Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 426-450 av 52 598 dokument(314ms)
Förordningen införer nya bestämmelser om kontroll av kontanta medel och förtydligar definitioner i tullbefogenhetsförordningen. Tullverket får skyldighet att skyndsamt lämna uppgifter från anmälningar om kontanta medel till Polismyndigheten, medan polis och kustbevakning ska rapportera relevanta fynd till Tullverket. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2026.
Förordningen introducerar fyra nya paragrafer som detaljerar innehållskrav för anmälningar och redovisningar av kontanta medel enligt inregränslagen, samt fastställer att Tullverket ska dela dessa uppgifter med Polismyndigheten. Ändringen tydliggör vilka uppgifter som ska lämnas vid anmälan respektive redovisning av kontanta medel och säkerställer informationsdelning mellan myndigheterna. Tullverket får även utökad föreskriftsrätt avseende de nya anmälnings- och redovisningsskyldighterna.
Ändringarna i 49 kap. 4-5 §§ skatteförfarandelagen preciserar reglerna för skattetillägg vid oriktiga uppgifter. En ny bestämmelse införs som gör att uppgifter om mervärdesskatt som ingår i ett undandragande anses oriktiga om personen kände till eller borde ha känt till detta. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2026.
Ändringsförfattningen uppdaterar tolv paragrafer i skattebrottslagen med ny lydelse, där flera centrala bestämmelser om skattebrott, grovt skattebrott och vårdslös skatteuppgift ses över. Ändringarna genomförs för att anpassa svensk lagstiftning till EU-direktiv om bekämpande av bedrägeri mot unionens finansiella intressen. Lagändringen träder i kraft enligt riksdagsbeslut och påverkar både straffskalor och bedömningsgrunder för skattebrott.
Paragrafen ändras för att hänvisa till bestämmelser i lagen om kriminalvårdens behandling av personuppgifter gällande hur länge uppgifter från elektronisk övervakning av dömda ungdomar får behandlas. Ändringen tydliggör den rättsliga grunden för hantering av personuppgifter inom ungdomsövervakning. Förordningen träder i kraft den 1 april 2026.
Förordningen ändrar 1 § genom att lägga till en ny tredje stycke som hänvisar till bestämmelser i förordning (2026:106) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter, där det finns regler om skyldighet för rättsväsendets myndigheter att lämna uppgifter. Ändringen innebär en koppling till nya bestämmelser om uppgiftsskyldighet inom brottsdatalagens område. Förordningen träder i kraft den 1 april 2026.
Två paragrafer ändras i lagen om elektronisk övervakning vid fängelsestraff. En ny paragraf (2 kap. 7 §) införs som tillåter fotografering av den dömde för biometrisk autentisering eller identifiering. Dessutom ändras 4 kap. 5 § för att förtydliga vilka delar av fängelselagen som ska tillämpas vid kontrollerat boende och att kontroll- och tvångsåtgärder ska stå i rimlig proportion till syftet. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2026.
Lagen ändrar 3 § för att tydliggöra att personuppgifter får behandlas för verkställighet av frihetsberövanden och genomförande av transporter. En ny bestämmelse införs som begränsar behandlingen av uppgifter från Kriminalvårdens säkerhetsregister till att endast få användas för att förebygga och förhindra säkerhetsincidenter. Ändringen träder i kraft den 1 april 2026.
Ändringen i fängelselagen utökar möjligheterna att fotografera intagna genom att lägga till "biometrisk autentisering" som grund utöver den redan befintliga möjligheten till identifiering. Detta innebär att kriminalvården kan använda fotografier av intagna för moderna biometriska system som ansiktsigenkänning. Lagen träder i kraft den 1 april 2026.
Lagen genomgår omfattande omstrukturering med nytt kapitel 5 och omordning av befintliga kapitel, där säkerhetsregistret flyttas från kapitel 3 till kapitel 4. En ny bestämmelse i 2 kap. 5 § införs som ger Regeringskansliet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket rätt att ta del av personuppgifter som gjorts gemensamt tillgängliga hos Kriminalvården, trots vissa sekretessbestämmelser.
Förordningen utvidgar undantagen från registreringsskyldighet för Konkurrensverket att även omfatta handlingar i informationssystem för tillsyn av otillbörliga handelsmetoder i jordbruks- och livsmedelskedjan. Dessutom införs nya sekretessregler för utredningar och tillsyn enligt EU:s metanförordning, där allmänintresset av information om hälsa och miljö kan väga tyngre än sekretesskyddet.
Förordningen inför nya paragrafer som fastställer en underrättelseskyldighet för Statens institutionsstyrelse att månadsvis rapportera till Inspektionen för vård och omsorg om beslut avseende särskilda befogenheter inom ungdomsvård och missbrukarvård. Rapporteringen ska ske på samlad nivå utan personuppgifter, och IVO får befogenhet att meddela föreskrifter om hur skyldigheten ska verkställas. Förordningen träder i kraft 1 januari 2027.
