Bilaga 1 Tekniska krav för användning av arbetsutrustning

1. Allmänt

Kraven i denna bilaga gäller bara när respektive risk finns, när arbetsutrustningen används.

För en arbetsutrustning som ska uppfylla kraven i denna bilaga, krävs inte nödvändigtvis samma åtgärder, som för att uppfylla de grundläggande kraven på en arbetsutrustning, som omfattas av 2 kap. 5 §. (AFS 2024:4)

2. Allmänna krav på arbetsutrustningar

2.1 Hållfasthet och stabilitet

En arbetsutrustning ska ha betryggande hållfasthet och stabilitet.

2.2 Belastningsergonomi

En arbetsutrustning ska vara beskaffad så att arbetet kan utföras i lämpliga arbetsställningar och med lämpliga arbetsrörelser.

2.3 Manöveranordningar och styrsystem

Manöveranordningar på arbetsutrustning ska, om de kan påverka säkerheten, vara klart synliga och identifierbara och där så är nödvändigt, vara märkta på ett ändamålsenligt sätt.

Om det är möjligt, ska manöveranordningarna vara placerade utanför riskområden. De ska också vara placerade så att det inte medför några risker vid handhavandet. De får inte ge upphov till risker på grund av en oavsiktlig manöver.

Om säkerheten kräver att manövrer utförs i en viss ordning, ska det finnas blockeringar (förreglingar) som hindrar att de utförs i fel ordning, eller på annat sätt vara säkerställt, att de inte går att utföra i fel ordning.

Om det behövs, ska operatören från huvudmanöverplatsen kunna förvissa sig om, att det inte finns någon inom riskområdena. Om det inte går, ska det finnas ett säkert varningssystem, som före varje start automatiskt avger en ljud- och/eller ljussignal. Den som helt eller delvis befinner sig inom riskområdet, ska ha tid och möjlighet att snabbt undgå risker, som beror på att arbetsutrustningen startar eller stoppar.

Styrsystem ska vara säkra och utförda med tanke på de fel, störningar och påfrestningar som kan förutses.

Om en enhet i en arbetsutrustning kan startas och stoppas separat, ska styrsystem och skyddsanordningar vara utförda så att detta kan ske under säkra förhållanden.

2.4 Val av styrsätt

Om en arbetsutrustning kan betjänas såväl manuellt som maskinellt, ska det finnas skyddsanordningar för båda arbetssätten. Vid omställning till manuellt operatörsarbete, ska relevanta skyddsanordningar aktiveras automatiskt.

2.5 Start

En arbetsutrustning får bara gå att starta genom en medveten manöver och med ett manöverdon som är avsett för detta.

Detsamma gäller

1. vid återstart, oavsett anledningen till stoppet, och

2. vid styrning av en betydande förändring av arbetsfunktionen (till exempel hastighet, tryck etc.), utom när en återstart eller ändring inte utsätter den som arbetar för någon risk.

Kravet gäller inte, om återstarten eller ändringen i arbetsfunktionen ingår i det normala arbetsförloppet i en automatisk utrustning.

2.6 Stopp

Alla arbetsutrustningar ska ha ett manöverdon, som gör det möjligt att stoppa dem helt, och under säkra förhållanden.

Varje arbetsplats ska ha ett manöverdon, som gör det möjligt att stoppa hela eller delar av arbetsutrustningen, beroende på typen av risk, så att den är i ett säkert tillstånd. Stoppdonet ska ha prioritet över startanordningen.

När arbetsutrustningen eller dess farliga delar har bringats till stopp, ska energitillförseln till de aktuella drivanordningarna normalt brytas.

Stopp av en arbetsutrustning eller någon särskild funktion i den får inte medföra risk för ohälsa eller olycksfall, eller bryta energitillförseln till styr- och drivanordningar, om det kan medföra risk eller försvåra räddning vid en olycka.

2.7 Nödstopp

Med hänsyn till riskerna vid användning av en arbetsutrustning och dess normala stopptid ska den, om det är befogat, ha en nödstoppsanordning.

Nödstoppsanordningen ska snabbt stoppa funktioner, som kan innebära risk för ohälsa och olycksfall. Återstart efter nödstopp får inte kunna ske automatiskt eller genom att ett eller flera nödstoppsdon återställs. Återstart får bara kunna ske med ett manöverdon, som är avsett för detta.

Nödstopp får inte innebära fara för någon. Det får inte heller bryta energitillförseln till utrustning, som måste fungera under nödförhållanden.

Nödstoppsdon ska efter påverkan stanna i påverkat läge. Det får inte gå att återstarta, förrän donet har återställts manuellt.

Nödstoppsdon ska vara utförda, märkta och placerade så att de lätt och snabbt kan lokaliseras och nås av en operatör eller någon annan.

2.8 Inställning och programmering

Om en arbetsutrustning måste ställas in eller programmeras medan den är i gång, ska det kunna utföras under säkra förhållanden. Om ordinarie skyddsanordningar måste kopplas bort vid arbetet, får utrustningen inte kunna återgå i produktion, förrän skyddsanordningarna har kopplats in igen.

2.9 Fallande föremål och utkast

En arbetsutrustning, som medför risk på grund av fallande föremål eller något som kastas ut, ska ha lämpliga skyddsanordningar som är anpassade efter riskerna.

2.10 Utsug och inneslutning

En arbetsutrustning, som medför risk på grund av utsläpp av gas, ånga eller vätska, eller spridning av damm, ska ha lämplig inneslutning eller vara försedd med lämpliga utsugningsanordningar nära spridningskällorna.

2.11 Fastspänning och stabilisering

En arbetsutrustning och delar i en sådan ska, när det behövs för säkerhet och hälsa, vara fastspända eller stabiliserade på annat sätt.

2.12 Materialbrott

Lämpliga skyddsåtgärder ska finnas, när det finns risk för att en arbetsutrustning ska sprängas, eller för brott på dess delar, och det kan medföra risker för säkerhet och hälsa.

2.13 Skydd och skyddsanordningar

En arbetsutrustning ska ha skydd eller skyddsanordningar, om det finns någon olycksrisk vid kontakt med rörliga eller på annat sätt farliga delar. De ska hindra tillträde till riskområdena eller stoppa farliga funktioner innan någon når riskområdena.

Ett avskärmningsskydd, som utan svårighet kan öppnas eller tas bort utan verktyg ska, om särskilda skäl inte talar däremot, ha förreglingar så att

1. en farlig maskinfunktion hindras från att starta eller fortsätta, om skyddet inte är i skyddsläge, och

2. återstart inte sker automatiskt, genom att skyddet stängs.

Skydd och skyddsanordningar

1. ska vara av robust konstruktion,

2. får inte medföra nya risker,

3. får inte vara lätta att avlägsna eller sättas ur funktion,

4. ska vara placerade på tillräckligt avstånd från riskområdet,

5. får inte skymma uppsikten över utrustningens operationer mer än nödvändigt, och

6. ska möjliggöra nödvändiga ingrepp för att montera eller byta ut delar och för underhållsarbete. Under sådant arbete får tillträde bara vara möjligt till det område, där ingreppet ska utföras, och om möjligt, utan att skyddet eller skyddsanordningen behöver avlägsnas.

En tvåhandsmanöveranordning för att manövrera en farlig funktion hos en maskin, ska vara utförd och ordnad så att funktionen

1. bara kan starta, om båda manöverdonen påverkas,

2. stoppar eller blir ofarlig, om något av donen släpps, och

3. inte kan starta igen, förrän båda donen släppts och åter påverkas.

2.14 Inställbara skydd

Om ett maskinverktyg av arbetstekniska skäl inte kan hållas oåtkomligt när det används, ska det finnas skydd som är utförda och kan ställas in så att olycksrisken motverkas.

2.15 Förreglande skydd med startfunktion

Om det går att starta en arbetsutrustning genom att stänga ett skydd, får det inte gå att ha någon kroppsdel innanför skyddet, när det är stängt.

2.16 Beröringsfria skyddsanordningar

En beröringsfri skyddsanordning ska vara utförd och ordnad så att

1. farliga funktioner avbryts och hindras från att starta, när en kroppsdel påverkar skyddsfältet,

2. skyddsfunktionen kvarstår vid fel på en komponent i styrsystemets säkerhetsrelaterade delar, och då hindrar ny start, och

3. arbetsutrustningen sedan den stoppats med skyddsanordningen, bara kan återstartas efter manuell påverkan av särskilt återställningsdon.

Om det går att starta en arbetsutrustning genom att en beröringsfri skyddsanordning upphör att påverkas, så får det inte gå att ha någon kroppsdel innanför skyddsfältet, när det är opåverkat.

2.17 Valsingrepp

Vid risk för olycksfall i samband med att material ska träs eller stickas in i ett valsingrepp, ska lämpliga skyddsåtgärder vidtas.

2.18 Belysning

Belysningen på områden och ställen för arbete med eller underhåll av en arbetsutrustning, ska vara väl anpassad till arbetet.

2.19 Hög eller låg temperatur

Om det behövs, ska delar av en arbetsutrustning med hög eller mycket låg temperatur vara skyddade, så att ingen kan komma i beröring med eller för nära dem.

2.20 Varningssystem

Ett varningssystem på en arbetsutrustning ska vara entydigt och lätt att upptäcka och förstå.

2.21 Underhåll

Underhållsarbeten ska i första hand kunna utföras, när en arbetsutrustning är avstängd. Om det inte är möjligt, ska det gå att vidta lämpliga skyddsåtgärder eller förlägga arbetet utanför riskområden, så att säkerheten blir betryggande.

2.22 Frånkoppling av energitillförsel

Varje arbetsutrustning ska ha lätt identifierbara och entydiga anordningar för att frånkoppla all energitillförsel.

Energitillförseln ska gå att koppla från och till utan risk.

En frånkopplingsutrustning för energitillförsel ska, om det inte är uppenbart obehövligt, kunna låsas eller på annat sätt säkras mot obehörig återinkoppling.

2.23 Märkning, skyltar och varningsanordningar

En arbetsutrustning ska ha den märkning, de skyltar och de varningsanordningar som krävs för säkerheten. Skylttexten ska vara på svenska.

2.24 Tillträdesvägar och arbetsområden

Det ska finnas säkra tillträdesvägar till alla områden, där närvaro krävs för produktions-, justerings- eller underhållsarbete. Det ska även gå att uppehålla sig säkert inom dessa områden.

De delar av en arbetsutrustning där personer står eller förflyttar sig, ska vara utförda så att man inte riskerar att halka, snubbla eller falla därifrån.

En del av en arbetsutrustning som behöver vara upplyft eller uppfälld vid rengörings-, justerings- eller underhållsarbete, ska kunna spärras eller på annat lämpligt sätt säkras i upplyft läge.

2.25 Brandrisk och utsläpp

En arbetsutrustning ska vara utförd så, att man skyddas mot risken att den fattar eld eller överhettas. Dessutom ska den vara utförd för att skydda mot utsläpp av gas, damm, vätska, ånga eller andra ämnen, som produceras av arbetsutrustningen, används vid drift eller lagras i den.

2.26 Explosionsrisk

En arbetsutrustning ska vara utförd så att risken för explosion förebyggs. Det gäller både själva arbetsutrustningen och ämnen som produceras av den, används vid drift eller lagras i den.

2.27 Elektriska risker

En arbetsutrustning ska vara konstruerad så, att de som helt eller delvis befinner sig inom riskområdet, skyddas från risken för direkt eller indirekt kontakt med elektricitet.

3. Ytterligare krav för särskilda arbetsutrustningar

3.1 Mobila arbetsutrustningar, både självgående och icke självgående

3.1.1 Åkande arbetstagare

En arbetsutrustning med åkande arbetstagare ska vara utrustad så att riskerna för dem begränsas under förflyttningen.

Här ingår eventuella risker för att komma i kontakt med eller fastna i hjul eller band.

3.1.2 Personer i omedelbar närhet av mobila arbetsutrustningar

Om en mobil arbetsutrustning är avsedd att förflyttas, när personer befinner sig i dess omedelbara närhet, ska den vara utrustad så att riskerna för dem begränsas.

3.1.3 Förarhytt

En hytt för skydd mot kyla eller värme ska vara försedd med en anordning för god luftväxling och en anordning som kan hålla en lämplig temperatur. Luftintagen ska placeras så, att avgaser från fordonet inte leds in i hytten.

3.1.4 Draganordning

En draganordning ska vara försedd med spärr eller annan anordning, som hindrar att det som dras lossnar oavsiktligt.

3.1.5 Kraftbegränsning

En arbetsutrustning, som kopplas till eller bogseras av en mobil arbetsutrustning, ska vara utrustad eller anordnad så att den överförda kraften bryts eller begränsas, vid fastkörning eller blockering som kan medföra risker.

