Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 501-525 av 52 598 dokument(281ms)
Lagen utökas med en ny bestämmelse om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning, vilket ger enskilda rätt att få begränsade registerutdrag även för denna typ av verksamhet. Ändringen innebär att samma system för registerkontroll som redan gäller för arbete med barn nu också omfattar hemtjänstverksamhet riktad mot äldre och funktionsnedsatta vuxna. Lagen träder i kraft den 1 mars 2026.
Ändringen utökar möjligheterna att begära begränsat registerutdrag från belastningsregistret genom att lägga till två nya ändamål: registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre eller funktionshindrade personer, samt vid anställning till ledande befattningar i kommuner. Detta innebär att fler kategorier av arbetsgivare och verksamheter får tillgång till registerutdrag som underlag för anställningsbeslut. Ändringen träder i kraft den 1 mars 2026.
Lagen genomför EU:s direktiv 2020/262 om allmänna regler för punktskatt avseende EU-harmoniserade tobaksvaror. Ändringen innebär att EU-harmoniserade tobaksvaror omfattas av särskilda bestämmelser för uppskovsförfaranden, flyttning mellan EU-länder och datoriserade rapporteringssystem, medan snus, tuggtobak och övrig tobak fortsatt följer de nationella reglerna. Lagen träder i kraft den 1 april 2026.
Lagen förtydligar definitionen av export som utförsel från EU (direkt från Sverige eller via annat EU-land) och utvidgar återbetalningsrätten för redan betald skatt till att även omfatta väpnade styrkor från NATO-länder för deras eget bruk. Dessutom preciseras undantag från skattskyldighet för godkända lagerhållare vid leveranser till andra länder och vid förstöring/återvinning av produkter. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2026.
Elberedskapsavgiften höjs till 6 592 kronor per år för högspänningsuttagspunkter och till 120 kronor för lågspänningsuttagspunkter, medan elsäkerhetsavgiften justeras till 1 267 kronor respektive 15,54 kronor per uttagspunkt och år. Ändringarna innebär ökade kostnader för elanvändare och träder i kraft den 24 februari 2026.
Patent- och registreringsverket får nya uppgifter att upplåta lokaler och sköta administrativa samt handläggande uppgifter åt Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. En ny paragraf 6 a § införs i verkets instruktion för att reglera detta samarbete. Ändringen träder i kraft den 1 mars 2026.
Patent- och registreringsverket får nya uppgifter att upplåta lokaler samt sköta administrativa och handläggande uppgifter åt Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Ändringen innebär en tydligare ansvarsfördelning och administrativ struktur för nämndens verksamhet. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
Förordningen utvidgas till att även omfatta underrättelseskyldighet vid tvångslicensiering för krishantering enligt EU:s nya förordning 2025/2645, vilket tilläggs i en ny 2 §. Domstolar får ansvar att fullgöra underrättelseskyldigheten även enligt denna nya EU-förordning, utöver den befintliga skyldigheten för läkemedelsexport till länder med folkhälsoproblem. Ändringen träder i kraft den 1 mars 2026.
Förordningen skärper kraven för statsbidrag till veteranorganisationer genom nya uteslutningsgrunder för organisationer med skatte-/avgiftsskulder, konkurs eller som bryter mot demokratiska värden. Nya bestämmelser införs om anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden och möjlighet att stoppa utbetalningar omedelbart. Träder i kraft 1 mars 2026 och tillämpas första gången för bidragsåret 2028.
Förordningen ändrar fördelningsnycklarna för ålderspensionsavgifter år 2026, där statens andel justeras till 10,9 procent och Riksgäldskontorets andel till 20,4 procent för allmänna avgifter, samt 14,0 procent för statliga avgifter. Ändringarna innebär en omfördelning mellan staten, Riksgäldskontoret och AP-fonderna. Träder i kraft den 10 februari 2026.
Säkerhetspolisen får en ny uppgift att ge stöd till Registerkontrolldelegationen vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd enligt de bestämmelser som finns i den myndighetens instruktion. Ändringen innebär att Säkerhetspolisens instruktion kompletteras med denna stödjande funktion gentemot den nya myndigheten. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
Listan över myndigheter som är undantagna från skyldigheten att ge tillträde för elektronisk kommunikation utökas med Myndigheten för civilt försvar, Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd samt Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten. Ändringen stärker säkerhetsskyddet för ytterligare myndigheter inom totalförsvaret och säkerhetsområdet. Träder i kraft 1 mars 2026.
