den fakultets- eller sektionsnämnd och den

institution till vars verksamhetsområde tjänsten hör.

Annan tjänst än sådana som avses i andra och tredje styckena tillsätts

efter för slag från den institution eller arbetsenhet till vilken

tjänsten hör.

Rektorsämbetet får besluta att tjänst skall tillsättas efter förslag av

tjänstef örslagsnämnd i stället för på det sätt som sägs i tredje och

fjärde styckena. Förordning (1992:716).

38 §

En tjänst som lärare som avses i 1 § och som är en lönetjänst skall

kungöras ledig till ansökan.

Föreskriften i första stycket gäller inte

1. lönetjänst som lärare enligt 43 § 10, om förordnandet skall avse

kortare tid än sex månader,

2. annan tjänst än tjänst som professor eller som forskarassistent som

tillsätts med den som har företrädesrätt till återanställning eller med

den som omplaceras på grund av

om

anställningsskydd,

3. tjänst som tillsätts med den som är uppsagd från en statligt reglerad

anställning,

4. tjänst som tillsätts med en arbetshandikappad som har anvisats av den

offentliga arbetsförmedlingen,

5. tjänst som enligt vad regeringen har föreskrivit är inrättad som

personlig tjänst.

Föreskrifterna i 10 och

gäller

inte vid tillsättning av tjänst som professor eller tjänst som

högskolelektor. Förordning (1990:85).

38a §

har upphävts genom förordning (1990:85).

39 §

Tjänst som lärare skall kungöras ledig under termin. Om särskilda

skäl föreligger får för annan tjänst än sådan tjänst som enligt 35 och 37 §§ skall tillsättas under medverkan av tjänsteförslagsnämnd eller av

fakultets- eller sektionsnämnd ledigkungörande ske vid annan tidpunkt. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

40 §

Förfarande för tillsättning av tjänst som lärare får inte inledas

förrän fråga som avses i 47--51 §§ har blivit slutligt avgjord. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

41 §

Avser förordnande på tjänst som lärare beräknad tjänstgöring om

minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med

den sista undervisningsdagen under ett kalenderhalvår skall förordnandet

meddelas att gälla från och med kalenderhalvårets början. Innehar

läraren vid ingången av kalenderhalvåret en sådan tjänst, som inte kan

förenas med lärartjänsten, gäller förordnandet på lärartjänsten från den

senare tidpunkten då förordnandet på vederbörandes tidigare tjänst

upphör enligt

om offentlig anställning.

Avser vikariat på tjänst som lärare beräknad tjänstgöring om minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med den sista

undervisningsdagen under en termin skall förordnandet meddelas att gälla

under sex månader i följd under den tid som högskolestyrelsen bestämmer. */k/ Förordning (1988:811). */-k/

42 §

För tillsättning av vissa lärartjänster som är förenade med

tandläkarbefattning meddelar regeringen särskilda föreskrifter.

Förordning (1990:745).

42a §

Vid tillsättning av tjänst som avses i 20 b § får rektorsämbetet,

om behörig sökande inte finns vad gäller den kliniska tjänsten, besluta

att endast tillsätta lärartjänsten. Förordning (1990:745).

43 §

Förordnande på tjänst som anges under någon av punkterna 1--12 nedan i denna paragraf meddelas i enlighet med vad som anges där.

med vilken är förenat konstnär- får förnyas utan att tjänsten kun-

medel än medel från forsknings- om anställning med tills vidare-

för scenisk utbildning (scenisk dare för högst tre år. Förordnandet

5. Tjänst som forskarassistent. Förordnandet skall meddelas tills vidare

språk för hemspråkslärarutbild- pande utbildning av hemspråkslärare.

och högskoleadjunkt om inneha- dare för högst ett år. Förordnande

*/k/ Förordning (1988:1060) */-k/

44 §

Avser ett förordnande anställning under högst en termin, utfärdas

anställningsbevis enligt

endast

om arbetstagaren begär det. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

45 §

Besked enligt

om

anställningsskydd behöver inte lämnas, om förordnande avser anställning

under högst en termin och kan beräknas omfatta mindre än tio procent av

motsvarande heltidstjänst. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

46 §

Bestämmelserna i 43 § innebär ej inskränkning i den rätt att

tidsbegränsa förordnande som följer av 5 och

om

anställningsskydd eller av föreskrifter som regeringen meddelar. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

46a §

har upphävts genom förordning (1988:1060). */-k/

Omprövning av tjänst

47 §

I samband med att en tjänst som lärare blir ledig skall prövas om t

jänsten bör

1. återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll,

2. ges ändrat ämnesinnehåll,

3. ersättas med någon annan lärartjänst,

4. hållas vakant för viss angiven tid, eller

5. dras in.

I fråga om sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen eller

arvodest jänst som nordisk lektor skall prövningen avse även frågan om

tjänsten bör omfatta tjänstgöringsskyldighet vid flera högskoleenheter.

I fråga om tjänst som lärare som är förenad med tjänst vid

sjukvårdsenhet skall prövningen avse även frågan om fortsatt förening

med sådan tjänst.

I fråga om tjänster som inte tillsätts av regeringen skall prövningen

göras av h ögskolestyrelsen. Förordning (1992:716).

48 §

Vad gäller sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen

åligger det den institution eller arbetsenhet som tjänsten tillhör att

avge förslag till sådant beslut som avses i 47 § 1--5.