När det inte går att undvika sådan fastkörning eller blockering, ska varje tänkbar åtgärd vidtas, för att förhindra att någon kommer till skada.

3.1.6 Kraftöverföringsaxel

En kraftöverföringsaxel ska vara dimensionerad för den belastning, de varvtal, de vinklar och de längder den används för. Den ska kunna låsas säkert på kraftuttag och kraftintag.

Om en kraftöverföringsaxel mellan olika enheter av mobila arbetsutrustningar kan smutsas ned eller skadas av att släpa i marken, ska det finnas anordningar, så att den kan hängas upp och förankras.

En kraftöverföringsaxel med kardanknutar mellan en självgående maskin eller traktor och en driven maskin ska vara försedd med skydd över axelns hela längd, anslutna kardanknutar och axeltappar. Skyddet får inte kunna rotera med kraftöverföringsaxeln.

En kraftöverföringsaxel och dess skydd ska vara avpassade till varandra.

3.1.7 Tippning

En mobil arbetsutrustning med en eller flera åkande ska vara utformad så, att riskerna för personskador begränsas, om den slår runt

1. genom en skyddande konstruktion, som hindrar den från att tippa mer än ett kvarts varv,

2. genom en konstruktion som ger tillräckligt med fritt utrymme runt de åkande, om den kan tippa mer än ett kvarts varv, eller

3. genom någon annan anordning, som ger samma resultat.

Den skyddande konstruktionen får vara en integrerad del av arbetsutrustningen. En sådan konstruktion är inte nödvändig, om arbetsutrustningen är stabiliserad när den används eller är konstruerad så, att den inte kan slå runt vid normal användning. När det finns risk för att en åkande kan komma i kläm mellan arbetsutrustningen och marken om den skulle slå runt, ska det finnas en anordning så att de åkande kan spänna fast sig.

3.1.8 Självgående arbetsutrustningar

En självgående arbetsutrustning, som kan innebära risker för personer när den är i rörelse, ska uppfylla följande krav:

1. Den ska ha anordningar, som gör det möjligt att hindra att den obehörigen sätts igång.

2. Den ska ha anordningar, som begränsar följderna av en eventuell kollision, när flera spårbundna arbetsutrustningar är i rörelse samtidigt.

3. Det ska finnas broms- och stoppanordningar. När säkerheten så kräver, ska det finnas nödstoppsanordningar med lätt åtkomliga manöverdon eller automatiska system, för att bromsa och stoppa utrustningen, om de anordningar som normalt används, slutar att fungera.

4. När förarens direkta sikt är otillräcklig från säkerhetssynpunkt, ska det finnas lämplig hjälputrustning så att sikten förbättras.

5. Om den är konstruerad för att användas på natten, eller där belysningen är dålig, ska den ha belysning, som är lämplig för arbetet och ger tillräcklig säkerhet för de arbetande.

6. Om utrustningen kan medföra brandrisk, på grund av att själva utrustningen eller det som bogseras eller bärs av den kan fatta eld, ska den vara försedd med lämplig släckutrustning om det inte finns någon sådan i närheten av den plats, där utrustningen används.

7. Om den är fjärrstyrd, ska den stanna automatiskt, om den kommer utanför fjärrstyrningens räckvidd.

8. En fjärrstyrd utrustning, som under normala förhållanden kan medföra en risk för påkörning eller klämning, ska vara försedd med anordningar, som skyddar mot denna risk, om det inte finns lämpliga anordningar på platsen, som förebygger risken för påkörning.

9. En utrustning som stoppats, ska vara säkrad mot oavsiktlig rörelse. Den ska bara kunna sättas i rörelse genom avsiktlig påverkan av föraren.

10. En utrustning med en åkande förare ska ha en signalanordning, så att föraren lätt kan påkalla uppmärksamhet.

3.2 Transportörer

En transportör ska ha en sådan lutning eller på annat sätt vara utförd så, att lasten inte glider oavsiktligt.

En transportör ska ha bromsar, som stoppar den, om hastigheten kan öka eller transportriktningen ändras, genom påverkan från lasten när drivkraften upphör. En broms kan ersättas med en backspärr, om det bara är transportriktningen som kan ändras.

Bilaga 2 Organisatoriska krav för användning av arbetsutrustning

1. Allmänt

Kraven i bilagan gäller bara när respektive risk finns, när arbetsutrustningen används.

2. Allmänna krav på arbetsutrustningar

2.1 Montering, installation, demontering, service, underhåll, rengöring och besiktning

Monterings-, installations-, demonterings-, service-, underhålls- och rengöringsarbeten samt besiktning ska utföras på ett säkert sätt. Särskild hänsyn ska tas till anvisningar från tillverkaren.

Arbetet ska planeras och förberedas och om det behövs ska

1. en skriftlig instruktion för arbetet upprättas, och

2. någon utses, som ansvarar för att samordna arbetet och som har ett övergripande ansvar för säkerheten.

Vid service-, underhålls- och rengöringsarbeten ska ingående energitillförsel normalt kopplas från och om det inte är uppenbart onödigt, ska frånkopplingsdonet låsas. Åtgärder ska vidtas, så att eventuell ackumulerad energi inne i arbetsutrustningen inte kan orsaka oförutsedda rörelser eller andra farliga händelser.

Det ska finnas skyltar med upplysning om att service-, underhålls-, rengörings- eller besiktningsarbete pågår, om det inte är uppenbart omotiverat.

2.2 Inställning av skyddsanordningar m.m.

Ställbara skyddsanordningar och andra anordningar med skyddsfunktion, där skyddsfunktionen är beroende av inställningen, ska vara rätt inställda och ordentligt fastsatta.

2.3 Driftstörningar

En arbetsutrustning ska vara säkert stoppad eller på annat sätt säkrad, när driftstörningar avhjälps eller vid annat tillfälligt arbete i utrustningens riskområde.

2.4 Avaktiverade skyddsanordningar

Vid ett arbete som kräver att en skyddsanordning tillfälligt sätts ur funktion eller tas bort, ska åtgärder vidtas så att det ändå går att utföra arbetet säkert. Anordningen ska genast återställas, när arbetet är avslutat.

2.5 Blixtnedslag

En arbetsutrustning som kan drabbas av blixtnedslag när den används, ska vara försedd med en lämplig anordning, som skyddar mot effekterna av ett blixtnedslag, så att inte någon kommer till skada.

3. Ytterligare krav vid användning av mobila arbetsutrustningar

3.1 Förare

En självgående arbetsutrustning får bara framföras av en person, som har tillräckliga kunskaper för att framföra den säkert.

3.2 Trafikregler

När mobila arbetsutrustningar rör sig inom ett arbetsområde, ska trafikregler fastställas och följas.

3.3 Arbete till fots

Åtgärder ska vidtas så att arbetstagare som rör sig till fots inte kan komma in på ett område där självgående arbetsutrustningar är igång.

Om det krävs att arbetstagare till fots är närvarande, för att ett arbete ska bli fullgott, ska lämpliga åtgärder vidtas, för att förhindra att de skadas av utrustningen.

3.4 Persontransporter

Personer får bara transporteras på mobila maskindrivna arbetsutrustningar, om lämpliga skyddsåtgärder vidtagits. Om arbete måste utföras under färden, ska hastigheten vid behov anpassas till detta.

3.5 Luftväxling

En mobil arbetsutrustning med förbränningsmotor får inte användas på arbetsområden, om luftväxlingen inte är tillräcklig för att garantera hälsa och säkerhet.

3.6 Yttre faktorer

Ett arbete med mobila arbetsutrustningar ska planeras med hänsyn till de särskilda risker som terräng, väderlek och det aktuella arbetet kan medföra.

3.7 Säkring mot oavsiktlig rörelse

Maskindelar ska vara säkrade, om det finns risk för farliga oavsiktliga rörelser vid färd eller när föraren lämnat förar- eller operatörsplatsen.

En arbetsutrustning som stoppats, ska vara säkrad mot oavsiktlig rörelse, så att den bara kan sättas i rörelse avsiktligt.

4. Ytterligare krav vid användning av arbetsutrustningar avsedda för tillfälligt arbete på nivåer över mark- eller golvplan eller annat höjdarbete

4.1 Allmänt

4.1.1 Val av arbetsutrustning

Om ett tillfälligt arbete på nivåer över mark- eller golvplan eller annat höjdarbete inte kan utföras säkert, från ett lämpligt underlag och under ergonomiskt lämpliga förhållanden, ska den arbetsutrustning väljas, som bäst garanterar och upprätthåller säkra arbetsförhållanden.

Gemensamma skyddsåtgärder ska prioriteras före användning av personlig skyddsutrustning.

Arbetsutrustningen ska vara dimensionerad och utformad för det arbete som ska utföras och för de belastningar, som går att förutse. Arbetsutrustningen ska också göra det möjligt att förflytta sig riskfritt.

Det lämpligaste sättet för tillträde till en tillfällig arbetsplats vid höjdarbete ska väljas med hänsyn till antalet förflyttningar, höjden och hur länge arbetet ska pågå. Det ska också gå att utrymma arbetsplatsen i en nödsituation. Förflyttning mellan utrustning för tillträde och en plattform, ett ställningslag eller en landgång får inte innebära någon ytterligare fallrisk.

4.1.2 Åtgärder för att minimera risker

Beroende på vilken sorts arbetsutrustning som valts på grundval av ovannämnda punkter, ska lämpliga åtgärder vidtas för att minimera de risker för ohälsa och olycksfall, som är förenade med denna typ av utrustning.

Om det behövs, ska anordningar för skydd mot fall installeras. De ska vara utförda på ett sådant sätt och ha en sådan hållfasthet, att de förhindrar eller bromsar fall, för att så långt som möjligt förhindra att någon skadas. Gemensamma skyddsanordningar mot fall får bara utelämnas vid platser för tillträde till stegar eller trappor.

4.1.3 Tillfälliga åtgärder

När det är nödvändigt att tillfälligt ta bort en gemensam skyddsanordning mot fall, för att utföra ett arbete, ska andra effektiva skyddsåtgärder mot fall vidtas. Arbetet får inte utföras, innan dessa åtgärder har vidtagits. När arbetet är slut eller avslutats tillfälligt, ska de gemensamma skyddsanordningarna mot fall återställas.

4.1.4 Väderförhållanden

Ett tillfälligt arbete på nivåer över mark- eller golvplan, eller annat höjdarbete, får bara utföras när väderförhållandena inte innebär någon risk för ohälsa eller olycksfall.

Om ljusförhållandena är otillräckliga, ska lämplig belysning användas.

5. Ytterligare krav vid användning av slipmaskiner

5.1 Provkörning

När ett slipverktyg monterats i en slipmaskin, ska maskinen provköras med det högsta varvtal som den kommer att köras med under arbetet. Provkörningen ska genomföras på ett sådant sätt, att det inte uppstår någon risk för personskador.

6. Ytterligare krav vid arbete med hjul och däck

6.1 Pumpning

Vid risk för personskador ska ett däck pumpas på en plats eller i en skyddsanordning, som är utformad och dimensionerad så, att den motstår eller avleder tryckvågen vid en däcksprängning och fångar upp utslungade hjuldelar. Skyddsanordningen ska vara utförd och placerad så, att den som pumpar, eller någon annan som befinner sig i närheten, inte skadas vid en däcksprängning. Vid lufttrycksjustering gäller kraven ovan bara om lufttrycket varit så lågt, att det är risk för att däcket skadats.

En pumpning och därmed sammanhängande däcktömning ska kunna skötas från en skyddad plats.

Under en pågående pumpning, får ingen uppehålla sig i riskområdet för en däcksprängning.

Bilaga 3 Tekniska krav för användning av truckar

Denna bilaga anger krav för en truck eller en utbytbar utrustning till truckar.

Allmänna krav för en truck

1. En truck ska vara utförd så att den kan köras och manövreras säkert och så att hastigheten lätt kan anpassas till olika förhållanden.

2. En truck ska ha färdbroms, som kan stanna den säkert med eller utan last.

3. En truck ska ha en parkeringsbroms, som oberoende av lastens vikt kan hålla kvar trucken i den största tillåtna lutningen. Detta gäller även om föraren lämnat trucken.

4. Om föraren kan bli träffad av den last eller de laster en truck hanterar, ska trucken vara utrustad så att den skyddar föraren.

5. En truck ska ha en signal, så att föraren lätt kan uppmärksamma andra i närheten av trucken.

6. En truck ska ha en spärr eller en annan anordning, som hindrar att det, som trucken drar, lossnar av misstag.

Hur en truck och en utbytbar utrustning till truckar ska vara märkta

En truck och en utbytbar utrustning till truckar ska ha följande märkningar:

1. Manöverreglage ska vara märkta med symboler eller text på svenska.

2. En truck och en utbytbar utrustning till truckar ska vara tydligt och varaktigt märkt med uppgift om dess egenvikt och den högsta last, som de är avsedda för.