En ny paragraf 5 e § införs som ålägger utbildningsanordnare att lämna personuppgifter för officiell statistik om sökande, inskrivna studenter och undervisande personal vid utbildningar med heltidsstudier. Skyldigheten gäller näringsidkare, kommuner, regioner och kommunalförbund som bedriver skolverksamhet, folkbildning, yrkeshögskoleutbildning eller annan utbildning. Bilagan uppdateras också med preciserade ansvarsområden för statistikproduktion.
Förordningen uppdaterar förteckningen över myndigheter vars chefer måste ha svenskt medborgarskap genom att ta bort Diskrimineringsombudsmannen från listan. Ändringen träder i kraft den 5 mars 2026 och innebär att kravet på svenskt medborgarskap inte längre gäller för denna chefstjänst.
Förordningen uppdaterar hänvisningar till ny EU-förordning 2024/1143 som ersätter tidigare regelverk om geografiska beteckningar och traditionella specialiteter för jordbruksprodukter och livsmedel. Ändringarna omfattar Livsmedelsverkets uppgifter vid handläggning av ansökningar, samråd med Jordbruksverket och avgiftshantering. Förordningen träder i kraft den 1 juni 2026.
Paragraf 1 ändras för att lägga till två nya EU-förordningar som omfattas av sanktionsbestämmelserna vid intrång i skyddade beteckningar - förordning 2024/1143 om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt förordning 2023/2411 om skydd för geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Ändringen utökar tillämpningsområdet för varumärkeslagens sanktionsbestämmelser till att även omfatta dessa nya skyddssystem. Lagen träder i kraft den 1 april 2026.
Lagen uppdateras för att komplettera nya EU-förordningar om geografiska beteckningar och skyddade beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel. Ändringarna anpassar den svenska lagstiftningen till EU:s reviderade regelverk från 2024 gällande geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter. Uppdateringen syftar till att säkerställa att svensk kontroll av skyddade beteckningar följer de nya EU-reglerna.
Ändringen införer nya definitioner av EU:s byggproduktförordning, ackrediteringsförordning och hissdirektiv i förordningen, samt uppdaterar hänvisningar till den nya EU-byggproduktförordningen från 2024 som ersätter den tidigare från 2011. Genom ändringarna anpassas den svenska regelverket till uppdaterade EU-bestämmelser för byggprodukter, ackreditering och hissar. Ikraftträdandedatum framgår inte av det tillgängliga utdraget.
Förordningen utvidgar vilka aktörer som kan begära samordningsnummer genom att inkludera enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina, samtidigt som Skatteverket får rätt att tilldela nummer på eget initiativ. Ändringarna förtydligar även användningsområdena för samordningsnummer och uppdaterar kraven på vilka uppgifter som ska lämnas vid begäran. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
Paragrafen 41 § i mervärdesskatteförordningen ändras för att förtydliga att bestämmelsen om förvaring enligt skatteförfarandeförordningen även gäller för deklarationer och uppgifter som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i andra EU-länder. Ändringen innebär en harmonisering av förvaringsreglerna för mervärdesskatterelaterade handlingar inom EU. Förordningen träder i kraft den 2 april 2026.
Ändringen skärper kontrollen av statlig ersättning för etableringsjobb genom att Försäkringskassan nu måste kontrollera mot Skatteverkets uppgifter om utbetald lön innan varje utbetalning. Detta införs för att säkerställa att ersättningen motsvarar den faktiskt redovisade lönen för varje månad. Förordningen träder i kraft den 2 april 2026.
Paragrafen om när utlänningar anses ha tagits emot i en kommun ändras genom att en ny kategori läggs till - de som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen. För denna grupp, liksom för de som varit registrerade vid Migrationsverkets mottagningsenhet, räknas tidpunkten från när de faktiskt togs emot i kommunen istället för folkbokföringsdatumet. Ändringen träder i kraft den 2 april 2026.
Förordningen ändrar undantagen från registreringsskyldigheten för handlingar med sekretessreglerade uppgifter. Tullverket får utökade undantag för handlingar om sprit- och cigaretttransporter, medan åklagarmyndigheterna får nya undantag för vissa registerutdrag och rekvisitioner. Ändringen träder i kraft den 2 april 2026.
Inspektionen för socialförsäkringen får utökad tillsynsmyndighet att även granska Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst, utöver den befintliga tillsynen över Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Ändringen innebär att Skatteverket blir skyldigt att lämna uppgifter till inspektionen enligt särskild förordning. Förordningen träder i kraft den 2 april 2026.
Ändringarna berör Kronofogdemyndighetens hantering av europeiska betalningsförelägganden. I 12 § tas andra stycket bort, 14 § förtydligar vilka handlingar som ska överlämnas vid överföring till domstol, och 15 § införs en ny skyldighet att underrätta kreditupplysningsföretag när uppgifter blockeras. Förordningen träder i kraft den 2 april 2026.