Sådant förslag som avses i första stycket skall avges senast tre år

innan innehavaren av tjänsten uppnår den för tjänsten gällande

pensionsperiodens nedre gräns eller, om tjänsten blir ledig på annan

grund än uppnådd pensionsålder, snarast möjligt. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

49 §

Sådant förslag som avses i 48 § avges till fakultets- eller

sektionsnämnden. Denna skall avge eget förslag som tillsammans med

förslaget från institutionen eller arbetsenheten överlämnas till

högskolestyrelsen. Högskolestyrelsen får inhämta yttrande från annan

fakultets- eller sektionsnämnd eller linjenämnd som berörs.

Högskolestyrelsen skall med eget yttrande överlämna förslagen till

regeringen. Förordning (1991:1284).

50 §

har upphävts genom förordning (1991:1284).

51 §

Det ämnesinnehåll som regeringen har fastställt för tjänst som prof

essor skall närmare anges, om det behövs såsom vägledning vid

tillsättning av tjänsten eller av annat skäl. Är tjänsten förenad med

särskilda skyldigheter i fråga om fullgörande av utbildning, forskning

eller andra uppgifter, skall även detta anges. Förordning (1992:716).

Tjänsteförslagsnämnd

52 §

För varje fakultet skall vid de högskoleenheter, som anges i bilaga 10, finnas en tjänsteförslagsnämnd.*/k/ Förordning (1988:1060). */-k/

53 §

I fråga om fakultet, som är delad i sektioner, kan berörd

högskolestyrelse föreskriva att det skall finnas en tjänsteförslagsnämnd

för varje sektion.

Även för annan fakultet än sådan som avses i första stycket får

högskolestyrelsen föreskriva att det skall finnas mer än en

tjänsteförslagsnämnd, om stadigvarande behov finns. Varje sådan nämnds

verksamhet skall avse en särskild del av fakultetsområdet. Om

stadigvarande behov finns, får högskolestyrelsen också föreskriva att

det för en sektion skall finnas mer än en tjänsteförslagsnämnd.

Förordning (1990:745).

54 §

Särskilda föreskrifter om tjänsteförslagsnämnd kan finnas för

fakultet eller sektion som ej avser ett särskilt vetenskapsområde samt

för högskoleenhet, till vilken fakultets- eller sektionskollegium inte

är knutet men vid vilken sådan tjänst som professor som tillsätts av

regeringen finns inrättad. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

55 §

Tjänsteförslagsnämnden kan vara gemensam för

1. två eller flera sektioner inom en fakultet eller skilda fakulteter,

eller

2. två eller flera fakulteter.

Föreskrifter om en sådan nämnd får meddelas av styrelsen för den

högskoleenhet s om berörs. Föreskrifter som berör mer än en

högskoleenhet skall meddelas av regeringen. Förordning (1992:716).

56 §

I tjänsteförslagsnämnd skall ingå fakultets- eller

sektionskollegiets dekanus, tillika ordförande, och en ledamot, tillika

vice ordförande, som utses för tre år av fakultets- eller

sektionsnämnden. Finns i enlighet med 53 § andra stycket mer än en

tjänsteförslagsnämnd inrättad för en fakultet eller en sektion, skall

fakultets- eller sektionskollegiets dekanus vara ordförande i en av

nämnderna. Ordförande i annan sådan nämnd utses för tre år av fakultets- eller sektionskollegiet.

En företrädare för de anställda inom tjänsteförslagsnämndens

verksamhetsområde och en företrädare för de studerande inom samma område

har rätt att ingå i nämnden.

Företrädaren för de anställda skall utses att ingå i

tjänsteförslagsnämnden om en arbetstagarorganisation som har en eller

flera medlemmar bland de anställda inom tjänsteförslagsnämndens

verksamhetsområde begär det. Företrädaren skall utses av

högskolestyrelsen för tre år.

Företrädaren för de studerande skall utses enligt föreskrifterna i

om studerandekårer, nationer och

studentföreningar för fakultet. Företrädaren skall utses för ett år.

Den avgående innehavaren av en tjänst, som skall tillsättas med

oförändrat eller i huvudsak oförändrat ämnesinnehåll, får inte ingå i

tjänsteförslagsnämnden vid handläggning av ärende avseende den tjänsten,

om det inte föreligger synnerliga skäl. Förordning (1990:745).

57 §

Vid handläggning av ärenden om förslag till tjänst som professor

skall i sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 56 § ingå följande

ledamöter utöver dem som anges i 56 §, nämligen

1. en ledamot som utses för tre år av fakultets- eller sektionsnämnden,

2. en ledamot som utses för tre år på sätt högskolestyrelsen bestämmer,

3. tre ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och som

skall utses för varje ärende av fakultets- eller sektionskollegiet.

Högst en av de ledamöter som avses i första stycket 3 bör utses bland

ledamöterna i det fakultets- eller sektionskollegium som tjänstens

innehavare skall tillhöra. Den som är verksam inom den institution eller

arbetsenhet som tjänstens innehavare skall tillhöra och som i huvudsak

har arbetsuppgifter inom området för tjänsten bör inte utses till sådan

ledamot, om det inte föreligger särskilda skäl. Förordning (1990:745).