3. Om lastförmågan är beroende av avståndet till tyngdpunkten eller lyfthöjden, ska märkningen informera om detta.

4. För en batteridriven truck där batteriets massa inverkar på stabiliteten, ska lägsta och högsta batterivikt (massa) anges i märkningen.

Särskilda krav för en åktruck

1. En åktruck för sittande förare ska ha en inställbar förarstol, som ger föraren en bekväm arbetsställning. En förarstol som man kan svänga eller förskjuta, ska automatiskt bli låst, när man svängt eller förskjutit den.

2. Om en truck inte är bromsad, när föraren lämnar förarplatsen, ska trucken varna föraren.

3. En åktrucks sitt- eller ståplats ska vara utformad så, att föraren inte av misstag kan ha en fot utanför trucken, när föraren kör den. Alternativt ska åktrucken snabbt uppmärksamma föraren på, att hans eller hennes fot inte är på avsedd plats.

4. Hytten ska ha ventilation och värmereglering.

5. En truck, som hanterar timmer, ska vara utrustad så att trucken hindrar timmer från att tränga in i truckens hytt.

6. En åktruck för sittande förare, med plats för en eller flera åkande, ska vara anpassad eller utrustad för att begränsa riskerna om trucken välter, till exempel genom att den har

   1. en förarhytt,

   2. en konstruktion som hindrar trucken från att välta,

   3. en konstruktion som säkerställer att utrymmet mellan marken och trucken är tillräckligt för dem, som är på trucken, eller

   4. en konstruktion som håller kvar förare och passagerare på sätet, så att inte föraren eller passagerare kan bli klämda av trucken.

Särskilda krav för en ledtruck

1. En ledtruck får inte kunna köras fortare än 1,75 m/s. Hastigheten ska lätt kunna anpassas till hur fort föraren går.

2. När föraren till en ledtruck släpper manöverarmen, ska drivmotorn alltid stanna, och parkeringsbromsen bromsa ledtrucken. Ledtrucken ska vara konstruerad så att manöverarmen inte skadar föraren vid påkörning.

3. En ledtrucks hjul ska vara avskärmade, för att hindra fotskador.

4. Förarplattformen på en ledtruck ska tillåta säker manövrering och klara att den blir påkörd. Förarplattformen ska fällas upp automatiskt, när föraren stigit av. Den får inte kunna fällas ner oavsiktligt.

Bilaga 4 Tekniska krav för användning av motorkedjesågar och röjsågar

1. Motorkedjesåg

1.1

Säkerhetsutrustning för motorkedjesåg
En motorkedjesåg ska ha

1. kedjebroms,

2. kastskydd, som fungerar som utlösare av kedjebromsen,

3. handskydd vid det bakre handtaget,

4. kedjefångare,

5. kedjespännare,

6. skyddskåpor för kedjedrivhjulet och fläkthjulet,

7. driftreglage, som automatiskt återgår till och spärras i tomgångs- eller stoppläge, när det släpps (spärr för startläge får finnas på förbränningsmotordrivna motorkedjesågar),

8. en varvtalsberoende kopplingsanordning, som automatiskt kopplar in eller frikopplar kedjedriften (förbränningsmotordriven motorkedjesåg), och

9. en stoppanordning, som stannar kvar i avsett läge (förbränningsmotordriven motorkedjesåg) och som kan påverkas, utan att något av handtagen behöver släppas.

1.2

När bromsfunktioner ska utlösas
Kedjebromsen ska utlösas, när kastskyddet belastas i riktning 45° framåt-nedåt, sett från användaren. Den kraft som behövs för utlösning av kedjebromsen, får inte vara större än 70 N eller lägre än 20 N.

En kedjebroms ska utlösas vid kast (till exempel en tröghetsbroms), även om kastskyddet inte påverkas av användaren. Kravet på kedjebroms gäller inte hydrauldrivna kedjesågar.

1.3

För förbränningsmotordriven motorkedjesåg ska förhållandet mellan inkopplingsvarvtal och tomgångsvarvtal vara minst 1,33:1.

Motorkedjesågar med bäranordning ska snabbt kunna frigöras från användaren.

2. Röjsåg

2.1

En röjsåg ska ha ett klingskydd fastsatt i ett bestämt läge, som avskärmar klingans bakre del och som är inriktat mot den som använder röjsågen. Skyddet ska vara utfört av sådant material och ha sådan form, att det motstår och avvisar en klinga eller klingdelar, som lossnar vid rusvarvtal.

Klingans skydd ska vara sådant att det så långt som möjligt går att undvika, att ris kläms fast mellan klingan och skyddet.

Skyddet ska täcka minst 90° av klingans omkrets och nå minst 10 mm under klingans skärplan.

En gräsröjningstillsats till en röjsåg ska ha ett skydd, som är fastsatt i ett bestämt läge, som täcker minst 90° av verktygets skärplan mot föraren och som når minst 10 mm under skärplanet.

En tillsats till en röjsåg för jordbearbetning eller markberedning ska ha skydd, som skyddar föraren mot jordsprut, stenskott och liknande.

2.2

En förbränningsmotordriven röjsåg ska ha en kopplingsanordning, som automatiskt kopplar in och frikopplar klingan, när motorns varvtal höjs respektive sänks under inkopplingsvarvtalet. Förhållandet mellan inkopplings- och tomgångsvarvtal ska vara minst 1,25:1.

2.3

En röjsåg ska vara konstruerad så att sågföraren kan bära den i en bäranordning.

Anordningens vikt ska så långt som möjligt vara lika fördelad på sågförarens axlar. Bäranordningen eller sågen ska snabbt kunna frigöras från den som använder röjsågen.

2.4

Riggrörets längd, från upphängningsöglan för bäranordningen till klingans tänder vid utgången av klingskyddet, ska vara minst 110 cm.

Bilaga 5 Organisatoriska krav vid användning av motorkedjesågar och röjsågar

1. Allmänt

1.1

Om arbete med en motorkedjesåg eller en röjsåg sker, när det inte finns dagsljus, ska tillfredställande belysning av hela riskområdet ordnas.

1.2

I slutna eller delvis slutna lokaler där en förbränningsmotordriven motorkedjesåg används, ska tillfredsställande ventilation ordnas. Undantag gäller vid arbete inom Räddningstjänsten, när andningsapparater med övertryck och som är godkända för rökdykning, används.

1.3

Transporter av motorkedjesågar, röjsågar och bränslekärl i fordon ska ske på ett sådant sätt, att föraren och passagerarna skyddas mot skador på grund av explosion och brand i bränsle eller på grund av inandning av bränsleångor.

2. Ensamarbete

2.1

Vid ensamarbete med en motorkedjesåg eller en röjsåg, ska fungerande och regelbunden kommunikation ordnas med en utsedd person.

2.2

De arbetsuppgifter som avses i avsnitt 4–6, ska utföras i närvaro av andra medarbetare.

3. Trädfällning och upparbetning av träd med motorkedjesåg

3.1

Arbete med trädfällning eller upparbetning av träd ska planläggas så att det kan ske på ett säkert sätt. Den som arbetar, ska få instruktioner om hur arbetet ska utföras, innan det påbörjas.

3.2

Ett arbetsområde ska avgränsas med varningsskyltar vid tillträdesvägar.

3.3

Endast den som fäller ett träd, får uppehålla sig inom trädets fallområde. Undantag får göras vid utbildning. Undantag får också göras efter att en riskbedömning genomförts enligt 4 § och visat, att den sammantagna risken vid visst arbete minskar, om fler än en person befinner sig inom trädets fallområde. Den som fäller ett träd, ska hålla uppsikt så att arbetet kan avbrytas, så snart någon kommer i närheten av trädets fallområde.

3.4

Innan en trädfällning påbörjas, ska en reträttväg ha planerats.

3.5

Ett helt eller delvis avsågat träd som inte fällts (så kallat fastfällt träd), ska tas ned så snart det är möjligt. Det ska finnas rutiner, som upplyser om att arbetsledningen ska underrättas, när ett fastfällt träd inte kan tas ned med vanliga hjälpmedel eller när det av andra skäl kan innebära en olycksrisk.

3.6

Ingen får vistas under ett hängande träd. Andra träd får inte fällas på hängande eller fällsågade träd.

3.7

Om ett fastfällt eller delvis genomsågat träd tillfälligt lämnas utan tillsyn, ska riskområdet märkas ut med märkband eller liknande.

3.8

Det ska finnas hjälpmedel tillgängliga, som kan användas för att tvinga ett träd att falla i avsedd riktning eller för att ta ned ett fastfällt träd.

Vid fällning får trädet inte bringas i spänn med hjälp av fällhjälpmedel, innan fällsågningen är avslutad. Undantag får göras vid utbildning.

Mobila maskiner får inte användas som fällhjälpmedel, samtidigt som fällsågningen genomförs.

3.9

Vid trädfällning i brant terräng, vid en byggnad eller en väg ska de speciella risker, som detta innebär, uppmärksammas. Innan en sådan fällning påbörjas, ska lämpliga åtgärder vidtas, för att förebygga olycksfall.

4. Fällning och upparbetning av stormfälld skog, brandskadad skog, träd med stark lutning, träd med stort kronöverhäng eller upparbetning av skog eller träd i liknande situationer

4.1

Vid fällning och upparbetning av stormfälld skog, brandskadad skog, träd med stark lutning, träd med stort kronöverhäng eller upparbetning av skog eller träd i liknande situationer, gäller följande:

4.2

Upparbetning ska i första hand utföras med maskiner.

4.3

Upparbetning ska organiseras så att den som arbetar har kontinuerlig kontakt med arbetskamrater.

4.4

Vid upparbetning ska en fäll- och kapteknik, som förhindrar spjälkning, användas.

4.5

Om arbete ska utföras med maskin och huggare samtidigt, ska skriftliga instruktioner för arbetet upprättas, innan arbetet påbörjas. Fungerande tvåvägskommunikation ska anordnas, mellan dem som utför arbetet.

4.6

Upparbetning får inte utföras, genom att man klättrar i brötar eller genom att man står på stammar.

4.7

Vid brötbildning ska träden dras isär, innan manuell upparbetning påbörjas.

5. Trädfällning och upparbetning med motorkedjesåg av träd vid elledningar

5.1

När trädfällning och upparbetning av träd med motorkedjesåg ska utföras vid elledningar, ska ledningens innehavare kontaktas, innan arbetet får påbörjas.

5.2

Vid situationer då träd lutar mot eller hänger i elledningar, ska ledningen ha frånkopplats genom ledningsinnehavarens försorg, innan arbetet får påbörjas.

5.3

Vinschar och andra hjälpmedel ska finnas tillgängliga och användas, för att tvinga träd eller träddelar att falla i önskad riktning.

5.4

Om förhållandena på grund av stormfällning, snöbrott eller andra orsaker är sådana, att upparbetning med motorkedjesåg vid elledningar medför stora olycksrisker, ska om möjligt andra metoder och andra hjälpmedel användas.

6. Trädarbete med motorkedjesåg från en arbetsplattform eller genom klättring

6.1

Trädarbete med motorkedjesåg från en arbetsplattform får endast utföras av den, som genomgått utbildning, dels för arbete med arbetsplattform, dels för arbete med motorkedjesåg från arbetsplattform. Personen som utför trädarbetet, ska ha kännedom om vilka risker, som ett sådant arbete innebär.

Trädarbete med motorkedjesåg genom klättring får endast utföras av den, som genomgått utbildning i klättringsteknik samt utbildning för arbete med motorkedjesåg genom klättring. Den som utför trädarbete med motorkedjesåg genom klättring, ska dessutom ha kännedom om de risker, som arbete med motorkedjesåg genom klättring innebär.

6.2

Kedjebromsen ska vara tillslagen, när en förbränningsmotordriven motorkedjesåg startas i en arbetsplattform.

6.3

Vid arbete med en motorkedjesåg från en arbetsplattform, ska den arbetande vara förankrad i arbetsplattformen med ett fallskydd.

6.4

När flera personer samtidigt utför trädarbete med motorkedjesåg genom klättring, ska minst två av dessa ha utbildning i räddningsarbete, för att kunna ta ned en skadad person från ett träd. Ändamålsenlig utrustning ska finnas tillgänglig, så att en person som är skadad eller är i nödläge, kan tas ner från trädet på ett säkert sätt.

6.5

Ingen person får vistas under ett träd, i vilket trädarbete från arbetsplattform eller genom klättring pågår. Arbetsområdet där trädarbete pågår, ska spärras av och varningsskyltar sättas ut vid vägar och andra tillträdesleder till området.

