Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 326-350 av 52 598 dokument(356ms)
Förordningen ändrar underrättelseskyldigheter för Kriminalvården när verkställighet av fängelsestraff eller säkerhetsförvaring påbörjas samtidigt som personen är häktad eller omhändertagen på annat sätt. Kriminalvården ska nu informera åklagare, domstol eller övervakningsnämnd om uppgifter som är relevanta för tillgodoräknande av frihetsberövande. Ändringarna träder i kraft den 15 april 2026.
Ändringen i 4 § strafftidsförordningen förtydligar Kriminalvårdens skyldighet att anmäla till åklagare när en dömd person har begått brott före utdömandet av annan påföljd, för att säkerställa korrekt beaktande vid verkställighet. Förordningen träder i kraft den 15 april 2026.
Förordningen ändrar underrättelseskyldigheten för Kriminalvården gentemot Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Ändringar görs i vilka uppgifter som ska lämnas om svenska medborgare i åldern 18-47 år, inklusive nya krav avseende elektronisk övervakning och säkerhetsförvaring. Förordningen träder i kraft den 19 mars 2026.
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor får utökade befogenheter att hantera ärenden där Socialstyrelsen ska yttra sig över riskutredningar enligt fängelselagen och brottsbalken. Ändringen innebär att rådet nu även avgör ärenden om riskutredningar gällande personer som dömts för brott. Förordningen träder i kraft den 15 april 2026.
Ändringar görs i reglerna för upplysningsansvar och underrättelseskyldigheter vid överföring av fängelsedomar inom EU. I 2 kap. 1 a § förtydligas att den dömde ska informeras om överföring och dess innebörd, med specificerat ansvar för olika myndigheter beroende på påföljdstyp. I 3 kap. 11 § utökas Kriminalvårdens skyldighet att underrätta andra medlemsstater om olika beslut och händelser under verkställigheten.
Ändringen lägger till en ny bestämmelse i 2 § som klargör att Rättsmedicinalverket ansvarar för genomförandet av särskilda riskutredningar enligt lagen om verkställighet av säkerhetsförvaring. Detta utökar myndighetens befintliga ansvarsområden med en ny typ av riskutredning kopplad till säkerhetsförvaring. Ändringen träder i kraft den 15 april 2026.
Paragraf 5 ändras för att utöka möjligheten att anvisas till jobbgaranti för ungdomar genom att lägga till nya målgrupper: personer som dömts till fängelse eller säkerhetsförvaring och avtjänar påföljden utanför anstalt, samt personer som genomgått etableringsinsatser under maximal tid. Detta innebär att fler unga arbetslösa får tillgång till jobbgarantin utan att uppfylla det ordinarie kravet om arbetslöshet under kalenderdagar. Ändringen träder i kraft den 15 april 2026.
Paragraf 5 i förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin ändras genom att en ny grund för anvisning läggs till. Personer som dömts till säkerhetsförvaring och avtjänar påföljden utanför anstalt kan nu anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Ändringen utökar målgruppen för programmet med denna kategori av dömda personer.
5 § ändras så att Kriminalvården får ansvar för särskilt personsäkerhetsarbete avseende personer som avtjänar fängelsestraff eller säkerhetsförvaring, men inte för dem som vistas utanför anstalt enligt vissa bestämmelser eller verkställer fängelsestraff med elektronisk övervakning. Polismyndigheten behåller huvudansvaret för det särskilda personsäkerhetsarbetet i övriga fall. Ändringen träder i kraft den 15 april 2026.
Förordningen uppdaterar vilka personuppgifter som får behandlas inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten genom en ändring av 3 §. Ändringen preciserar och kompletterar listan över tillåtna personuppgiftsbehandlingar för handläggning, uppföljning, kontroll och samarbete inom verksamheten. Ikraftträdandedatum framgår ej av det angivna utdraget.
Förordningen ändrar bestämmelserna om när uppgifter från misstankeregistret får lämnas ut. Ändringen utökar Kriminalvårdens möjligheter att begära registeruppgifter för anställning av särskilda koordinatorer enligt lagen om verkställighet av ungdomsövervakning samt för prövning av frågor enligt den nya lagen om verkställighet av säkerhetsförvaring. Detta innebär utökade kontrollmöjligheter för Kriminalvården vid rekrytering och ärendehantering inom kriminalvårdsområdet.
Förordningen utökas med nya registreringsuppgifter för personer dömda till säkerhetsförvaring, inklusive uppgifter om verkställighetens början, villkorad utslussning, övervakning och ramtidens förlängning. Samtidigt ändras bestämmelserna om utlämnande av registeruppgifter till olika myndigheter och aktörer. Ändringarna träder i kraft enligt vad som föreskrivs i förordningen.
