Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 52 201-52 225 av 52 598 dokument(380ms)
Föreskrifterna reglerar hantering av brandfarliga gaser och vätskor där explosiv atmosfär kan uppstå och beaktansvärd risk för brand eller explosion föreligger. Verksamhetsutövaren ska vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att förhindra att explosiv atmosfär bildas, undvika antändning och begränsa skador. Riskområden ska bedömas och indelas i zoner (zon 0, 1 och 2) utifrån hur ofta explosiv atmosfär förekommer, och för varje zon gäller krav på utrustningskategori. Bestämmelserna om dokumentation, riskbedömningsrevision, samordningsansvar och skyltning gäller enbart yrkesmässig hantering. Föreskrifterna hänvisar till Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 1995:6) och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1995:5) avseende utrustning och skyddssystem för explosionsfarlig miljö.
SRVFS 2004:3 innehåller Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Råden förtydligar kraven i 2 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, som ålägger ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och anläggningar att vidta åtgärder för att förebygga brand samt hindra eller begränsa skador till följd av brand. Allmänna råd är inte tvingande utan ger generella rekommendationer om hur lagkraven kan uppfyllas. Råden anger att brandskyddsarbetet bör bedrivas systematiskt och kontinuerligt under byggnadens hela användningstid och att brandskyddet bör dokumenteras. Skriftlig dokumentation rekommenderas särskilt för byggnader med komplex utformning, verksamheter med stor brandrisk eller stora personantal, organisationer där flera personer är engagerade i brandskyddet, samt där omkringliggande verksamheter medför förhöjda risker.
Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2015:6) reglerar hur personalliggare ska utformas och föras inom restaurang-, frisör-, tvätteri- och byggverksamhet. Föreskrifterna anger bland annat att sifferuppgifter ska anges med tecknen 0–9, att ändringar ska göras genom tillägg (inte genom att utplåna uppgifter) samt att det ska framgå vem som gjort ändringen och när. För restaurang-, frisör- och tvätteriverksamhet får personalliggaren föras manuellt eller elektroniskt, medan byggverksamhet kräver elektronisk liggare med specifika format för datum (ÅÅÅÅ:MM:DD) och tid (TT:MM:SS). Föreskrifterna kompletterar 39 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) och 9 kap. skatteförfarandeförordningen (2011:1261) och trädde i kraft den 1 januari 2016.
Ändringsförfattningen uppdaterar bilagan med förteckning över behöriga myndigheter för reglerade yrken i Sverige. Listan specificerar vilken myndighet som ansvarar för erkännande av yrkeskvalifikationer inom olika områden, inklusive Myndigheten för civilt försvar för brandskyddskontroll, Socialstyrelsen för hälso- och sjukvårdsyrken samt Folkhälsomyndigheten för växtskyddsmedelsanvändning. Detta påverkar vilken myndighet som hanterar ansökningar om yrkeserkännande för respektive yrke.
Ändringsförfattningen uppdaterar bilagan med förteckningen över behöriga myndigheter för reglerade yrken i Sverige. Den preciserar vilka myndigheter som ansvarar för erkännande av yrkeskvalifikationer inom olika områden, inklusive Myndigheten för civilt försvar för brandskyddskontroll och farligt gods, Socialstyrelsen för hälso- och sjukvårdsyrken, samt Folkhälsomyndigheten för användning av bekämpningsmedel.
Ändringen utvidgar tillämpningen av miljöbalkens egenkontrollbestämmelser till att omfatta två nya EU-förordningar: den uppdaterade förordningen om fluorerade växthusgaser och den nya förordningen om ozonnedbrytande ämnen. Detta innebär att verksamheter som hanterar dessa ämnen nu måste följa samma egenkontrollkrav som gäller för andra kemikalieförordningar. Förändringen träder i kraft den 1 april 2026.
Förordningen utvidgar Post- och telestyrelsens avgiftsfinansiering till att även omfatta cybersäkerhetsområdet genom en ny paragraf som reglerar avgifter från verksamhetsutövare som anmält sig enligt cybersäkerhetslagen. Det totala avgiftsuttaget för cybersäkerhet begränsas och Post- och telestyrelsen får befogenhet att helt eller delvis befria från avgiftsskyldighet vid särskilda skäl. Ändringarna träder i kraft den 1 mars 2026.
Förordningen upphäver 12 § och dess rubrik i förordningen om buller från viss utomhusutrustning. Ändringen träder i kraft den 17 februari 2026 och genomförs med anledning av ett EU-direktiv från 2024.
Ändringar görs i rutinerna för registerkontroll och säkerhetsprövning där Registerkontrolldelegationen vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd får en stärkt roll i bedömningen av vilka uppgifter som ska lämnas ut. Säkerhetspolisen måste nu höra delegationen innan de ger berörda personer möjlighet att yttra sig, och delegationen fattar beslut om utlämnande som Säkerhetspolisen ska verkställa. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2026.