7. Användning av motorkedjesåg av en person, som befinner sig på en högre nivå än markplan, för annat arbete än trädarbete från en arbetsplattform eller genom klättring

För annat arbete än arbete från en arbetsplattform eller genom klättring, får en motorkedjesåg bara användas av en person, som befinner sig på högre nivå än markplanet, om detta sker från ett fast våningsplan, en byggnadsställning eller om personlig fallskyddsutrustning används.

8. Användning av röjsåg

När en röjsåg används, ska andra personer än användaren befinna sig minst 15 meter från sågen. Undantag får göras vid utbildning.

Bilaga 6 Utbildning för ställningsbyggare

Översikt över utbildningsnivåer

Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagare har utbildning på den nivå som behövs för arbetsuppgifterna. Följande tabeller beskriver utbildningsnivåerna översiktligt, och anger även förutsättningar och begränsningar för dem.

Tabell 11a. Grundutbildning

Utbildningens namn	Utbildningsbevis	Avsedd för
Särskild information om hantverkarställningar	Krävs inte	För dem som, i begränsad omfattning, utför arbete med ställningar med högst 2 meter till ett arbetsplan och där utformningen framgår av en generell monteringsinstruktion.
Särskild information om rullställningar	Krävs	För dem som, i begränsad omfattning, utför arbete med hantverkarställningar och rullställningar med högst 5 meter till ett arbetsplan och där utformningen framgår av en generell monteringsinstruktion.
Allmän utbildning om ställningar	Krävs	För dem som utför arbete med ställningar med högst 9 meter (fyra bomlagshöjder) till ett arbetsplan och där utformningen framgår av en generell monteringsinstruktion.
Särskild utbildning om ställningar	Krävs	För dem som utför arbete med ställningar vars slutliga höjd överstiger 9 meter eller mer komplicerade ställningar än de som nämns ovan.

Tabell 11b. Tilläggsutbildning

Utbildningens namn	Utbildningsbevis	Avsedd för
Tilläggsutbildning om väderskydd	Krävs	För dem som utför arbete med väderskydd oberoende av dess höjd och upplagssätt. För denna tilläggsutbildning behövs ”Särskild utbildning om ställningar” som grund.
Tilläggsutbildning om speciella ställningskonstruktioner	Krävs	För dem som utför arbete med speciella ställningskonstruktioner som inte täcks av ”Särskild utbildning om ställningar”. För denna tilläggsutbildning behövs ”Allmän utbildning om ställningar” som grund.

Innehåll i utbildningarna

1. Obligatoriska moment för samtliga utbildningsnivåer

All information och utbildning ska innehålla moment om

1. förståelsen av planer för uppförande, nedmontering eller ändring av ställningen i fråga,

2. säkerhet vid uppförande, nedmontering eller ändring av ställningen i fråga,

3. åtgärder för att förebygga risk för fall av personer eller föremål,

4. säkerhetsåtgärder när väderförhållandena förändras på ett sätt som påverkar säkerheten negativt,

5. villkor beträffande tillåten belastning, och

6. varje annan risk som det ovan nämnda arbetet med uppförande, nedmontering eller ändringar kan medföra.

2. Tillkommande moment för de olika utbildningsnivåerna

Särskild information om hantverkarställningar ska utöver punkt 1 omfatta

1. orientering om vilka regler för ställningar som gäller i Sverige, och

2. genomgång av typkontrollintyg och monteringsinstruktioner för den eller de ställningar, som man planerar att använda.

Särskild information om rullställningar ska utöver punkt 1 omfatta

1. genomgång av regler för hantverkarställningar och rullställningar och orientering om regler för övriga ställningar, som gäller i Sverige, och

2. genomgång av typkontrollintyg och monteringsinstruktioner för den eller de ställningar, som man planerar att använda.

Allmän utbildning ska utöver punkt 1 omfatta

1. genomgång av regler för ställningar i Sverige,

2. genomgång av olika typer av prefabricerade ställningar och kopplingar,

3. orientering om typfall för rör- och kopplingsställningar,

4. metoder för att skydda sig mot fall vid uppförande och nedmontering av ställningar,

5. metoder för upp- och nedtransport och lyft av ställningsmaterial, och

6. bottning, stabilisering och förankring av ställningar.

Särskild utbildning om ställningar ska utöver punkt 1 omfatta

1. en grundlig genomgång av regler för ställningar i Sverige,

2. allmänna principer för uppförande av rör- och kopplingsställningar,

3. genomgång av olika typer och fabrikat av prefabricerade ställningar och kopplingar,

4. hur ställningar kan användas på annat sätt än vad som framgår av instruktionerna,

5. metoder för att skydda sig mot fall vid uppförande och nedmontering av ställningar,

6. metoder för upp- och nedtransport samt lyft av ställningsmaterial,

7. förankring av ställningar,

8. inklädnad av ställningar,

9. dimensionering av ställningar, och

10. orientering om speciella ställningskonstruktioner.

Tilläggsutbildning om väderskydd ska omfatta hur väderskydd och ställning kan kombineras.

Tilläggsutbildning om speciella ställningskonstruktioner ska omfatta

1. genomgång av regler för den aktuella ställningskonstruktionen,

2. olika typer och fabrikat av den aktuella ställningskonstruktionen,

3. metodik för att uppföra, väsentligen ändra och montera ned den aktuella ställningskonstruktionen,

4. metoder att skydda sig mot fall vid uppförande och nedmontering av den aktuella ställningskonstruktionen, och

5. andra viktiga egenskaper som påverkar uppförande, väsentlig ändring och nedmontering.

Lärlingsutbildning

Lärlingar som varvar teoretisk utbildning med praktik får delta i arbete med att uppföra, väsentligen ändra och montera ned ställningar och väderskydd förutsatt att

1. varje lärling är under överinseende av ställningsbyggare med yrkesbevis eller kompetensbevis som motsvarar uppgiften,

2. varje ställningsbyggare enligt ovan bara har hand om en lärling,

3. varje lärling har en lärlingsbok eller motsvarande dokumentation,

4. lärlingarna får fortlöpande utbildning, och att utbildningsdelen är planerad,

5. lärlingar, som kommer direkt från gymnasieskolan, har nivån allmän utbildning från början,

6. övriga lärlingar får utbildningsnivån allmän utbildning senast inom sex månader från att de påbörjat lärlingsutbildningen, och

7. samtliga lärlingar får utbildningsnivån särskild utbildning inom 12–18 månader från att de påbörjat lärlingsutbildningen.

Bilaga 7 Återkommande kontroll av trycksatta anordningar

1. Driftprov av trycksatta anordningar i klass A eller B

1.1 Allmänt

Vid driftprov ska kontrollorganet utföra en funktionskontroll av säkerhetsutrustningen samt en systemkontroll.

Vid driftprov av trycksatta anordningar, som omfattas av ett program för riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars skick, ska kontrollorganet utföra en funktionskontroll av säkerhetsutrustningen.

1.2 Funktionskontroll av säkerhetsutrustning

Vid en funktionskontroll av säkerhetsutrustning ska kontrollorganet kontrollera, om den säkerhetsutrustning som fanns vid föregående kontroll, finns kvar och fungerar. Dessutom ska kontrollorganet undersöka säkerhetsutrustningen invändigt, om kontrollorganet har bedömt att utrustningen kan ha påverkats negativt av de fluider, som utrustningen kommit i kontakt med.

Om en säkerhetsutrustning skyddar flera trycksatta anordningar i klass A eller B, behöver den bara kontrolleras vid driftprov av den av anordningarna, som har det kortaste intervallet mellan driftproven.

1.3 Systemkontroll

Systemkontrollerna ska ligga till grund för bedömningen av om anordningen kan användas på ett säkert sätt, tillsammans med andra trycksatta anordningar eller maskiner som den påverkar och påverkas av.

Kontrollorganet ska kontrollera om

1. den trycksatta anordningen påverkas av vibrationer, utmattningslaster eller andra belastningar, som kan vara skadliga och som man inte tog hänsyn till när den togs i bruk,

2. det förekommer läckage som har betydelse för säkerheten, och

3. det uppstått omständigheter som kräver revisionskontroll enligt 10 kap. 20 §.

Vid kontrollen enligt 1–3 ska kontrollorganet ta hänsyn till brister, som dokumenterats vid arbetsgivarens fortlöpande tillsyn.

När driftprovet inte utförs i kombination med en in- och utvändig undersökning, kan kontrollorganet göra systemkontrollen genom att granska rutinerna för och dokumentationen av den fortlöpande tillsynen, förutsatt att den är tillräcklig för att göra bedömningen enligt 10 kap. 21 §.

1.4 Intervall mellan driftprov

1.4.1 Grundintervall

Grundintervall för driftprov anges i nedanstående tabell.

Tabell 12. Typ av anordning – intervall för driftprov

Typ av anordning	Intervall
Tryckkärl och vakuumkärl som ingår i en kyl- eller värmepumpanläggning	1 år
Tryckkärl och vakuumkärl som helt ska fyllas eller ska, enligt 9 kap. 26 §, betraktas som om de helt fyllts med luft, kvävgas eller ädelgas i fluidgrupp 2a	4 år
Tryckkärl och vakuumkärl som är vakuumisolerade och innehåller kondenserad syre, kväve, argon eller koldioxid	4 år
Tryckkärl och vakuumkärl som används för lagring av gasol	4 år
Tryckkärl och vakuumkärl som innehåller fluider i vätskefas och där utrustningen är avsedd att skydda enbart mot termisk expansion	4 år
Övriga tryckkärl och vakuumkärl	2 år
Cistern	3 år
Rörledning som är sammanfogad till cistern	3 år
Rörledning som inte är sammanfogad till cistern	4 år

Funktionskontroll av säkerhetsutrustning som utförts vid driftprov av en viss trycksatt anordning, får tillgodoräknas vid driftprovet av en annan trycksatt anordning, som genomgått driftprov under den första trycksatta anordningens intervall.

1.4.2 Möjlighet till förlängt intervall

Om kontrollorganet har konstaterat att en eventuell säkerhetsutrustning fungerade utan åtgärd vid de två föregående driftproven, samt bedömer att systemkontrollen gått att ersätta med granskning av arbetsgivarens rutiner för och dokumentationen av den fortlöpande tillsynen, kan kontrollorganet medge en förlängning av intervallet.

Om arbetsgivaren byter ut säkerhetsutrustningen efter det senaste driftprovet, ska den utbytta säkerhetsutrustningen antingen funktionskontrolleras av ett kontrollorgan direkt efter bytet, eller bevaras för att funktionskontrolleras vid nästa återkommande kontroll, för att det förlängda intervallet fortfarande ska gälla.

Det maximala intervallet mellan driftprov är 4 år.

Om kontrollorganet vid nästa driftprov bedömer att det inte längre finns förutsättningar för ett förlängt intervall, ska intervallen enligt 1.4.1 åter tillämpas.

1.4.3 Förkortat intervall för funktionskontroll av säkerhetsutrustning på grund av resultat vid föregående kontroller

Om kontrollorganet vid driftprov konstaterat att en eventuell säkerhetsutrustning inte fungerar utan åtgärd, ska intervallet till nästkommande funktionsprov av säkerhetsutrustning vara hälften av vad som anges i tabell 12.

Om bedömningen vid nästkommande kontroll är att säkerhetsutrustningen fungerar utan åtgärd, ska grundintervallen åter gälla för utrustningen.

2. In- och utvändig undersökning av trycksatta anordningar i klass A

2.1 Allmänt

Kontrollorganet ska utföra en in- och utvändig undersökning i den omfattning som krävs, för att bedöma om slitage, skador eller andra omständigheter gör att det inte längre är säkert, att låta den trycksatta anordningen vara trycksatt.

2.2 Intervall för in- och utvändig undersökning

Hur ofta in- och utvändiga undersökningar av trycksatta anordningar ska utföras, framgår av 2.2.2–2.2.9.

2.2.1 Möjlighet att utföra in- och utvändig undersökning vid olika intervall

Den in- och utvändiga undersökningen kan delas upp, så att den utvändiga undersökningen görs oftare, förutsatt att undersökningarna var för sig följer 2.2.2–2.2.9.

2.2.2 Fyra års intervall

Ett kontrollorgan kan efter en kontroll medge ett intervall av fyra år mellan in- och utvändiga undersökningar, förutsatt att

1. de tryckbärande delarna inte är eldberörda eller utsatta för förbränningsgas med temperatur över beräkningstemperaturen,

2. arbetsgivaren kan visa att den återstående livslängden är mer än fem år,

3. materialet i tryckbärande delar är sådant att det erfarenhetsmässigt inte är stor risk för sprickbildning, och

4. den inre och yttre miljön inte är svår ur skadesynpunkt, i förhållande till utförandet och det tryckbärande materialet.