58 §

Vid handläggning av ärenden om förslag till tjänst som

högskolelektor skall i sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 56 § ingå

tre ledamöter utöver de ledamöter som anges i 56 §. Dessa tre

ytterligare ledamöter skall utses för varje ärende på sätt

högskolestyrelsen bestämmer. Av dessa ledamöter skall en vara särskilt

förtrogen med tjänstens ämne. */k/ Förordning (1988:1060). */-k/

59 §

I tjänsteförslagsnämnd för en sådan högskoleenhet, till vilken

fakultets- eller sektionskollegium inte är knutet och som inte avses i 59 a §, skall ingå följande ledamöter, nämligen

1. som ordförande respektive vice ordförande de ledamöter som avses i 56 § första stycket i motsvarande tjänsteförslagsnämnd vid den

högskoleenhet till vars fakultets- eller sektionskollegium lärare vid

högskoleenheten i fråga är knuten enligt 14 kap. 8 §,

2. tre ledamöter som skall utses för varje ärende på sätt

högskolestyrelsen bestämmer, av vilka en skall vara särskilt förtrogen

med tjänstens ämne.

I fråga om företrädare för de anställda och för de studerande inom

tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde skall vad som stadgas i 56 § andra -- fjärde styckena tillämpas. Förordning (1990:745).

59a §

För handläggning av ärenden om förslag till tjänst som professor

och som högskolelektor inom det konstnärliga området, skall

högskolestyrelsen inrätta en särskild tjänsteförslagsnämnd. I

tjänsteförslagsnämnden skall ingå följande ledamöter, nämligen 1. en

ordförande, vilken skall vara rektor, om tjänsten är placerad vid

högskoleenhet för konstnärlig utbildning i Stockholm, och i annat fall

prefekt eller motsvarande,

2. en vice ordförande, som utses för tre år av de lärare som innehar

tjänster vid högskoleenheten och som tjänstgör vid den berörda

institutionen eller motsvarande,

3. en ledamot som utses för tre år av högskolestyrelsen,

4. i vad avser förslag till tjänst som professor, tre ledamöter som är

särskilt förtrogna med tjänstens ämne och som skall utses för varje

ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer,

5. i vad avser förslag till tjänst som högskolelektor, tre ledamöter som

skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer och av

vilka en skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne.

I fråga om företrädare för de anställda och för de studerande inom

tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde skall vad som stadgas i 56 § andra -- fjärde styckena tillämpas.

59b §

Sökandena till tjänst som professor skall beredas tillfälle att

yttra sig över förslag till sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnden

som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne, innan beslut fattas.

Sökandena skall underrättas om beslut om utseende av sådana ledamöter av

tjänsteförslagsnämnden. Förordning (1990:745).

60 §

I sådan tjänsteförslagsnämnd som avses i 55 § skall ingå ledamöter

av samma slag och till samma antal som anges i 56--58 §§. Ordföranden

och övriga ledamöter skall utses enligt de föreskrifter som meddelas av

den myndighet som har föreskrivit att nämnden skall finnas. Meddelas

sådana föreskrifter av annan myndighet än regeringen, skall denna

myndighet utforma föreskrifterna med utgångspunkt i vad som föreskrivs i 56--58 §§. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

61 §

För varje ledamot i en tjänsteförslagsnämnd utom sådan ledamot som

avses i 57 § första stycket 3, 58 §, 59 § första stycket 2 och 59 a § första stycket 4 och 5 skall finnas en suppleant. Detsamma skall gälla i

fråga om samma slag av ledamöter i en tjänsteförslagsnämnd som avses i 60 §.

När fakultets- eller sektionskollegiets dekanus är förhindrad att

närvara, skall dess prodekanus inträda som ledamot i hans ställe. Annan

suppleant utses på samma sätt som föreskrivs i fråga om ledamoten. */k/ Förordning (1986:461). */-k/

62 §

En tjänsteförslagsnämnd är beslutför när fler än hälften av

ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden,

samt vid handläggning av ärenden som avses i 57 § och 59 a § 4 två av de

ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och vid

handläggning av ärenden som avses i 58 § och 59 a § 5 den ledamot som är

särskilt förtrogen med tjänstens ämne. */k/ Förordning (1986:999). */-k/

62a §

Ärenden får handläggas vid telefonsammanträden när

tjänsteförslagsnämnden finner detta lämpligt. Denna sammanträdesform bör

dock användas restriktivt.

Vid telefonsammanträden skall minst så många ledamöter delta som krävs

för att nämnden skall vara beslutför enligt 62 §. */k/ Förordning (1986:999). */-k/

63 §

Ärenden får handläggas vid telefonsammanträden, när

tjänsteförslagsnämnden finner detta lämpligt. Beträffande beslutförhet

vid sådana sammanträden skall vad som stadgas i 62 § tillämpas.

Förordning (1990:745).

64 §

I fråga om ärendenas handläggning i en tjänsteförslagsnämnd skall 10 kap. 13 och 15 §§ tillämpas. */k/ Förordning (1986:999). */-k/

65 §

har upphävts genom förordning (1990:745).

66 §

Högskolestyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter om

tjänsteförslagsnämnd som behövs. */k/ Förordning (1985:702). */-k/

Handläggning av ärenden om tillsättning av tjänst som professor

67 §

Tjänst som professor skall ledigkungöras i Post- och Inrikes

Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från

dagen för kungörandet. Kungörelsen skall anslås på högskoleenhetens

anslagstavla. I kungörelsen skall tas in erinran om 69 §.