Förordningen ändrar underrättelseskyldigheten för domstolar till Jordbruksverket genom att lägga till en ny punkt om domar enligt lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Nu ska även denna typ av domar som rör djurhälsopersonal skickas till Jordbruksverket inom en vecka. Ändringen träder i kraft den 15 april 2026.
Ändringar görs i förordningen om underrättelse om dom i vissa brottmål, främst genom att utvidga vilka handlingar som ska bifogas kopior av domar vid fängelse eller säkerhetsförvaring. Nya bestämmelser införs om säkerhetsförvaring och särskilda riskutredningar läggs till som bilagematerial. Fyra nya paragrafer tillförs med särskilda regler för denna typ av domar.
Paragrafen om när utlämning bör begäras ändras för att tydliggöra vilka omständigheter som ska beaktas vid prövningen. Utöver befintliga faktorer ska nu även hänsyn tas till om den eftersökte kan komma att utvisas genom domen eller om utvisningsbeslut redan meddelats. Ändringen träder i kraft den 15 april 2026.
Ändringen uppdaterar bestämmelser om passutfärdande, särskilt för barn under arton år utan vårdnadshavares medgivande. Nya krav införs på skyndsam handläggning av sådana ärenden och att yttranden ska inhämtas från kommunal nämnd inom socialtjänsten. Passmyndigheter utom riket får utökat stöd från Regeringskansliet vid förberedande åtgärder.
Förordningen ändrar 7 § som reglerar åklagarens skyldigheter vid efterföljande domar. Ändringen utvidgar bestämmelsen till att även omfatta ungdomsövervakning som påföljd vid tillämpning av brottsbalkens regler om efterföljande brott. Förordningen träder i kraft den 15 april 2026.
7 § i passlagen ändras genom att avslagsgrunderna för passansökningar revideras och kompletteras. Ändringen berör framför allt bestämmelser om när pass ska nekas personer som är föremål för olika former av rättslig övervakning eller frihetsberövande påföljder. De nya reglerna träder i kraft enligt övergångsbestämmelserna i den tidigare ändringslagen.
Lagen om internationell verkställighet i brottmål ändras genom nya definitioner och preciserade bestämmelser för verkställighet av svenska och utländska beslut. Ändringarna berör definitioner av svenska domar på frihetsberövande påföljder, bötesstraff och förverkandebeslut, samt utländska domar på frihetsberövande påföljder. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2026.
Ändringen berör tidsgränserna för Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagen. I 4 kap. 8 § införs nya bestämmelser som innebär att uppgifter om brottslig verksamhet som hanteras utanför ärenden får behandlas i tre år, medan uppgifter om grövre brott får behandlas i fem år, med särskilda regler för fängelsetid. Samtidigt förlängs behandlingstiden för övervakningsuppgifter enligt 4 kap. 9 § till tio år.
Ändringen justerar tidsfristerna för polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. I 4 kap. 7 § förlängs lagringstiden för personuppgifter kopplade till allvarligare brottslig verksamhet från tre till fem år, medan 4 kap. 8 § förlänger lagringstiden för övervakningsrelaterade uppgifter till tio år. Ändringarna innebär längre möjligheter för polisen att behålla och använda registrerade personuppgifter.
Lagen ändrar bestämmelser om beräkning och meddelande av strafftid inom kriminalvården. Ny bestämmelse införs om att strafftid ska beräknas i dagar med standardiserade omräkningsfaktorer, och kraven på innehåll i strafftidsbeslut utökas med fler specificerade punkter som ska fastställas. Ändringarna träder i kraft den 15 april 2026.
Ändringen sänker tröskeln för när frihetsberövande tid ska tillgodoräknas från tidigare krav på längre sammanhängande tid till minst 24 timmar. Detta innebär att även kortare perioder av häktning eller annat frihetsberövande nu ska räknas av från det slutliga straffet. Lagen träder i kraft den 15 april 2026.
Lagen ändras så att säkerhetsförvaring läggs till som en frihetsberövande påföljd som kan erkännas och verkställas från andra EU-länder, tillsammans med befintliga påföljder som fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Ändringen innebär att utländska domar på säkerhetsförvaring nu kan anpassas och verkställas i Sverige enligt samma regler som gäller för andra frihetsberövanden. Lagen träder i kraft den 15 april 2026.
Ändringarna utökar sekretessskyddet för känsliga personuppgifter i brottmål och nådärenden genom att införa en tidsgräns för sekretessen avseende allmänna handlingar. Sekretessen för uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden som framkommer i särskilda utredningar får nu gälla i högst femtio år för allmänna handlingar. Lagen träder i kraft den 15 april 2026.