2.2.3 Två års intervall

Om ett kontrollorgan efter en kontroll har bedömt att villkoren för fyra års intervall inte uppfylls, kan kontrollorganet medge två års intervall om

1. minst två in- och utvändiga undersökningar har utförts med ett intervall av ett år, eller

2. minst en in- och utvändig undersökning har utförts med ett intervall som överstiger två år.

Dessutom ska kontrollorganet bedöma att

1. slitage eller skador som upptäckts vid den senaste in- och utvändiga undersökningen inte är sådana, att det har krävts reparationer eller andra åtgärder,

2. det är mer än tre år fram till dess att korrosion, erosion eller andra skador kommer att kräva åtgärd,

3. arbetsgivaren har visat att den återstående livslängden är mer än tre år, och

4. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 9 kap. 6 §, att driftsbetingelserna är säkra fram till nästa kontroll.

2.2.4 Ett års intervall

Om ett kontrollorgan efter en kontroll har bedömt att anordningen inte uppfyller villkoren i 2.2.2–2.2.3, kan kontrollorganet medge ett års intervall om

1. kontrollorganet bedömer att skicket är sådant, att den är säker att använda i ett år, och

2. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 9 kap. 6 §, att anordningen är säker att använda i minst ett år.

2.2.5 Sex månaders intervall

Om ett kontrollorgan efter en kontroll har bedömt, att anordningen inte uppfyller villkoren i 2.2.4, kan kontrollorganet medge sex månaders intervall om

1. kontrollorganet bedömer att skicket är sådant att den är säker att använda i sex månader, och

2. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 9 kap. 6 §, att anordningen är säker att använda minst sex månader.

2.2.6 Sex års intervall

Om ett kontrollorgan efter en kontroll har bedömt att anordningen uppfyller villkoren för fyra års intervall, kan det medge ett intervall på sex år för en in- och utvändig undersökning, förutsatt att

1. minst en in- och utvändig undersökning med fyra års intervall har utförts som återkommande kontroll,

2. inga skador eller förslitningar som krävt reparation eller andra åtgärder, upptäcktes vid kontrollen,

3. anordningen används på ett sådant sätt att den inte utsätts för utmattning eller krypning, och

4. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 9 kap. 6 §, att driftsbetingelserna är säkra under de kommande åtta åren.

Även om förutsättningarna i första stycket inte är uppfyllda, kan kontrollorganet medge sex års intervall för cisterner eller rörledningar, som är sammanfogade till cisterner, om förutsättningarna i 2.2.2 punkt 1, 3 och 4 är uppfyllda och arbetsgivaren kan visa att den återstående livslängden är mer än åtta år.

2.2.7 Åtta års intervall

Om ett kontrollorgan efter en kontroll har bedömt att anordningen uppfyller villkoren för sex års intervall, kan det medge ett intervall på åtta år för en in- och utvändig undersökning, förutsatt att

1. minst två in- och utvändiga undersökningar med fyra eller sex års intervall har utförts som återkommande kontroll,

2. korrosion, erosion eller andra skador inte har uppkommit, och

3. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 9 kap. 6 §, att driftsbetingelserna är säkra under de kommande tio åren.

2.2.8 Tio års intervall

Om ett kontrollorgan efter en kontroll har bedömt att anordningen uppfyller villkoren för åtta års intervall, kan det medge ett intervall på tio år för en in- och utvändig undersökning, förutsatt att

1. minst två in- och utvändiga undersökningar har utförts med fyra, sex eller åtta års intervall där

   1. ett kontrollorgan vid varje tillfälle har bedömt att ett längre intervall än det föregående intervallet ska tillämpas, eller

   2. arbetsgivaren utifrån resultatet av de två tidigare kontrollerna kan visa för kontrollorganet, att ingen invändig korrosion, erosion eller annan negativ inre påverkan förekommer,

2. korrosion, erosion eller andra skador inte har uppkommit, och

3. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 9 kap. 6 §, att driftsbetingelserna är säkra under de kommande tolv åren.

2.2.9 Tolv års intervall

Om ett kontrollorgan efter en kontroll har bedömt att en cistern uppfyller villkoren för sex års intervall, kan det medge ett intervall på tolv år för en in- och utvändig undersökning för cisterner, förutsatt att minst en in- och utvändig undersökning har utförts med sex års intervall där

1. korrosion, erosion eller andra skador inte har uppkommit, och

2. arbetsgivaren har visat i sin riskbedömning enligt 9 kap. 6 §, att driftsbetingelserna är säkra under de kommande fjorton åren.

Bilaga 8 Kunskapskrav för pannoperatörer som ska övervaka panna i klass A eller B

Denna bilaga anger de kunskaper som krävs enligt 10 kap. 30 § första stycket.

1. Kunskaper om energi, fasomvandling och förhållandet mellan tryck och temperatur.

2. Kunskaper om de risker som finns vid start och stopp av en panna.

3. Kunskap om en pannas övervaknings- och säkerhetsutrustnings funktion.

4. Kunskaper om hur pannoperatören ska agera vid larm, så att denna kan bedöma vilka åtgärder som enligt tillverkarens bruksanvisning bör eller ska vidtas vid säkerhetsrelaterade larm.

5. Kunskaper om de nödsituationer som kan uppkomma vid användning av pannor och hur en pannoperatör ska agera vid dessa nödsituationer. (AFS 2024:4)

Bilaga 9 Tekniska krav för användning av lyftanordningar och lyftredskap

1. Allmänt

Kraven i bilagan gäller bara, när respektive risk finns vid användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap.

För lyftanordningar och lyftredskap, som ska uppfylla kraven i denna bilaga, krävs inte nödvändigtvis samma åtgärder, som för att uppfylla de grundläggande kraven på lyftanordningar och lyftredskap, som omfattas av 2 kap. 5 §.

2. Allmänna krav

2.1 Hållfasthet och stabilitet

Arbetsgivaren ska säkerställa hållfastheten och stabiliteten för lyftanordningar och lyftredskap. Särskild hänsyn ska tas bland annat till de laster, som ska lyftas och belastningen på upphängningspunkter.

2.2 Märkning

En lyftanordning ska vara klart och tydligt märkt med sin maxlast och i tillämpliga fall med den maximala lasten för anordningens olika konfigurationer.

Ett lyftredskap ska märkas så att det klart framgår, hur det ska användas på ett säkert sätt.

Lyftanordningar och lyftredskap som inte är avsedda för personlyft, ska märkas tydligt med detta, om de kan befaras användas för sådana lyft.

2.3 Last som rör sig oavsiktligt

Lyftanordningar och lyftredskap ska vara utförda så att riskerna är begränsade för att lasten oavsiktligt faller fritt, lossnar eller rör sig på ett farligt sätt.

2.4 Skydd för personer

En fast installerad lyftanordning ska vara utförd och installerad så att riskerna är begränsade för att lasten kolliderar med personer.

2.5 Personlyft

En lyftanordning som används för att lyfta eller förflytta personer ska vara utförd så att

1. det finns lämpliga anordningar, som förebygger risken för att det lastbärande organet ska falla eller tippa,

2. användaren hindras från att falla från det lastbärande organet,

3. användaren inte riskerar att komma i kläm, fastna eller bli knuffad, särskilt genom ofrivillig kontakt med något föremål, och

4. säkerheten garanteras för personer, som har fastnat till följd av driftstopp eller annan händelse och så att de kan evakueras.

2.6 Manöverdon och förarhytt

Förarhytter ska utformas så att de uppfyller följande kriterier:

1. En förarhytt ska vara utformad så att den skyddar mot väder och vind. Det ska finnas en anordning, som möjliggör god luftväxling i hytten. Dessutom ska det finnas komfortvärme, om det behövs.

2. Förarhytten ska utformas så att den ger god sikt.

3. Förarhytten ska vara konstruerad så att den ger goda ergonomiska förutsättningar.

Manöverdon ska utformas så att de uppfyller följande kriterier:

1. Manöverdon ska vara konstruerade så att de ger goda ergonomiska förutsättningar.

2. Manöverdon ska vara konstruerade så att det, förutom att manövrera lyftanordningen från hytten, är möjligt att manövrera den från markplanet.

3. Lyftanordningen ska inte kunna manövreras från mer än en manöverplats samtidigt.

2.7 Handdrivet spel

Ett handdrivet spel ska vara konstruerat så att så kallat backslag inte uppkommer, om veven släpper eller släpps.

2.8 Överlastdon

Kranar, stripperkranar och tångkranar som är avsedda för laster över 5 ton eller lastmoment över 2 tonmeter, ska vara utrustade med överlastdon. Kranar som har en statisk säkerhet mot stjälpning större än 2,5 och som bara används i lätt drift, undantas från detta krav.

3. Särskilda krav för hissar avsedda att användas yrkesmässigt av särskilt instruerad personal

3.1 Gränsbrytare

Förutom den normala manöverströmbrytaren för det högsta och det lägsta stannplanet ska det även finnas en gränsbrytare för huvudströmmen. Gränsbrytaren ska vara utförd för manuell återställning.

3.2 Fånganordning

Hissar som får beträdas, ska vara utrustade med tillförlitlig fånganordning, som aktiveras av hastighetsbegränsare eller motsvarande skyddsanordning. Det gäller även hissar, som beträds enbart när hissen monteras.

3.3 Överlastdon

En hiss till en kranhytt eller en åkbar kranhytt ska vara utrustad med ett överlastdon.

3.4 Manöverdon

På en hiss som inte är avsedd för persontransport, ska manöverdonen vara oåtkomliga från korgen.

Bilaga 10 Tekniska krav för tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Tekniska krav

1. Allmänt

Kraven i bilagan gäller bara, när respektive risk kan uppstå vid personlyft med en kran eller en truck.

2. Kran som används för personlyft

2.1

När en arbetskorg är upphängd i en krankrok, ska det finnas ett urkrokningsskydd.

2.2

Dragkraften i en linpart till en stållinestropp, som bär upp en arbetskorg, får vid jämnt fördelad maxlast i arbetskorgen inte överstiga 1/8 av linans minsta brottlast. Dragkraften i en kättingpart som bär upp en arbetskorg, får vid samma belastningsfördelning inte överstiga 1/6 av kättingens brottlast.

En kätting ska vara kortlänkad (lyftkätting).

2.3

En kran som används för personlyft, ska vara utformad för att kunna lyfta en last, som är minst två gånger totalvikten av arbetskorgen inklusive maxlast i korgen.

2.4

En kran ska ha en så styv konstruktion och ett sådant styrsystem, att den kan manövreras utan att det uppstår pendlingar, svängningar eller dynamiska krafter, som medför obehag för dem som befinner sig i arbetskorgen. Styrsystemet ska vara utfört på ett sådant sätt, att arbetskorgen kan hissas och firas med 0,5 m/s eller lägre hastighet.

2.5

Lyft- och sänkningsrörelserna hos ett lyftmaskineri, inklusive kranarmsmaskineri, ska vara maskindrivna. Det får inte ha en spärrkoppling för reversering av rörelsen.

2.6

Ett maskineri på en kran ska kunna bromsas och stannas säkert i varje moment av en rörelse. Ett lyftmaskineri, inklusive kranarmsmaskineri, ska vara utfört på ett sådant sätt att lintrummor, utan påverkan av ett annat manöverorgan, bromsas när lyftmaskineriets manöverreglage förs till nolläge.

2.7

Ett lyftmaskineri, inklusive kranarmsmaskineriet, ska vara utfört på ett sådant sätt, att det automatiskt hindrar överspelning.

2.8

En fordonskran ska ha stödben på fordonets båda sidor. Den ska även ha ett fast monterat vattenpass eller någon annan anordning för kontroll av kranens horisontalläge vid uppställning.

2.9

Ett brott på en hydraulledning eller en hydraulslang till en hydraulcylinder får inte resultera i farliga maskinrörelser.

2.10

En kran som används för personlyft till och från lastrum i fartyg, ska ha överlastdon och slaklinebrytare, om det finns risk för att arbetskorgen stöter mot hinder eller hakar fast.

2.11

En containerkran som används för personlyft, ska ha ett containerok, där det kan säkerställas att den normala driften av okets vridlås är spärrad.

3. Truck som används för personlyft

3.1

En truck som används för personlyft, ska vara utformad för att kunna lyfta en last, som är minst fyra gånger totalvikten av arbetskorgen, inklusive den maximala lasten i korgen vid truckens maximala lyfthöjd och 600 mm tyngdpunktsavstånd. Trucken ska även i övrigt med hänsyn till material, konstruktion, utförande och stabilitet erbjuda betryggande säkerhet för personlyft.

3.2

En truck ska ha ett vertikalt lyftstativ, som inte kan tiltas mer än 10° i förhållande till horisontalplanet.

3.3

En trucks sänkhastighet av arbetskorgen får inte vara högre än 0,6 m/s.

3.4

En trucks spårvidd ska vara bredare än arbetskorgen.

