Bläddra bland alla lagar från Svensk författningssamling (SFS)
Visar 1 276-1 300 av 11 465 dokument(582ms)
Strålskyddsförordningen (2018:506) kompletterar strålskyddslagen (2018:396) och fastställer detaljerade bestämmelser om skydd mot joniserande och icke-joniserande strålning. Förordningen anger dosgränser för arbetstagare (max 20 millisievert effektiv dos per år för arbetstagare över 18 år), lärlingar 16–17 år (max 6 millisievert) och allmänheten (max 1 millisievert), samt regler om optimering genom dosrestriktioner och referensnivåer, bland annat en referensnivå för radon på 200 becquerel per kubikmeter luft inomhus. Den reglerar tillstånds- och anmälningsplikt för verksamheter med joniserande strålning, tillståndsplikt för starka laserpekare (laserklass 3R, 3B eller 4), krav på dokumentation av strålkällor samt information och samtycke vid avbildning utan medicinskt syfte. Strålsäkerhetsmyndigheten är prövningsmyndighet och huvudsaklig tillsynsmyndighet, med viss tillsyn delegerad till Arbetsmiljöverket (radon på arbetsplatser), Boverket (radionuklider i byggnadsmaterial) och kommunerna (kosmetiska solarier och radon i bostäder). Förordningen innehåller även bestämmelser om radiologiska nödsituationer, slutförvaring av radioaktivt avfall, herrelösa strålkällor, miljökonsekvensbeskrivningar samt bemyndiganden för Strålsäkerhetsmyndigheten att meddela ytterligare föreskrifter.
Förordningen om medelstora förbränningsanläggningar reglerar försiktighetsmått och kontroll av utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en anläggningseffekt på 1–50 megawatt. Förordningen genomför EU-direktiv 2015/2193 och är meddelad med stöd av miljöbalken. Den ställer krav på registrering av anläggningar, informationsskyldighet gentemot tillsynsmyndigheten, efterlevnad av specificerade begränsningsvärden för utsläpp beroende på anläggningstyp, bränsle och effekt, samt periodisk eller kontinuerlig mätning av utsläpp. Olika begränsningsvärden gäller för 2018-anläggningar (i drift senast 19 december 2018) och nya anläggningar, med stegvis infasning – begränsningsvärden för 2018-anläggningar tillämpas från 1 januari 2025 vid effekt över 5 megawatt och från 1 januari 2030 vid effekt högst 5 megawatt. Undantag från begränsningsvärden kan gälla för anläggningar med högst 500 drifttimmar per år, och dispens kan medges vid avbrott i bränsleförsörjningen.
Strålskyddslagen syftar till att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av såväl joniserande som icke-joniserande strålning. Lagen gäller den som bedriver verksamhet med joniserande strålning (t.ex. hantering av radioaktivt material eller tekniska anordningar som alstrar strålning), den som verkar i omgivningar med joniserande strålning, samt den som hanterar tekniska anordningar som kan alstra icke-joniserande strålning. Centrala krav omfattar att verksamheter med joniserande strålning ska vara berättigade (nyttan ska överväga skadan), att strålskyddet ska optimeras, att dosgränser inte får överskridas samt att tillstånd krävs för verksamhet med joniserande strålning. Lagen reglerar även arbetstagares skydd, bland annat förbud mot att sysselsätta personer under 18 år i verksamheter där de kan exponeras för joniserande strålning över dosgränsen för allmänheten, krav på medicinsk kontroll, särskilt skydd vid graviditet och amning med en dosgräns på 1 millisievert till fostret, samt förbud mot yrkesmässig solarieanvändning för personer under 18 år. Vidare ställs krav på hantering av radioaktivt avfall, oskadliggörande av tekniska anordningar, märkning, kompetens och finansiella säkerheter. Lagen kompletteras av strålskyddsförordningen och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter, och ersatte den tidigare strålskyddslagen (1988:220) den 1 juni 2018.
Lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (GDPR) kompletterar EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679 med nationella bestämmelser anpassade till svensk rätt. Lagen utvidgar GDPR:s tillämpning till att även gälla behandling av personuppgifter i verksamhet som inte omfattas av unionsrätten, med undantag för Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen. Den reglerar rättslig grund för behandling, behandling av känsliga personuppgifter, personnummer och samordningsnummer, användningsbegränsningar för arkiv-, statistik- och forskningsändamål samt begränsningar av den registrerades rättigheter. Lagen fastställer att sanktionsavgifter mot myndigheter uppgår till högst 5 000 000 kronor för överträdelser enligt artikel 83.4 och högst 10 000 000 kronor för överträdelser enligt artikel 83.5 och 83.6. Barns samtycke vid informationssamhällets tjänster tillåts från 13 års ålder. Lagen undantar behandling för journalistiska ändamål och akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande från flertalet bestämmelser i GDPR och lagen.