Sedan den 20 oktober 1961 avtal, vars lydelse i engelsk text och svensk översättning bilaga (bilaga 1) vid denna kungörelse utvisar, slutits mellan Sverige och Thailand för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, har Kungl. Maj:t -- med stöd av 72 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), 20 § 3 mom. lagen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt samt 20 § 3 mom. lagen samma dag (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt -- funnit gott

dels förordna, att ifrågavarande avtal skall för Sveriges del lända till efterrättelse och tillämpas med ledning av sin lydelse i den svenska översättningen samt under iakttagande av härvid såsom bilaga (bilaga 2) fogade anvisningar.

dels ock föreskriva, att det skall åligga skattskyldig att, utan hänsyn till att enligt avtalet allenast viss del av hans inkomst eller förmögenhet skall taxeras här i riket, likväl avgiva alla de uppgifter till ledning för taxeringen, vilka han varit skyldig lämna, därest lindring i skattskyldigheten ej skolat äga rum. (Jämför 1974:770 ö.b. och 1974:859 ö.b.).