3.5

En truck får inte vara utrustad med gaffelarmsförlängare, när den används för personlyft.

Bilaga 11 Organisatoriska krav vid tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Besiktningskrav

1. Besiktningens omfattning

1.1

En första besiktning ska omfatta

1. kontroll av att en basmaskin med tillhörande arbetskorg och eventuellt containerok uppfyller kraven som hänvisas till i 12 kap. 5 § och i övrigt erbjuder betryggande säkerhet vid användning,

2. granskning av ritningar samt uppgifter om laster och material,

3. kontroll av de beräkningar som behövs för att kunna bedöma hållfastheten, stabiliteten och säkerheten i övrigt,

4. kontroll av instruktioner för användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn och underhåll,

5. kontroll av att underhåll och fortlöpande tillsyn kan utföras på ett säkert sätt,

6. kontroll av att en basmaskin och tillhörande arbetskorg överensstämmer med den granskade dokumentationen,

7. funktionskontroll av skyddsanordningar,

8. funktionsprov med provlast, och

9. vid gruppbesiktning, kontroll av att den aktuella utrustningen är kompatibel med övriga utrustningar i gruppen.

1.2

En återkommande besiktning ska omfatta

1. kontroll av de delar av en kran och en arbetskorg med eventuella anslutningsdelar, som är viktiga för säkerheten och arbetsmiljön, när det gäller slitage, sprickor, skador, korrosion etc.,

2. funktionsprov med den last som krävs,

3. kontroll av skydd och skyddsanordningar, och

4. kontroll av att viktiga instruktioner för användning, drift och skötsel är tillgängliga.

1.3

En revisionsbesiktning ska i tillämpliga delar omfatta

1. granskning av tillverkningshandlingar,

2. bedömning av reparationsmetoder,

3. bedömning av utförda reparationer,

4. kontroll av att anordningen stämmer med den granskade dokumentationen, och

5. funktionsprov med den last som krävs.

2. Ordinarie besiktningsmånad

En återkommande besiktning ska utföras under ordinarie besiktningsmånad eller senast under den andra månaden därefter. Besiktningen kan också utföras före den ordinarie besiktningsmånaden. Ordinarie besiktningsmånad är den månad, när det gällande besiktningsintervallet löper ut.

Utgångspunkten för beräkningen av ordinarie besiktningsmånad är den dag, när den första besiktningen genomfördes.

Om en återkommande besiktning utförs tidigare än två månader före den ordinarie besiktningsmånaden, ska en ny ordinarie besiktningsmånad beräknas med utgångspunkt från den dag, när besiktningen faktiskt utfördes.

3. Åtgärder efter besiktning

3.1

Bedömning
Efter en avslutad besiktning, ska kontrollorganet bedöma om basmaskinen med tillhörande arbetskorg och eventuell anslutningsdel, alternativt gruppexemplar, uppfyller gällande föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket enligt punkt 1 Besiktningens omfattning. Kontrollorganet ska dessutom bedöma, om de även i övrigt erbjuder betryggande säkerhet för användning.

3.2

Intyg
Kontrollorganet ska utfärda ett intyg över resultatet enligt 4.1. Om en basmaskin med tillhörande arbetskorg bedöms erbjuda betryggande säkerhet, ska kontrollorganet på väl synlig plats förse arbetskorgen med en besiktningsskylt enligt 5.1.

Vid en gruppbesiktning ska kontrollorganet utfärda ett intyg för det aktuella exemplaret i gruppen enligt 4.1 och förse den med en besiktningsskylt enligt 5.1.

Intyget och skylten ska vara på svenska.

3.3

Meddela Arbetsmiljöverket
Om en basmaskin med tillhörande arbetskorg och eventuell anslutningsdel, alternativt ett gruppexemplar, inte bedöms erbjuda betryggande säkerhet, ska kontrollorganet snarast meddela detta till Arbetsmiljöverket.

4. Besiktningsintyg

4.1

Innehåll
Besiktningsintyget ska innehålla uppgifter om

1. basmaskinens och den tillhörande arbetskorgens identifikation, vid gruppbesiktning anges identifikation för det aktuella exemplaret,

2. maxlast och max antal personer vid tillfälliga personlyft med en basmaskin och den tillhörande arbetskorgen,

3. besiktningsorganets namn,

4. besiktningsorganets ackrediteringsnummer,

5. besiktningsorganets ackrediteringsmärke,

6. besiktningsdatum,

7. namnet på den som utfört besiktningen,

8. en uppgift om att besiktningen utförts enligt dessa föreskrifter,

9. resultatet av bedömningen,

10. eventuella villkor om åtgärder för att anordningen ska erbjuda betryggande säkerhet,

11. ordinarie besiktningsmånad (år, månad) för nästa återkommande besiktning, och

12. aktuell gruppbeteckning, om gruppbesiktning tillämpas.

5. Besiktningsskylt

5.1

På besiktningsskylten ska det finnas

1. identifikation för den tillhörande basmaskinen eller basmaskinerna och arbetskorgen och eventuellt containerok,

2. kontrollorganets namn och ackrediteringsmärke,

3. ackrediteringsnummer,

4. en markering som visar ordinarie besiktningsmånad för nästa återkommande besiktning (år, månad),

5. en markering som visar att basmaskinen med tillhörande arbetskorg, alternativt gruppexemplaret, är besiktigad och därmed har bedömts erbjuda betryggande säkerhet, och

6. aktuell gruppbeteckning, om gruppbesiktning tillämpas.

Bilaga 12 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

Denna bilaga innehåller precisering av tillämpningsområdet, krav på montagebesiktning samt intervall för återkommande besiktning enligt 13 kap. 8 §. Krav på första besiktning av vissa anordningar finns i 13 kap.

Precisering av tillämpningsområdet för typer av anordningar finns i tabell 15.

Tabell 15. Lyftanordning – tillämpningsområde

Typ av anordning	Precisering av tillämpningsområdet
Bakgavellyft	Lyftanordning med ett styrt lastbärande organ i form av ett lastplan, monterad på ett fordon för lastning och lossning av fordonet. Undantag: En lyftanordning med ett styrt lastbärande organ i form av ett lastplan monterad på ett fordon, som är registrerat i ett annat land inom EES, får användas för lastning och lossning av fordonet, om det uppfyller kraven för användning i det land fordonet är registrerat. Undantag: Återkommande besiktning behöver inte genomföras första eller andra året efter fordonets första besiktning om fordonets totalvikt inte överstiger 3 500 kg.
Fordonskran	Definition: En armkran eller svängkran, som är monterad på ett fordon. Maskindrivna fordonskranar vars lastmoment är större än 12 tonmeter. Undantag: Besiktning av mobilkranar och semimobila tornkranar regleras separat. Undantag: Fordonskranar monterade på fordon, som är registrerade i ett annat land inom EES, får användas för lastning och lossning av fordonet, om de uppfyller kraven för användning i det land fordonet är registrerat.
Fordonslyft	Lyftanordningar med ett styrt lastbärande organ för lyft av fordon (hela fordonet) och avsedd för att arbete ska utföras med arbetstagaren under det upplyfta fordonet. Fordonslyft, som inte är avsedda för fast installation är undantagna från kravet på montagebesiktning.
Grävmaskin	Självgående maskiner på band, hjul eller ben och med en monterad utrustning med länksystem, huvudsakligen avsedd för grävning med höjd- eller djupgrävningsskopa utan rörelse av undervagnen. Undantag gäller för maskiner vars tjänstevikt (massa av driftfärdig och olastad maskin, med förare) understiger 1 500 kg. En självgående motordriven hjul- och bandmaskin med en huvudram konstruerad att bära både ett frontmonterat lastaggregat och ett bakmonterat grävaggregat. Besiktningen omfattar även arbetsaggregat, till exempel en bom med skopskaft och skopa eller ett pålningsaggregat.
Hiss	Definition: Lyftanordningar med ett styrt lastbärande organ, som betjänar fasta stannplan. Hissar avsedda för yrkesmässig användning av särskilt instruerad personal. Exempel är bygghissar, kranhissar och gruvhissar. Undantagen från kravet på besiktning är hissar för enbart gods och material med automatisk in- och urlastning och en maxlast under 4 000 kg samt hissar i fartyg. Undantagna från kravet på montagebesiktning är också hissar vars enda montage består av anordnande av stannplan, om de har monterats enligt en montageplan som vid den senaste återkommande besiktningen kontrollerats av kontrollorganet och därvid bedömts erbjuda betryggande säkerhet. Undantagen från kravet på montagebesiktning är en hiss, som bara är avsedd för transport av material, om den flyttas eller ändras inom samma arbetsplats och om kontrollorganet i samband med en tidigare montagebesiktning på arbetsplatsen gjort en bedömning av montageplanen och därvid bedömt, att montageplanen erbjuder betryggande säkerhet.
Kran	Definition: En lyftanordning där lasten med hjälp av ett icke styrt lastbärande organ kan lyftas och sänkas vertikalt och dessutom förflyttas horisontellt. Med kran avses i dessa föreskrifter även en lastmaskin eller en truck med kranarm monterad i redskapsfästet. En maskindriven kran vars maxlast eller lastmoment är över 500 kg respektive 5 tonmeter. Undantag: Besiktning av fordonskranar och semimobila tornkranar regleras separat. Undantagna från kravet på montagebesiktning är kranar, som inte har maskindriven horisontell förflyttning samt kranar som består av en lastmaskin eller en truck med en kranarm monterad i redskapsfästet.
Lingång eller punktlyft, handdriven	Lingång och punktlyft inom scenområde med tillhörande kringutrymmen samt inom salong och publika utrymmen. Handdrivna lingångar eller punktlyft som inte är motviktsbalanserade är undantagna från kravet på återkommande besiktning.
Lingång eller punktlyft, maskindriven	Definition: En lyftanordning som används för lyftning och uppbärande av dekorationer, belysningsanordningar eller dylikt vid teatrar, studior, samlingslokaler och liknande, bestående av rå, bärlinor och linskivor samt en draglina alternativt ett linspel (lingång) eller med hjälp av en eller flera bärlinor, kedjor eller dylikt (punktlyft). Lingång och punktlyft inom scenområde med tillhörande kringutrymmen samt inom salong och publika utrymmen. En maskindriven punktlyft är undantagen från kravet på återkommande besiktning, om den är utrustad med en spärranordning, som säkerställer lastens normala användningsläge och vars lyftfunktion enbart används för underhåll av armatur m.m. t.ex. rengöring eller byte av lampor.
Maskindriven anordning vid lastkaj för att utjämna nivåskillnader mellan lastfordon och lastkaj	Exempel är mekaniska och hydrauliska lastbryggor och lyftbord vid en lastkaj.
Maskindriven lyftanordning avsedd för lyft av arbetstagare	Exempel är mobila arbetsplattformar, stationära arbetsplattformar, hängställningar, siloåkdon, klätterplattformar, plocktruckar samt höj- och sänkbara förarhytter. Undantag: Besiktning av fordonsmonterade lyftplattformar för lastning och lossning av fordonet regleras separat. Undantag från kravet på besiktning gäller för plocktruckar med en lyfthöjd understigande 1,2 meter, och övriga anordningar med en lyfthöjd som understiger 0,5 meter. Undantagna från kravet på montagebesiktning är modulbyggda anordningar, om de flyttas eller ändras inom samma arbetsplats, om kontrollorganet i samband med en tidigare montagebesiktning på arbetsplatsen gjort en bedömning av montageplanen och därvid bedömt, att montageplanen erbjuder betryggande säkerhet.
Mobilkran	En fordonskran på ett motordrivet fordon som är särskilt konstruerat för ändamålet.
Staplingskran	En maskin som både inom och utanför en krangång är bunden till räls eller styrskenor. Maskinen har en lyftanordning och möjlighet till sidoförflyttning för insättning av enhetslaster i ställ eller plockning av gods för hand i hyll- eller pallställ.
Stripperkran	En lyftanordning med ett styrt lastbärande organ, med strippertång eller stripperaggregat för frigöring av göt från kokiller eller gjutmaskin.
Tornkran, semimobil	En självresande tornkran som är avsedd att transporteras efter ett dragfordon till uppställningsplatsen.
Tångkran	En lyftanordning med ett styrt lastbärande organ, med en tång för transport av stålgöt, kokiller och stigplan.

Precisering av krav på intervall för återkommande besiktning samt montagebesiktning finns i tabell 16. Beträffande krav på första besiktning av vissa anordningar, se kapitel 13.