Om ej annat följer av 40 § skall rektorsämbetet utfärda kungörelse

enligt följande, nämligen

1. i fråga om tjänst vars innehavare skall avgå med ålderspension, minst

ett år och sex månader före avgången där så kan ske, eller

2. i fråga om tjänst som blir ledig på annan grund, snarast möjligt.

Förordning (1990:745).

68 §

Anmäler sig inte någon sökande till ledigkungjord tjänst som

professor som tillsätts av regeringen inom den ansökningstid som har

angetts i kungörelsen eller i inbjudan enligt 71 §, skall rektorsämbetet

utfärda ny kungörelse. Beslutar regeringen att inte tillsätta tjänsten

med någon som har sökt den, skall rektorsämbetet utfärda ny kungörelse.

Leder inte den nya kungörelsen till att tjänsten blir tillsatt, skall

rektorsämbetet inhämta yttrande av den fakultets- eller sektionsnämnd

till vars verksamhetsområde tjänsten hör och överlämna ärendet till

regeringen. Förordning (1990:745).

69 §

Sökande skall tillsammans med ansökningshandlingarna ge in en

kortfattad skriftlig redogörelse för sin vetenskapliga och pedagogiska

verksamhet. Av redogörelsen skall framgå vilka undersökningar och

resultat samt prestationer i övrigt som enligt sökandens mening främst

bör beaktas i tillsättningsärendet.

Om fakultets- eller sektionsnämnden har föreskrivit det i

tillsättningsärendet, skall sökanden ange ett begränsat antal skrifter

eller andra arbeten som åberopas i första hand.

Sökande skall före ansökningstidens utgång antingen ge in de handlingar

han vill åberopa eller anmäla vilka handlingar han vill åberopa. I det

senare fallet skall handlingarna ges in inom tre veckor från

ansökningstidens utgång. Ingivandet skall ske på det sätt rektorsämbetet

bestämmer.

De vetenskapliga arbeten som sökande åberopar skall ges in i fyra

exemplar, om rektorsämbetet inte medger annat. Har föreskrift meddelats

enligt andra stycket, behöver sökande dock endast ge in de i första hand

åberopade arbetena i fyra exemplar. Övriga åberopade arbeten skall i så

fall ges in i ett exemplar. Förordning (1990:745).

70 §

Tjänsteförslagsnämnden skall vid sin handläggning beakta även

ansökningar och andra handlingar som har kommit in för sent, om det kan

ske utan avsevärd olägenhet. Endast sådana skrifter och andra arbeten

som kan visas vara fullbordade senast tre veckor efter ansökningstidens

utgång skall beaktas.

Även sådana för sent inkomna ansökningar som inte har beaktats av

tjänsteförslagsnämnden skall, i fråga om tjänst som tillsätts av

regeringen, överlämnas till regeringen. Förordning (1990:745).

71 §

Har ingen sökt en ledigkungjord tjänst vid utgången av den

ansökningstid som har angetts i kungörelsen om ledigheten, får

tjänsteförslagsnämnden bjuda in viss person att söka tjänsten.

Även om sökande har anmält sig inom föreskriven tid, får nämnden bjuda

in en person som inte har sökt tjänsten att göra detta. Sådan inbjudan

får inte utfärdas senare än tre månader efter det att de ledamöter som

avses i 57 § första stycket 3 har utsetts, och den får avse endast sådan

person som kan antas ha haft anledning att inte anmäla sig som sökande

och som med fog kan antas vara bättre skickad att sköta tjänsten än var

och en som sökt den.

I en inbjudan enligt första eller andra stycket skall föreläggas tre

veckors ansökningstid, räknat från den dag då den inbjudne har fått del

av beslutet. Bestämmelserna i 69 § skall tillämpas. Förordning (1990:745).

72 §

Var och en av de ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som avses i 57 § första stycket 3 skall skriftligen med kortfattad motivering ange

skickligheten hos de sökande som ledamoten anser främst bör komma i

fråga till tjänsten samt ordningen mellan dem. Om de omständigheter som

föreligger i ärendet föranleder det, får tjänsteförslagsnämnden dock

besluta, att dessa ledamöters utlåtanden får avges i annan ordning eller

avse endast förslag om den sökande som bör komma i fråga i första hand.

Förordning (1990:745).

73 §

Tjänsteförslagsnämnden får även inhämta annan utredning än som

avses i 72 §. Förordning (1985:702).

74 §

Tjänsteförslagsnämnden skall föreslå den sökande som nämnden anser

främst bör komma i fråga. Om särskilda skäl föreligger får nämnden i

sitt förslag ange ytterligare sökande som bör komma i fråga samt

ordningen mellan dem.

Skälen för tjänsteförslagsnämndens förslag skall redovisas. Har endast

en sökande anmält sig och föreslår nämnden att han skall få tjänsten,

behöver skälen inte anges. Förordning (1990:745).

74a §

Innan en tjänst som professor som är förenad med tjänst vid en

sjukvårdsenhet tillsätts, skall tjänsteförslagsnämnden bereda hälso- och

sjukvårdsnämnden tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordning (1990:745).