Lagen om utstationering av arbetstagare reglerar villkoren när en arbetsgivare etablerad i ett annat land än Sverige sänder arbetstagare hit i samband med gränsöverskridande tjänster. Lagen anger vilka svenska arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas på utstationerade arbetstagare, bland annat regler om arbetstid, semester, minimilön, diskriminering och arbetsmiljö. Vid utstationering som överstiger 12 månader utvidgas de tillämpliga villkoren, med möjlighet till förlängning till 18 månader genom anmälan till Arbetsmiljöverket. Lagen innehåller särskilda bestämmelser om utstationering av förare på vägtransportområdet, inklusive undantag för bilaterala transporter och transitering. Arbetsgivaren har anmälningsskyldighet till Arbetsmiljöverket, ska utse en kontaktperson i Sverige och kan åläggas sanktionsavgifter om 1 000–100 000 kronor vid överträdelser. Lagen reglerar även förutsättningar för stridsåtgärder i syfte att teckna kollektivavtal för utstationerade arbetstagare samt skydd mot repressalier. Arbetsmiljöverket är förbindelsekontor och utövar tillsyn. Lagen gäller inte för besättning ombord inom handelsflottan.
Lagen syftar till att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. Den gäller verksamheter där farliga ämnen förekommer i mängder som överstiger fastställda tröskelvärden, och verksamheterna delas in i en lägre och en högre kravnivå beroende på ämnenas art och mängd. Verksamhetsutövare ska anmäla verksamheten till länsstyrelsen, utarbeta handlingsprogram med säkerhetsledningssystem, och vid den högre kravnivån även upprätta säkerhetsrapport och intern plan för räddningsinsatser. Lagen undantar bland annat transport av farligt gods utanför verksamheten, militär verksamhet och faror kopplade till joniserande strålning. Tillsynen utövas av Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelsen, och lagen kompletteras av förordning och myndighetsföreskrifter om bland annat vilka ämnen och mängder som definierar kravnivåerna.
Semesterlagen reglerar arbetstagares rätt till semesterförmåner i form av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Varje arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår (1 april–31 mars), där antalet betalda dagar beräknas utifrån anställningstiden under intjänandeåret. Lagen innehåller bestämmelser om hur semesterlön beräknas – antingen enligt sammalöneregeln (med semestertillägg på 0,43 % av månadslönen per dag) eller procentregeln (12 % av intjänad lön) – samt regler för semesterledighetens förläggning, där arbetstagaren har rätt till minst fyra sammanhängande veckor under juni–augusti om inte annat avtalats. Betalda semesterdagar utöver 20 per år får sparas i upp till fem år. Lagen anger vilka typer av frånvaro som är semesterlönegrundande, bland annat sjukdom (upp till 180 dagar), föräldraledighet (upp till 120 dagar, eller 180 dagar för ensamstående förälder) och viss annan ledighet. Genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation får avvikelser göras från flera av lagens bestämmelser.
Föreskriften reglerar insamling av uppgifter till officiell statistik över företags miljöskyddskostnader och kompletterar EU-förordning 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper (i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1131). Uppgiftsskyldigheten gäller företag som SCB valt ut genom statistiskt urval (samordnat urval, SAMU) inom branscherna gruv- och mineralindustri, tillverkningsindustri samt el-, gas-, hetvatten- och vattenförsörjning (SNI 10–41, exklusive SNI 37). De utvalda företagen ska årligen, senast den 26 april eller vid en senare tidpunkt som SCB bestämmer, rapportera föregående års miljöskyddsinvesteringar (behandlande respektive förebyggande), investeringar för minskad energi- och värmeförbrukning samt löpande miljöskyddskostnader (interna kostnader och köpta tjänster), allt fördelat på sju miljöområden enligt den internationella CEP-klassificeringen. Föreskriften träder i kraft den 1 februari 2026 och ersätter SCB-FS 2024:25.
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:2) reglerar näringsidkares skyldighet att lämna uppgifter om uppkommet avfall till statistik. Föreskrifterna kompletterar EU:s avfallsstatistikförordning (EU) 2150/2002 och avfallsdirektivet 2008/98/EG samt bygger på förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Näringsidkare som får begäran från Naturvårdsverket ska lämna uppgifter om avfallsmängder, avfallskoder och kontaktperson till Statistiska centralbyrån (SCB) senast den tredje fredagen i april varje udda år. Uppgifterna ska avse förhållandena under närmast föregående kalenderår. Naturvårdsverket kan vid särskilda skäl medge senare inlämning.