Tabell 16. Typ av lyftanordningar – besiktningsintervall

Typ av anordning	Återkommande besiktning Intervall (månader)	Montagebesiktning
Bakgavellyft	24	Nej
Fordonskran	12	Ja
Fordonslyft	12	Ja
Grävmaskin	Första gången 36, andra gången 24, därefter 12	Nej
Hiss	12	Ja
Kran	12	Ja
Lingång eller punktlyft, handdriven	36	Ja
Lingång eller punktlyft, maskindriven	12	Ja
Maskindriven anordning vid lastkaj för att utjämna nivåskillnader mellan lastfordon och lastkaj	24	Nej
Maskindriven lyftanordning avsedd för lyft av arbetstagare	12	Ja
Mobilkran	12	Nej
Staplingskran	12	Ja
Stripperkran	12	Ja
Tornkran, semimobil	12	Nej
Tångkran	12	Ja

Bilaga 13 Tekniska krav på pressar och gradsaxar

Arbetsgivaren ansvarar för att kraven i denna bilaga om tekniska krav på pressar och gradsaxar, som avses i 14 kap. 1 §, uppfylls.

1. Allmänt

För pressar och gradsaxar som ska uppfylla kraven i denna bilaga, krävs inte nödvändigtvis samma åtgärder, som för att uppfylla de grundläggande krav, som ställs på pressar och gradsaxar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner.

2. Gemensamma krav för utrustning på pressar och gradsaxar

2.1

Pressar och gradsaxar ska ha ett utförande, som ger betryggande säkerhet. Om brott eller slitage på del av en press eller en gradsax medför risk för personskador, ska detta särskilt beaktas.

2.2

Förband, såsom skruv-, nit- eller limförband, ska vara monterade så att inte delar lossnar och orsakar personskador.

2.3

Koppling och broms på mekaniska pressar och gradsaxar ska vara skyddade mot att olja, fett och främmande föremål tränger in och påverkar funktionen på ett farligt sätt.

2.4

Mekaniska pressar och gradsaxar i kategori I ska ha bromsar, som var som helst under arbetsslaget säkert kan stoppa och hålla fast löparen respektive skärbalken.

Fjädersystem till koppling och bromsar på sådana maskiner ska vara utförda så, att ett fjäderbrott inte påverkar funktionen på ett farligt sätt.

Vid bortfall av energi, ska kopplingen gå ur och bromsen slå till automatiskt.

2.5

Mekaniska pressar i kategori II, III, IV och V samt mekaniska gradsaxar i kategori II och IV ska ha en broms eller någon annan anordning, som säkert kan hålla fast löparen respektive skärbalken efter fullbordat slag.

2.6

Hydrauliska och pneumatiska utrustningar ska vara utförda och ordnade så att

1. det högsta avsedda trycket inte överskrids i någon del,

2. det inställda arbetstrycket inte överskrids,

3. utströmmande tryckmedium inte orsakar personskador,

4. tryckvariationer eller tryckbortfall inte orsakar farliga maskinrörelser,

5. utrustningen är väl skyddad mot skada genom yttre påverkan,

6. ledningar är fastsatta, placerade eller skyddade så att de vid ett eventuellt brott inte slungas ut och orsakar personskador, och

7. tryckmediet inte förorenas, så att skyddsfunktionen påverkas på ett farligt sätt.

Dessutom gäller att

1. ett hydraulsystem ska vara självavluftande eller ha avluftningsanordning, och

2. i en ackumulator med gasfyllning får bara sådan gas användas, som inte reagerar med hydraulvätskan.

2.7

Pressar av överkolvstyp ska vara utförda så, att löparen inte kan falla ned och orsaka personskador. Hydrauliska och pneumatiska gradsaxar ska vara utförda så, att deras skärbalk inte kan falla ned och orsaka personskador.

2.8

Ett hydraulsystem ska automatiskt bli trycklöst, när pumpmotorn stängs av, utom i de delar där tryckbortfall kan leda till farliga maskinrörelser.

2.9

En anordning för reglering av förladdningstryck på ackumulator ska kunna låsas vid ett bestämt tryck.

2.10

I styrutrustningar för pressar och gradsaxar ska det finnas skyddsfunktioner, som är utförda så att manöverdonet måste påverkas på nytt, för att press- eller klipprörelser ska kunna startas efter

1. omställning av manöver- eller körsätt,

2. påverkan av ett skydds förreglingsdon,

3. bortfall av manöverspänning,

4. bortfall av drivtryck, och

5. påverkan av verktygssäkring eller utkastargivare beträffande pressar.

2.11

Styrutrustningar på pressar och gradsaxar i kategori I ska fungera så att fel på en komponent, som påverkar skyddsfunktionen inte medför personskador.

Mekaniska pressar och gradsaxar får efter ett fel i styrutrustningen kunna starta på nytt, först sedan felet avhjälpts (automatisk övervakning). Detta gäller även för hydrauliska och pneumatiska pressar och gradsaxar vid fel i den elektriska delen av styrutrustningen.

En skyddsfunktion ska under presslag eller klipprörelser vara inkopplad, tills risken för personskador upphört. Den får inte kunna påverkas av nedsmutsning eller andra yttre störningskällor, så att personskador kan uppstå.

2.12

Excenterpressar och mekaniska gradsaxar i kategori I ska vara utförda så att

1. stopptiden vid funktionsstörning hos manöverventiler inte förlängs så mycket, att risk för personskador uppstår,

2. manöverventilernas funktion inte påverkas vid fel på anordningen för snabbtömning av koppling och broms,

3. programverkets lägeskopplare och nockar inte går att ställa i ett sådant läge, att risk för personskador uppstår, och

4. risk för oavsiktligt presslag respektive klipprörelse inte uppstår vid fel i transmission mellan programverk och excenteraxel.

2.13

Styrutrustningar på excenterpressar och gradsaxar i kategori I ska ha en anordning (så kallad bromsvakt), som hindrar nytt arbetsslag, om stoppfunktionen försämras mer än ett av tillverkaren avsett maximivärde.

2.14

Pressar och gradsaxar ska ha en tydlig och varaktig märkning med uppgift om

1. tillverkarens och leverantörens namn och adress,

2. maskinens typbeteckning, tillverkningsnummer och år,

3. maskinens massa (vikt),

4. maskinens högsta arbetstryck i tillämpliga fall,

5. pressens maximala presskraft, och

6. största plåttjocklek vid specificerad brotthållfasthet för klippning i gradsaxen.

Pressar och gradsaxar i kategori I ska dessutom vara märkta med uppgift om maskinens maximala stopptid och minsta skyddsavstånd.

Pressar i kategori II–V och gradsaxar i kategori II och IV ska, när de används, vara försedda med tillämplig kategoriskylt:

1. Pressar med skyddsgrind (kategori II): ”Denna press får endast användas med skyddsgrind eller skyddat pressverktyg.”

2. Pressar som är avsedda att användas bara med skyddade pressverktyg (kategori III): ”Denna press får endast användas med skyddat pressverktyg.”

3. Pressar som är avsedda att användas bara för manuellt arbete med varma arbetsstycken (kategori IV): ”Denna press får endast användas för bearbetning av varmt arbetsstycke.”

4. Pressar som är avsedda att användas bara för automatdrift (kategori V): ”Denna press får endast användas för automatdrift.”

5. Gradsaxar som har fasta eller förreglande avskärmningsskydd framför skär och tillhållare, för att skydda operatören vid manuellt operatörsarbete (kategori II): ”Denna gradsax får endast användas med fast eller förreglande avskärmningsskydd framför skär och tillhållare.”

6. Gradsaxar som är avsedda att användas bara för automatdrift (kategori IV): ”Denna gradsax får endast användas för automatdrift.”

2.15

Pressar som används med manuell operatör, ska ha något av följande operatörsskydd

1. tvåhandsmanöveranordning med tvåhandsmanöverdon för varje operatör,

2. beröringsfritt skydd (till exempel ljusridå),

3. skyddsgrind, eller

4. skyddat pressverktyg.

Detta behövs dock inte, om arbetsstycket är så varmt, att det måste hanteras med hjälpverktyg enligt 2.8, i bilaga 14 eller om pressen har långsam slutningsrörelse enligt 2.33, i denna bilaga.

Arbetsmiljöverket kan medge undantag från första stycket, om Arbetsmiljöverket bedömer, att motsvarande säkerhet uppnås på något annat sätt.

Gradsaxar för klippning av plåt med högst 6 mm tjocklek och för manuellt operatörsarbete, ska ha ett fast eller förreglande avskärmningsskydd framför skär och tillhållare.

Övriga gradsaxar för manuellt operatörsarbete ska ha något av följande operatörsskydd:

1. tvåhandsmanöveranordning med tvåhandsmanöverdon för varje operatör,

2. beröringsfri skyddsanordning, eller

3. ett fast eller förreglande avskärmningsskydd framför skär och tillhållare.

De sidor av en press eller gradsax, från vilka operatörsarbete inte sker, ska ha avskärmningsskydd eller annat skydd enligt 2.21 i denna bilaga, som hindrar att man når riskområdet när farliga maskinrörelser pågår. Sidoskydd behövs dock inte, när en press används med tvåhandsmanöveranordning och operatören har full uppsikt över riskområdet.

2.16

Pressar som används i automatdrift, ska ha ett skyddat pressverktyg enligt punkt 2.6 i bilaga 14 eller skydd enligt 2.21 i denna bilaga, som hindrar att man når riskområdet när farliga maskinrörelser pågår. Motsvarande gäller för maskinella hanteringsutrustningar.

Gradsaxar som används i automatdrift, ska ha avskärmningsskydd eller ett annat skydd enligt 2.21 i denna bilaga. Motsvarande gäller för gradsaxar, som huvudsakligen är avsedda för manuellt operatörsarbete, när de används i automatdrift.

2.17

Pressar och gradsaxar för manuellt operatörsarbete med tvåhandsmanöveranordning ska vara utförda så, att press- eller klipprörelse

1. kan starta bara om båda manöverdonen börjar påverkas inom en halv sekund,

2. stoppar eller görs ofarligt, om något av manöverdonen släpps, och

3. inte kan starta igen, förrän båda manöverdonen släppts och åter påverkas.

2.18

Tvåhandsmanöverdonen ska vara placerade på ett sådant skyddsavstånd, att operatören inte hinner nå fram till det närmaste riskstället i riskområdet, innan pressens löpare, eller gradsaxens skär och tillhållare, stannat eller nått ett ofarligt läge. När skyddsavståndet beräknas, ska maskinens maximala stopptid samt en rörelsehastighet av minst 1,6 m/s för operatören användas.

2.19

Pressar och gradsaxar som används med ett beröringsfritt skydd, ska vara utförda så att

1. presslag eller klipprörelser avbryts och hindras från att starta, när en kroppsdel påverkar skyddsfältet, och

2. återstart, efter stopp av pågående slutningsrörelse med skyddsanordningen, kan ske bara efter manuell påverkan av ett särskilt återställningsdon.

Pressar och gradsaxar avsedda för manuellt operatörsarbete med ett beröringsfritt skydd på operatörssidan, ska ha detta utfört så att riskområdet inte kan nås, utan att skyddsfältet påverkas. Om det behövs, ska särskilt kompletterande avskärmningsskydd finnas på operatörssidan.

Det får inte vara möjligt, att passera skyddsfältet på operatörssidan av en manuellt betjänad press. Detta gäller dock inte för en press, som har så stort gap, att man kan stiga in i riskområdet, om manövrering sker med en annan manöveranordning än det beröringsfria skyddet och operatören därvid har god uppsikt över riskområdet. Ett sådant manöverdon ska ha dubblerad funktion för start och stopp.

En beröringsfri skyddsanordning till en gradsax får inte kunna användas som startanordning.

2.20

Beröringsfria skydd ska vara placerade på ett sådant skyddsavstånd, att operatören inte hinner nå fram till det närmaste riskstället i riskområdet, innan pressens löpare eller gradsaxens skär och tillhållare stannat eller nått ett ofarligt läge. Vid beräkning av skyddsavståndet, ska användas maskinens maximala stopptid samt en rörelsehastighet för operatören av

1. minst 2,5 m/s vid snabba repetitiva arbetsförlopp (så kallade plockarbeten) i en press,

2. minst 1,6 m/s vid arbete med stora svårhanterliga arbetsstycken i en press där operatören står och arbetar, och

3. minst 1,6 m/s vid arbete i en gradsax.

Om en provstav med 16 mm i diameter inte känns av inom hela skyddsfältet, ska skyddsavståndet ökas med den sträcka som behövs, innan en hand som förs in på det ogynnsammaste stället påverkar skyddsfältet, så att en stoppsignal ges.

2.21

Pressar och gradsaxar avsedda för manuellt operatörsarbete ska, utöver skydd på operatörssidan, ha skydd på övriga sidor. Sådant skydd samt skydd på en press eller gradsax, som används för automatdrift, ska vara utfört enligt något av följande alternativ:

1. Avskärmningsskydd som är fastsatt med nit, svets eller på något annat likvärdigt sätt.

2. Avskärmningsskydd som går att öppna eller ta bort och som är förreglande, så att det hindrar presslag eller klipprörelser, om det inte är i skyddsläge. Förregling behövs inte på sidoskydd till en gradsax som är avsedd för manuellt operatörsarbete.