75 §

Tillkännagivande om tjänsteförslagsnämndens förslag skall genast

anslås på högskoleenhetens anslagstavla med uppgift om den dag då

anslaget skedde. Förslaget skall, i fråga om tjänst som tillsätts av

regeringen, avges till regeringen. Förordning (1990:745).

76 §

har upphävts genom förordning (1990:745).

77 §

Vid tillsättning av sådan tjänst som professor som tillsätts av

rektorsämbetet skall tjänsteförslagsnämndens förslag avges till

rektorsämbetet.

Ämnet för tjänsten skall bestämmas innan tjänsten kungörs ledig. Beslut

om ämnet skall meddelas av högskolestyrelsen efter förslag av den

fakultets- eller sektionsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör.

Förordning (1990:745).

78 §

har upphävts genom förordning (1990:745).

Handläggning av ärenden om tillsättning av arvodestjänst som

adjungerad professor

79 §

Innan en fakultets- eller sektionsnämnd föreslår att någon skall

förordnas som adjungerad professor, skall nämnden inhämta skriftligt

samtycke därtill från den person som nämnden avser att föreslå och från

dennes arbetsgivare. I ärendet skall nämnden inhämta yttrande från två

personer som är särskilt förtrogna med arvodestjänstens ämne. I

yttrandet skall anges om den person som nämnden avser att föreslå har

den kompetens som krävs. Sådant yttrande om nämnda persons vetenskapliga

skicklighet behövs dock inte, om denna tidigare har granskats vid

tillsättning av tjänst som professor eller vid tillsättning av annan

motsvarande tjänst och förnyad granskning är obehövlig. Förordning (1985:702).

Handläggning av ärenden om tillsättning av tjänst som

högskolelektor

80 §

Blir tjänst som högskolelektor ledig, skall rektorsämbetet utfärda

kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors

ansökningstid räknat från dagen för kungörandet. Förordning (1989:646).

81 §

I fråga om tillsättning av tjänst som högskolelektor skall, om inte

annat är särskilt föreskrivet, bestämmelserna om tillsättning av

professor tillämpas. Tjänsteförslagsnämndens förslag avges dock alltid

till rektorsämbetet. Förordning (1990:745).

Handläggning av ärenden om tillsättning av tjänst som

forskarassistent

82 §

Vid tillsättning av tjänst som forskarassistent skall tjänstens

ämne bestämmas, innan tjänsten kungörs ledig.

Om det finns särskilda skäl får tjänsten kungöras ledig i en grupp av

ämnen. I sådant fall skall tjänstens ämne bestämmas i samband med

tillsättningen.

Beslut som avses i första stycket om ämne för tjänst skall meddelas av

högskolestyrelsen efter förslag av den fakultets- eller sektionsnämnd

till vars verksamhetsområde tjänsten hör. Förordning (1985:702).

83 §

I fråga om tillsättning av tjänst som avses i 82 § skall 67 § första stycket och 69 § första stycket tillämpas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får förordnande på sådan

tjänst förnyas utan att tjänsten har kungjorts ledig, om förordnandet

meddelas den som innehar tjänsten eller som innehade tjänsten vid den

tidpunkt då tjänsten senast blev ledig. Förordning (1985:702).

Handläggning av ärenden om antagning av oavlönad docent

84 §

Oavlönad docent antas av vederbörande fakultets- eller

sektionsnämnd.

Den som vill bli antagen som oavlönad docent skall göra ansökan därom

hos nämnden och vid ansökningen foga de vetenskapliga arbeten och andra

handlingar med vilka han vill styrka sin vetenskapliga skicklighet.

Fakultets- eller sektionsnämnden får inhämta yttrande i ärendet från en

eller flera sakkunniga.

Det åligger sökanden att genom lärarprov styrka sin skicklighet att

meddela undervisning i forskarutbildningen. Kan sökanden anses redan ha

styrkt att han har den skicklighet som krävs, får nämnden befria honom

från lärarprovet. Förordning (1985:702).

20 kap. Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter

1 §

Vid högskoleenheter får inrättas arvodestjänster som assistent,

amanuens eller klinisk assistent. Förordning (1990:1186).

2 §

Tjänsterna som amanuens och assistent är avsedda för undervisning,

medverkan i forskning och allmänt institutionsarbete.

Tjänsterna som klinisk assistent är avsedda för tjänstgöring inom

klinisk utbildning och forskning. Förordning (1991:1082).

3 §

För behörighet till en tjänst som assistent krävs att sökanden

uppbär utbildningsbidrag enligt

om

utbildningsbidrag för doktorander.

För behörighet till en tjänst som amanuens krävs att sökanden har

antagits till grundläggande högskoleutbildning.

För behörighet till en tjänst som klinisk assistent krävs att sökanden

har avlagt läkarexamen eller har antagits till forskarutbildning vid

medicinsk fakultet. Förordning (1991:1082).

4 §

Innehavaren av en tjänst som assistent eller amanuens är skyldig att

tjänstgöra under den tid som motsvarar lägst en femtedel och högst

hälften av full arbetstid. Tjänstgöringsskyldigheten fastställs av

högskolestyrelsen.

5 §

En tjänst som assistent får endast innehas under sådan tid som

innehavaren uppbär utbildningsbidrag enligt

om

utbildningsbidrag för doktorander.

6 §

Ett förordnande på en tjänst som assistent eller amanuens skall

meddelas att gälla tills vidare, dock längst till viss tidpunkt.

Förordnandet får avse högst ett år.

