Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 52 426-52 450 av 52 598 dokument(415ms)
Föreskrifterna reglerar den fortlöpande kontroll och de åtgärder som innehavaren av en starkströmsanläggning i bruk ska utföra för att säkerställa betryggande säkerhet mot person- och sakskada på grund av el. De omfattar även elektrisk utrustning avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning. Innehavaren ska fastställa dokumenterade rutiner för kontroll grundade på riskbedömning, med undantag för anläggningar som vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Specifika kontrollintervall föreskrivs för vissa anläggningstyper: högspänningsledningar, friluftställverk och kontaktledningsanläggningar ska kontrolleras minst årligen, luftledningar för lågspänning minst vart åttonde år, och övergångsresistans hos jordtag minst vart åttonde år (vart tolfte år för stationer över 100 kV med jordslutningsströmmar över 500 A och kopparmarklinenät). Föreskrifterna är meddelade med stöd av elsäkerhetsförordningen (2017:218) och kompletteras av ELSÄK-FS 2022:1 om anläggningars utförande och ELSÄK-FS 2022:2 om skyltning.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2022:2) reglerar skyltning vid starkströmsanläggningar i syfte att varna för och informera om risker för person- eller sakskada på grund av el. Föreskrifterna gäller innehavare av starkströmsanläggningar enligt elsäkerhetslagen (2016:732) och ställer krav på att skyltning ska grundas på en riskbedömning och anpassas efter förhållandena på platsen. Detaljerade krav anges för skyltning vid bland annat luftledningar för högspänning, driftrum, anläggningar med flera kraftkällor eller matningsmöjligheter, utrustning med kvarvarande elektrisk laddning, kontaktledningar för järnväg och tunnelbana samt starkströmsledningar inom område för sjötrafik. Bilagan specificerar utformning av förbudsskyltar, varningsskyltar och tilläggsskyltar med krav på färg, form och proportioner. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 december 2022 och ersatte ELSÄK-FS 2008:2; befintlig skyltning uppförd enligt äldre regler får bestå men vid utbyte ska de nya bestämmelserna tillämpas. Föreskrifterna kompletteras av ELSÄK-FS 2022:1 om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda, Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2020:1 om arbetsplatsens utformning samt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2019:12 om sjövägmärken.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1, utfärdade med stöd av 33 § elsäkerhetsförordningen (2017:218), reglerar hur starkströmsanläggningar ska vara utförda för att ge betryggande säkerhet mot person- och sakskada på grund av el. Föreskrifterna omfattar alla starkströmsanläggningar enligt 3 § elsäkerhetslagen (2016:732) och ställer krav på god elsäkerhetsteknisk praxis, vilket innebär tillämpning av föreskrifterna samt kompletterande svensk standard eller andra bedömningsgrunder. Grundläggande säkerhetskrav innefattar skydd mot elchock, höga temperaturer, ljusbågar och mekaniska påkänningar, samt krav på märkning, dokumentation och anläggningsspecifika instruktioner. Särskilda bestämmelser finns för lågspänningsanläggningar (nominell spänning ≤ 1 000 V AC / ≤ 1 500 V DC), högspänningsanläggningar (däröver), luftledningar och kontaktledningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg, med detaljerade krav på avstånd, frånkopplingstider, jordning och placering. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 december 2022 och ersatte ELSÄK-FS 2008:1, med övergångsbestämmelser som tillåter befintliga anläggningar att vara utförda enligt äldre regler så länge användningen eller förutsättningarna inte ändras väsentligt.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2017:3) reglerar hur elinstallationsarbete ska utföras samt vad elinstallationsföretagens egenkontrollprogram minst ska innehålla. Föreskrifterna gäller dels alla som utför elinstallationsarbete (kapitel 2), dels alla elinstallationsföretag avseende egenkontrollprogram och verksamhetstyper (kapitel 3–4), och dels elinstallationsföretag som utför arbete på annans anläggning avseende registrering i Elsäkerhetsverkets företagsregister (kapitel 5). Centrala krav omfattar att elinstallationsarbete ska uppfylla utförandekraven i ELSÄK-FS 2008:1, att egenkontrollprogrammet ska vara dokumenterat och innehålla rutiner för planering, kompetens, kontroll och årlig uppföljning, samt att en auktoriserad elinstallatör för regelefterlevnad ska utses. Verksamhetstyper delas in i lågspännings-, högspännings- och särskilda kategorier med krav på auktorisationsnivå A, AL eller B beroende på verksamhetstyp, med undantag för enbart kabelförläggning där kravet på elinstallatör för regelefterlevnad inte gäller. Föreskrifterna kompletterar elsäkerhetslagen (2016:732) och elsäkerhetsförordningen (2017:218) samt hänvisar till ELSÄK-FS 2008:1, ELSÄK-FS 2008:2 och ELSÄK-FS 2017:2.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2017:2 reglerar undantag från de krav på elinstallationsarbete som ställs i elsäkerhetslagen (2016:732), samt ger allmänna råd om vad som utgör elinstallationsarbete enligt 4 § elsäkerhetslagen. Föreskrifterna definierar vilka arbetsmoment som räknas som utförande, ändring och reparation av starkströmsanläggning samt fast anslutning och losskoppling av elektrisk utrustning. Vissa enklare elinstallationsarbeten undantas från lagens krav i 23–25 och 27 §§, exempelvis byte av elkopplare eller anslutningsdon för högst 16 ampere och 400 volt, byte av ljusarmaturer i torra icke brandfarliga bostadsutrymmen, samt arbete på skyddsklenspänningskretsar med högst 50 volt och högst 200 voltampere. Undantagen gäller inte i potentiellt explosiva miljöer. Ytterligare undantag finns för elinstallationsarbete i utbildningssyfte samt vid viss myndighetsutövning, bland annat för räddningstjänst, polismyndighet och Försvarsmakten. Föreskrifterna kompletterar elsäkerhetslagen och elsäkerhetsförordningen (2017:218) samt hänvisar till ELSÄK-FS 2008:1 avseende utförande av starkströmsanläggningar.