3. Beröringsfritt skydd, till exempel en ljusbom, som hindrar presslag eller klipprörelser, om skyddet har påverkats. Skyddet ska vara utfört med en dubblerad och övervakad skyddsfunktion.

När ett beröringsfritt skydd har påverkats, får pressen eller gradsaxen kunna startas på nytt med det ordinarie manöverdonet, först efter påverkan av ett särskilt don (återställning). Motsvarande gäller, om man kan vistas innanför öppnings- eller borttagbara avskärmningsskydd.

Särskilt skydd på baksidan av en gradsax behövs inte, om ingrepp i riskområdet hindras av en annan anordning, som ger likvärdigt skydd.

2.22

Inställning av mataranordningar ska kunna utföras när pressens löpare, respektive gradsaxens skärbalk står stilla, om inte betryggande säkerhet kan uppnås på annat sätt.

Vid test av samfunktion mellan en maskin och ett matarverk, ska samma skyddsåtgärder vidtas, som vid produktionen. Motsvarande gäller även vid provkörning efter verktygsuppsättning.

2.23

Om flera personer deltar samtidigt vid verktygsuppsättning på pressens eller gradsaxens fram- och baksida, ska det finnas manöverdon, så att minst en person på var sida deltar i manövreringen. Detta gäller dock inte, om baksidan har skydd, som effektivt hindrar att man når in i riskområdet, när farliga maskinrörelser pågår.

Särskilda krav för utrustning på pressar

2.24

Karosseripressar och liknande stora pressar ska ha en anordning, som blockerar löparen vid justerings- och reparationsarbeten. Om anordningen inte kan ta upp hela presskraften, får slutningsrörelsen inte kunna sättas igång, när löparen är blockerad.

2.25

Väljare för omkoppling mellan olika manöversätt, skyddssätt eller körsätt ska fungera så att man måste låsa upp dem, för att kunna koppla om från ett läge, där maskinens skyddssystem är inkopplat, till ett läge där det är urkopplat. Alternativt ska väljare vara placerade i ett låsbart skåp.

2.26

En styrutrustning på hydrauliska och pneumatiska pressar i kategori I ska normalt vara utförd så att löparen under en slutningsrörelse automatiskt återgår, om operatören släpper manöverdonet eller påverkar skyddsfältet på ett beröringsfritt skydd, innan verktyget nått ett ofarligt läge. Vid verktygsinställning får återgångsfunktionen vara bortkopplad.

På pressar för bearbetning av grovplåt eller tunga och svårhanterliga detaljer ska återgångsfunktionen automatiskt kopplas bort, när bearbetningen börjar.

2.27

Enhandsmanövrering får inte kunna ske från tvåhandsmanöverdon, utan bara från ett särskilt manöverdon, som är skyddat mot oavsiktlig påverkan.

Fotmanöverdon får bara kunna påverkas framifrån.

2.28

På pressar som manövreras med beröringsfritt skydd, ska manöverkretsen automatiskt brytas, om skyddsfältet inte påverkats inom inställd tid. Därefter får en press kunna startas på nytt, bara efter påverkan av ett särskilt don (återställning).

2.29

Pressar, som har en skyddsgrind på operatörssidan, ska vara utförda så att riskområdet inte kan nås, när grinden är stängd. Om det behövs, ska kompletterande avskärmningsskydd finnas på operatörssidan. Skyddet får inte kunna stängas med så stor kraft, att det orsakar personskador.

2.30

Skyddsgrindar på excenterpressar ska vara kvar i skyddsläge, till dess att presslaget fullbordats och löparen stannat i sitt övre läge (låsfunktion). På kil- eller pinnkopplade excenterpressar ska man dessutom ha fått en signal, om att kopplingsspärren återgått till spärrat läge, innan skyddet får kunna öppnas.

Skyddsgrindar på skruvpressar samt på hydrauliska och pneumatiska pressar ska vara kvar i skyddsläge, till dess man har fått en retursignal för löparen.

2.31

Styrutrustning till en skyddsgrind ska fungera så, att fel på en komponent som påverkar skyddsfunktionen, inte medför risk för personskador. Ett nytt presslag får kunna startas först efter det att felet avhjälpts.

Utrustningen ska kopplas direkt till en manöverventil. På excenterpressar ska manöverventilen ha dubblerad funktion och vara övervakad.

2.32

En skyddsgrind som går att ta bort eller svänga undan från sitt avsedda skyddsläge, ska ha en förreglande anordning, som hindrar grinden från att starta ett presslag, när den är borttagen eller undansvängd från sitt skyddsläge.

2.33

Pressar får användas utan skyddsanordning, om de

1. har en handspak som direkt påverkar en riktningsventil, och har en slutningsrörelse som är högst 20 mm/s, eller

2. har fot- eller handmanöverdon och slutningsrörelsen är högst 10 mm/s. Signalen från manöverdonet ska då vara dubblerad och direkt påverka ställdonet, till exempel en ventil, kontaktor eller en dragmagnet.

I båda fallen gäller att

1. manövreringen ska ske med hålldon, så att löparen stannar eller går i retur, om påverkan av donet upphör, och

2. fallhastigheten hos löparen, till exempel vid ledningsbrott, inte får kunna överstiga 5 mm/s.

2.34

Vid verktygsinställning och slaglängdsinställning på excenterpressar, ska löpare och verktyg säkert kunna hållas i önskat läge, för hand eller med hjälp av en utbalanseringsutrustning som finns på pressen.

2.35

Verktygsinställning i excenterpressar med hjälp av dragstång får kunna ske, bara när motorn är frånslagen och svänghjulet står stilla. Slaglängdsinställning i excenterpressar med hjälp av en dragstång får kunna ske, bara när manöverventilens ström är bruten eller när motorn är frånslagen och svänghjulet står stilla.

Om en dragstång till excenteraxeln eller svänghjulet kan lämnas kvar i dragläge, får pressen inte kunna köras, innan stången tagits bort.

2.36

Hydrauliska eller pneumatiska fastspänningselement på en press ska fungera så att maskinrörelsen är hindrad och verktyget inte kan falla ned, om trycket understiger det inställda värdet.

2.37

Vid verktygsinställning med tvåhandsmanövrering i en mekanisk press ska löparen stegas fram (avbruten manöverimpuls) eller också ska en långsam slutningsrörelse användas.

För pressar som inte uppfyller kraven för användning av tvåhandsmanövrering i normal drift, till exempel pressar för enbart automatdrift, gäller att verktygsinställning ska ske med en långsam slutningsrörelse eller att tvåhandsmanöverdonen har en så ogynnsam placering för maskinoperatören att det inte finns någon risk för att de används i normal drift.

2.38

När operatörsskyddet på en press inte kan användas vid verktygsinställning, får en enhands- eller fotmanövrering användas. Då ska något av följande villkor vara uppfyllt.

1. Manöverdonet är placerat så att operatören inte når in i riskområdet.

2. Löparens slutningsrörelse är högst 20 mm/s vid enhandsmanövrering och högst 10 mm/s vid fotmanövrering.

I båda fallen gäller att

1. manövreringen ska ske med ett hålldon, så att löparen stannar eller går i retur, om påverkan av donet upphör, och

2. fallhastigheten hos löparen, till exempel vid ledningsbrott, inte får kunna överstiga 5 mm/s.

Särskilda krav för utrustning på kantpressar

2.39

Kantpressar i kategori I som har fotmanöverdon, ska kunna utföra slutningsrörelsen i två steg (avbrutet slag). Skyddsfunktionen ska vara inkopplad, till dess att öververktyget är högst 6 mm över arbetsstycket.

2.40

Kantpressar ska ha anslag, som ger säkert stopp för arbetsstycken. Om inställningsanordningen för anslaget är placerad på pressens baksida, får den inte kunna nås för omställning från framsidan.

2.41

Kantpressar ska ha minst två stöd för arbetsstycken. Dessa ska vara ställbara mot verktygskanten samt i sid- och höjdled.

2.42

När ett beröringsfritt skydd på kantpressens operatörssida går att fälla ned till horisontellt läge, ska det använda skyddsavståndet vara minst 0,85 meter från närmaste riskställe i riskområdet.

Särskilda krav för utrustning på gradsaxar

2.43

Gradsaxar ska ha en anordning för att spärra skärbalken vid skärbyten, översyn eller liknande ingrepp.

För skärbyten ska det finnas lämpliga hjälpmedel, så att hanteringen kan ske på ett säkert sätt.

2.44

Den övre skärbalken till en gradsax utan motordrift ska vara anordnad så, att den vid uppfällt läge inte kan falla ned och orsaka personskador.

2.45

Ett fast avskärmningsskydd framför skär och tillhållare på gradsaxar ska vara utfört så, att det hindrar ingrepp till skär och tillhållare. Motsvarande gäller för ett förreglande avskärmningsskydd, när detta är i skyddsläge. Om ett förreglande avskärmningsskydd inte är i skyddsläge, ska farliga klipprörelser vara hindrade.

Styrutrustning till ett förreglande avskärmningsskydd ska fungera så att fel på en komponent som påverkar skyddsfunktionen, inte medför risk för personskador. Skyddsfunktionen ska automatiskt övervakas, så att fel upptäcks i samband med ny start av motorn eller när skyddet öppnas. En ny klipprörelse får därefter kunna ske först efter det att felet avhjälpts.

Bilaga 14 Organisatoriska krav vid användning av pressar och gradsaxar

Organisatoriska krav på pressar och gradsaxar som avses i 14 kap. 1 § 2 och 3.

1. Inledande anmärkning

Kraven i denna bilaga gäller, när respektive risk finns vid användning av pressar och gradsaxar.

2. Gemensamma krav för användning av pressar och gradsaxar

2.1

Åtgärder ska vara vidtagna för att motverka farligt buller när bearbetning av ett arbetsstycke pågår.

Pressar och gradsaxar ska vara vibrationsisolerade från byggnadsstommen i den omfattning som behövs, för att motverka att vibrationer fortplantas.

2.2

Ett arbetsområde vid pressar och gradsaxar ska hållas fritt från materialspill och andra störande hinder, så att manövrering, justering, underhåll, smörjning, verktygsuppsättning och skärbyte kan utföras på ett säkert sätt.

2.3

Om en väljare för omkoppling av till exempel manöversätt eller körsätt är placerad i ett låsbart så kallat manöverskåp, ska detta efter utförd omkoppling hållas låst och nyckeln förvaras hos en ansvarig person.

2.4

Vid uppsättnings- och inställningsarbeten ska en sådan metod användas, som ger betryggande säkerhet. Till pressverktyg och gradsaxskär ska de lyft- och transportanordningar användas, som behövs.

Skärbalken på en gradsax ska vid uppsättningsarbete vara spärrad eller på något annat sätt säkrad i sitt läge. En stödanordning, som hindrar att skäret faller ned, ska användas. Skärets massa ska vara avlastad.

2.5

Vid en motordriven verktygsinställning ska pressarnas respektive gradsaxarnas skyddsanordningar användas, så långt detta är möjligt. Avskärmningsskydd på baksidan av pressar och gradsaxar liksom skydd framför skär och tillhållare på en gradsax får vara öppet, om operatören på annat sätt hindras från att nå in i riskområdet när farliga maskinrörelser pågår.

Särskilda krav för användning av pressar

2.6

Ett skyddat pressverktyg ska vara utfört så att verktygsdelarna inte kan öppnas mer än 6 mm, eller ha särskilt skydd som hindrar att man når in i riskområdet. Om skyddet är öppningsbart får ett presslag kunna ske bara när skyddet är i skyddsläge.

2.7

Pressverktyg ska, när de används, vara utförda så att klämrisken mellan olika delar i verktyget förebyggs.

Ett pressverktyg som väger mer än 15 kg, ska vara utfört så att det kan lyftas på ett säkert sätt med en lyftanordning. Ett sådant pressverktyg ska ha en uppgift om verktygsvikten angiven på en skylt eller instansat i verktyget på ett tydligt och varaktigt sätt. Pressverktyg, som väger mer än 25 kg, ska hanteras med en lyftanordning.

2.8

Manuellt arbete med varma arbetsstycken i pressar får utföras utan skyddsanordning, bara om

1. varje arbetsstycke är så varmt att operatören måste använda hjälpverktyg, och

2. ingen kroppsdel behöver föras in i riskområdet vid operatörsarbetet.

Om någon kroppsdel måste föras in i riskområdet i samband med smörjning av verktygsdelar eller borttagning av glödskal ska pressen ha en blockeringsanordning som då tillförlitligt hindrar start. Dessutom ska startfunktionen vara dubblerad och övervakad.