En tjänst som amanuens får innehas under högst tre år.

Ett förordnande på en tjänst som klinisk assistent skall meddelas tills

vidare, dock längst ett år. En tjänst som klinisk assistent får innehas

under högst tre år. Förordning (1990:1186).

7 §

Tjänster som assistent, amanuens eller klinisk assistent skall

tillsättas av rektorsämbetet efter förslag från institutionen.

Förordning (1990:1186).

8 §

har upphävts genom förordning (1990:1186).

9 §

har upphävts genom förordning (1990:1186).

21 kap. Ledighet, vikariat, bisysslor, disciplinansvar m. m.

1 §

Förläggningen av personalens semester bestäms av rektorsämbetet, som

också beviljar annan ledighet än semester. Förordning (1988:811).

1a §

Vid tillsättning av vikariat på tjänst som professor eller tjänst

som högskolelektor skall bestämmelserna om tillsättning av

långtidsvikariat i

inte tillämpas,

om vikariatet beräknas vara kortare tid än två år.

Vikariat på en arvodestjänst som adjungerad professor får inte

förekomma. Förordning (1988:1060).

2 §

Arbetsgivarens åligganden enligt

fullgöres av

1. högskolestyrelsen i fråga om rektor och förvaltningschef,

2. rektorsämbetet i fråga om annan arbetstagare. Förordning (1992:716).

2a §

Rektorsämbetet skall på lämpligt sätt informera lärare om vilka

bisysslor eller slag av bisysslor som enligt ämbetets bedömning inte är

förenliga med 36 b §

Rektorsämbetet skall ge lärare råd om huruvida viss bisyssla enligt

ämbetets bedömning är förenlig med den nämnda bestämmelsen. Om en lärare

begär det, skall ämbetet lämna honom skriftligt besked i sådan fråga.

Förordning (1986:63).

2b §

Lärare vid en högskoleenhet, i vars tjänst kan ingå forskning, är

skyldig att underrätta rektorsämbetet om de bisysslor av nämnvärd

omfattning och varaktighet inom tjänstens ämnesområde som han innehar.

Förordning (1988:1060).

3 §

I fråga om den som innehar eller uppehåller sådan tjänst som

regeringen tillsätter prövas fråga som avses i

om offentlig anställning av statens ansvarsnämnd. Förordning (1988:1060).

ORGANISATION FÖR KOMMUNAL HÖGSKOLEUTBILDNING

22 kap. Gemensamma föreskrifter för kommunal högskoleutbildning

Styrelsen för utbildningen

1 §

har upphävts genom förordning (1991:1611).

2 §

Det åligger en styrelse för utbildningen inom vårdområdet särskilt a

tt i fråga om den kommunala högskoleutbildningen inom sitt

verksamhetsområde

1. verka för goda villkor för utbildningen,

2. verka för goda arbetsförhållanden,

3. svara för samordnande planering,

4. ta initiativ till åtgärder som kan främja förnyelse och utveckling av

utbildn ingen,

5. verka för att planerings- och utvecklingsarbetet i fråga om

utbildningen sker i kontakt med yrkeslivet och samhället i övrigt och

med myndigheter och organisationer som anordnar andra slag av

utbildningar,

6. svara för den samordnade planeringen som behövs för att främja

sambandet mellan utbildningen samt forskning och forskarutbildning,

7. till regeringen lämna underlag för beräkning av statsbidrag,

8. årligen fastställa en plan för fördelning och användning av

utbildningens samlade resurser samt förvalta statsmedel som har ställts

till utbildningens förfogande och övriga medel som har anvisats för

sådan verksamhet som är avsedd att bedrivas inom utbildningen,

9. stödja och främja utbildningen genom information, rådgivning och

andra åtgärder,

10. meddela de föreskrifter i fråga om utbildningen som behövs utöver

vad som har föreskrivits av regeringen och

11. ombesörja de övriga angelägenheter avseende utbildningen, som är att

hänföra till förvaltning och verkställighet, allt i den mån sådana

angelägenheter inte tillkommer annan. Förordning (1992:716).

2a §

har upphävts genom förordning (1990:745).

Linjenämnd

Allmänna föreskrifter

3 §

Bestämmelser om linjenämnder för den grundläggande

högskoleutbildningen finns i

. Förordning (1988:811).

4 §

En linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera

allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. I

verksamhetsområdet får det dessutom ingå en eller flera fristående

kurser.

Om det föreligger särskilda skäl, får en linjenämnds verksamhetsområde

omfatta enbart en eller flera fristående kurser. Förordning (1988:811).

5 §

Styrelsen för utbildningen får besluta att viss linje inte skall

ingå i en linjenämnds verksamhetsområde. Linjenämndens uppgifter skall i

sådant fall fullgöras av styrelsen eller det organ som styrelsen utser.

Förordning (1988:811).

6 §

En linjenämnds verksamhetsområde skall avse en kommunal eller

landstingskommunal läroanstalt. Vid tillämpning av 21 § andra stycket

skall all utbildning som en kommun eller en

landsting anordnar på samma utbildningslinje anses tillhöra samma

läroanstalt. Förordning (1991:1611).

7 §

En linjenämnd inrättas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen

skall ange vilken eller vilka linjer eller kurser som skall ingå i

nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).