Förordningen skärper rutinerna för hantering av otillåten tilläggsinformation vid hemlig dataavläsning genom att kräva att verkställande myndigheter skyndsamt underrättar åklagaren, som i sin tur ska informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Underrättelsen ska innehålla specificerade uppgifter om ärendet, beslutets innehåll, den otillåtna informationen, tidsaspekter och orsaker. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
6 kap. 2 § ändras så att tillsynsmyndigheten ska informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden när förhandssamråd begärs enligt lagen om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Nämnden får rätt att yttra sig och få tillgång till underlag och yttranden inom ramen för förhandssamrådet. Ändringen träder i kraft den 1 mars 2026.
Ändringen preciserar att åklagaren som handlägger ärendet ska fullgöra underrättelseskyldigheterna enligt lagen om europeisk utredningsorder, och om underrättelse inte lämnas ska Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden informeras. Nya bestämmelser införs om att informeringen kan skjutas upp om andra fristlöpande underrättelseskyldigheter gäller samma person, och att annan åklagare kan träda in om den ansvarige inte kan fullgöra skyldigheterna. Ändringen träder i kraft den 1 mars 2026.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden tas bort från förteckningen över myndigheter som ska ansluta sig till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. Ändringen speglar sannolikt en organisationsförändring där nämnden har upphört att existera eller ombildats. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden tas bort ur förteckningarna över myndigheter som omfattas av särskild sekretess i personaladministrativ verksamhet (9 b §) respektive sekretess för personnummer och födelsedatum (10 §). Dessutom läggs Pensionsmyndigheten till i förteckningen över myndigheter med sekretess för personnummer och födelsedatum. Ändringarna träder i kraft den 1 mars 2026.
Ändringen i 1 § lägger till en ny skyldighet för åklagare att informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd när underrättelse inte lämnats enligt 18 § andra stycket i grundlagen. Informationen ska lämnas så snart som möjligt, men kan skjutas upp om det löper en frist för underrättelse om annan hemlig tvångsmedelsanvändning mot samma person. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
Paragrafen ändras så att Justitiekanslern ska pröva anmälningar om felaktigheter från den nya Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd, istället för tidigare myndighet. Ändringen innebär att JK:s skadeståndsprövning kopplas till den omorganiserade säkerhets- och integritetsstrukturen. Träder i kraft 1 mars 2026.
Paragraf 14 b ändras så att åklagaren nu måste informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd när underrättelse om hemliga tvångsmedel inte lämnas enligt rättegångsbalken. Informationen ska lämnas så snart det kan ske, men får skjutas upp om andra hemliga tvångsmedel pågår mot samma person. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
Ändringarna preciserar undantag från informationsskyldighet för försvarsmyndigheter och Säkerhetspolisen, samt ger Myndigheten för civilt försvar rätt att i enskilda fall kräva risk- och sårbarhetsbedömningar från statliga myndigheter som inte är beredskapsmyndigheter. En ny bestämmelse (22 a §) införs som kräver att beredskapsmyndigheter lämnar information till Myndigheten för civilt försvar för deras uppgiftsutövning. Ändringarna träder i kraft den 17 februari 2026.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap byter namn till Myndigheten för civilt försvar och får utökade uppgifter inom civilt försvar, inklusive nationell samordning av försörjningsberedskap och NATO-samarbete. Nya paragrafer klargör myndighetens ansvar för befolkningsskydd, utbildning, övningar och stöd till näringslivet vid kriser. Ändringarna träder i kraft mellan 17 februari och 5 maj 2026.
Förordningen utökar listan över totalförsvarsmyndigheter som har rätt att begära upplysningar och medverkan från näringsidkare och organisationer inom ramen för totalförsvarsplaneringen. Den nya listan innehåller 49 myndigheter jämfört med tidigare, inklusive myndigheter som E-hälsomyndigheten, Myndigheten för digital förvaltning och Myndigheten för psykologiskt försvar. Förordningen träder i kraft den 17 februari 2026.
Paragrafen utökas med en ny punkt som ger Skatteverket möjlighet att lämna uppgifter till Försäkringskassan för beräkning och kontroll av statlig jobbpremie enligt en ny förordning. Ändringen kompletterar befintliga regler om informationsutbyte mellan myndigheterna inom socialförsäkringsområdet. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
En ny paragraf 4 kap. 4 c § införs som kräver att kvalitetskrav för uran i ytvatten ska bestämmas utifrån biotillgänglig koncentration istället för total koncentration. Detta innebär en mer nyanserad bedömning av uranets faktiska miljöpåverkan baserat på hur mycket som faktiskt kan tas upp av organismer. Förordningen träder i kraft den 10 februari 2026.