Då här i riket boutredning äger rum efter medborgare i fördrags slutande stat, vilken vid sin död hade hemvist härstädes, äger enligt artikel 22 i ovannämnda konvention dödsboförvaltningen att hos domstol i främmande fördragsslutande stat påkalla upptecknande av den till boet hörande egendom, som där kan finnas, eller vidtagande av åtgärd för egendomens bevarande intill dess den kan omhändertagas av dödsboförvaltningen eller för försäljning av egendom som ej lämpligen kan bevaras. Framställning om handräckning varom nu sagts må sändas omedelbart till den främmande myndigheten; dock stånde dödsboförvalt ningen fritt att, för framställningens befordrande, hänvända sig till utrikesdepartementet, som, med ledning av de uppgifter dödsboför valtningen meddelar om egendomens belägenhet, ombesörjer att fram ställningen kommer vederbörande myndighet till handa.

Framställning, som i enlighet med 2 § lagen den 1 mars 1935 (nr 45) om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge inkommer till domstol här i riket, varde till be handling upptagen, ändå att den omedelbart översänts.