Uppgifter

8 §

Linjenämnden skall planera utbildningen och handlägga övriga frågor

om utbildningens innehåll och organisation. Förordning (1988:811).

9 §

Utöver vad som framgår av 8 § åligger det linjenämnden särskilt att

1. främja utvecklingen av utbildningen med beaktande av samhällets och

yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskningens utveckling,

2. verka för att de kurser och andra utbildningsmoment som ingår i en

linje samordnas pedagogiskt och studieorganisatoriskt med hänsyn till

syftet med utbildningen,

3. biträda styrelsen för utbildningen med att utarbeta planer för hur

utbildningen bör organiseras samt planer för vilket antal studerande som

bör kunna antagas samt

4. svara för att verksamheten följs upp och dess resultat analyseras.

Förordning (1988:811).

10 §

Linjenämnden skall samarbeta med de organ som har motsvarande

uppgifter för kommunens eller landstingets gymnasieskola samt med de

organ som i övrigt berörs. Förordning (1991:1611).

Sammansättning

11 §

Om ledamöter i linjenämnd finns föreskrifter i

12 §

Linjenämnden skall bestå av

1. företrädare för de lärare som meddelar undervisning inom nämndens

verksamhetsområde och

2. om inte särskilda skäl föranleder annat, företrädare för yrkeslivet

med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).

13 §

Företrädare för de anställda som har rätt att ingå i nämnden skall

vara företrädare för den tekniska och administrativa personalen som är

verksam inom nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).

14 §

Företrädare för de studerade inom nämndens verksamhetsområde har

rätt att ingå i nämnden. Förordning (1988:811).

15 §

Styrelsen för utbildningen har rätt att utse ytterligare en ledamot

i nämnden. Förordning (1988:811).

16 §

Om det är lämpligt skall i linjenämnd ingå även företrädare för

sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens

verksamhetsområde men som ej ingår i detta.

17 §

Skall ledamöter som avses i 12 § 2 och 16 § ingå i linjenämnd skall

antalet sådana ledamöter vara lika stort som antalet ledamöter som avses

i 12 § 1, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Utses företrädare för de studerande, skall antalet företrädare för dem

vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 12 § 1.

Utses företrädare för de anställda som avses i 13 §, skall antalet var

en.

18 §

Styrelsen för utbildningen beslutar om linjenämndens

sammansättning.

19 §

Ordförande i linjenämnd skall utses bland ledamöterna i nämnden, om

ej särskilda skäl föranleder annat.

Ordföranden i linjenämnd skall utses av styrelsen för utbildningen.

Linjenämnd skall utse vice ordförande bland ledamöterna.

20 §

För var och en av ledamöterna i linjenämnd får finnas suppleanter

enligt föreskrifter som meddelas av styrelsen för utbildningen.

21 §

I linjenämnd skall företrädarna för lärarna utses av de lärare som

meddelar undervisning inom nämndens verksamhetsområde. Högst en sådan

företrädare får dock utses av styrelsen för utbildningen efter förslag

av den eller de arbetstagarorganisationer som har medlemmar bland

lärarna.

Närmare föreskrifter om hur företrädarna för lärarna skall utses

meddelas av styrelsen för utbildningen.

22 §

I linjenämnd skall företrädare för yrkeslivet eller för sådan annan

högskoleutbildning som avses i 16 § utses av styrelsen för utbildningen.

I ärendet skall styrelsen bereda berörda myndigheter och organisationer

tillfälle att avge förslag.

23 §

Företrädare för teknisk och administrativ personal skall ingå i

linjenämnd, om arbetstagarorganisation, som har en eller flera medlemmar

bland denna personal, begär det. Företrädare utses av styrelsen för

utbildningen efter förslag av arbetstagarorganisation som har en eller

flera medlemmar bland denna personal. Finns mer än en sådan

organisation, som vill avge förslag, skall organisationerna om möjligt

avge ett gemensamt förslag.

24 §

Företrädare för de studerande skall ingå i linjenämnd, om de

studerande eller sammanslutning av studerande begär det. Företrädare

utses av de studerande eller av den eller de sammanslutningar av

studerande som beröres.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av

styrelsen för utbildningen.

25 §

Ledamöter i linjenämnd skall utses för tre år eller, i fråga om

ledamot som företräder de studerande, för ett år. Tjänstgöringstiden

räknas för annan ledamot än företrädare för de studerande från den 1 januari året närmast efter det år då val i hela riket har ägt rum. Avgår

ledamot under förordnandetiden, skall ny ledamot utses för återstoden av

tiden.

Ärendenas handläggning

26 §

Om styrelsen för utbildningen medger det, får en linjenämnd

överlämna till en eller flera ledamöter eller till en eller flera

suppleanter, om sådana finns, eller till rektor för utbildningen eller

till en eller flera lärare som meddelar undervisning inom nämndens

verksamhetsområde att avgöra ärende eller grupp av ärenden, som ej är av

sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på nämnden. Förordning (1985:601).

27 §

Ärende avgöres efter föredragning, som ankommer på ordföranden

eller den ordföranden utser.

28 §

En linjenämnd är beslutför när fler än hälften av de ledamöter som

har utsetts, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är

närvarande. Förordning (1986:999).

29 §

har upphävts genom förordning (1986:999).

30 §

har upphävts genom förordning (1988:811).

23 kap. Kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet

1 §

I detta kapitel meddelas särskilda föreskrifter om kommunal

högskoleutbildning inom vårdområdet. Förordning (1990:745).

2 §

En kommun eller landsting som anordnar utbildning inom vårdområdet

skall tillse att det antal utbildningsplatser som behövs står till

förfogande inom primärvården samt inom läns- och regionssjukvården.

Förordning (1991:1611).

3 §

För utbildningen inom en kommun eller landsting skall det finnas en

rektor. Förordning (1991:1611).

4 §

För utbildningen skall det finnas två slag av tjänster som lärare,

nämligen tjänster som lärare i kommunal högskoleutbildning och som

kommunal högskolelektor. Förordning (1992:716).

5 §

Behörig till en tjänst som lärare i kommunal högskoleutbildning är

den som

1. dels har gått igenom en allmän utbildningslinje eller motsvarande

grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har förvärvat

motsvarande kunskaper och erfarenheter,

2. dels har gått igenom praktisk-pedagogisk utbildning med den

inriktning tjänsten avser, och

3. dels har de kunskaper och erfarenheter och den förmåga i övrigt som

behövs för att fullgöra tjänsten väl.

6 §

För behörighet till en tjänst som kommunal högskolelektor krävs,

utöver vad som föreskrivs i 5 § 1 och 3, doktorsexamen eller motsvarande

kompetens samt erforderlig pedagogisk skicklighet. Förordning (1992:716).

7 §

En sökande får medges befrielse från sådant behörighetsvillkor som

avses i 5 § 2 och 6 § om särskilda skäl föreligger och om bristen i

sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till dennes meriter i

övrigt.

8 §

Tjänster som lärare tillsätts av styrelsen för utbildningen.

Innan tjänst som kommunal högskolelektor tillsätts får styrelsen för

utbildninge n inhämta yttrande av högst tre sakkunniga som är särskilt

förtrogna med tjänstens ämne. Förordning (1992:716).

24 kap. har upphävts genom förordning (1990:745).

ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

25 kap. Överklagande m. m.

1 §

Tjänsteförslagsnämndens förslag till sådan tjänst som professor som

tillsätts av regeringen får överklagas hos regeringen. Skrivelsen med

överklagandet ges in till regeringen och skall ha kommit in dit inom tre

veckor från den dag då anslaget med förslaget sattes upp på

högskoleenhetens anslagstavla.

Att tjänsteförslagsnämndens förslag till tillsättning av annan tjänst

inte får överklagas följer av 40 § andra stycket

. Förordning (1990:85).

2 §

Beslut av en högskoleenhet i ärenden om tjänstledighet och i ärenden

som enligt kollektivavtal skall avgöras av arbetsgivaren, får överklagas

hos Statens arbetsgivarverk. Verkets beslut får in te överklagas.

Andra beslut av en högskoleenhet som rör arbetstagare och som får

överklagas enl igt särskilda föreskrifter överklagas hos

Överklagandenämnden för högskolan. Förordning (1992:716).

3 §

har upphävts genom förordning (1987:498).

4 §

Beslut i ärende om utseende av ledamot i tjänsteförslagsnämnd eller

ärende om inbjudan att söka tjänst som lärare får inte överklagas.

Förordning (1987:498).

5 §

Beslut av högskolestyrelse eller valförsamling om förslag till

befattning som rektor eller valförsamlings förslag om uppdrag som

prorektor får inte överklagas. Förordning (1987:498).

6 §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

7 §

Ett beslut som har meddelats enligt denna förordning eller enligt en

föreskrift som avses i förordningen av en högskolemyndighet får, om

något annat inte följer av andra stycket eller 2 elle r 11--14 §§ eller

annan föreskrift, överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.

Vad som sägs i första stycket gäller inte beslut om tidsbegränsning av

anställni ng som avses i 19 kap. 43 §. Förordning (1992:716).

7a §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

8 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

8a §

har upphävts genom förordning (1986:461).

9 §

Beslut, som har meddelats av Verket för högskoleservice eller av

Landstingsf örbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning, om

antagning av studerande till grundläggande högskoleutbildning enligt

denna fö rordning eller enligt föreskrifter som avses i förordningen,

får överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Därvid tillä mpas

bestämmelserna i 23--

om hur beslut

överklagas. Förordning (1992:716).

9a §

har upphävts genom förordning (1991:1082).

10 §

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.

Förordning (1992:716).

11 §

Beslut om betyg får inte överklagas. Förordning (1987:498).

12 §

Beslut om antagning till fristående kurs får inte överklagas.

Detsamma gäller beslut om antagning till individuell linje med

successivt val av innehåll. Förordning (1988:811).

13 §

Beslut om antagning till utbildning, för vilken prov avgör

antagningen, får inte överklagas. Förordning (1987:498).

14 §

Beslut om besked som avses i 5 kap. 36 § får inte överklagas.

Förordning (1991:1082).

15 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

Bemyndigande m.m.

16 §

har upphävts genom förordning (1992:716).

17 §

Om denna förordnings ikraftträdande gäller de föreskrifter, som

regeringen meddelar särskilt.

Fortsatt anordnande av kurser

18 §

Studerande som antagits till och påbörjat undervisning enligt någon

äldre u tbildning skall beredas tillfälle att inom viss tid fullfölja

denna utbildning. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur såda n

utbildning och examination skall anordnas och under vilken tid.

Förordning (1992:716).