Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 52 501-52 525 av 52 598 dokument(409ms)
Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) reglerar obligatorisk besiktning av ventilationssystem i byggnader samt certifiering av de sakkunniga funktionskontrollanter som utför besiktningarna. Föreskrifterna undantar en- och tvåbostadshus med självdragsventilation eller mekanisk frånluftsventilation utan värmeåtervinning, samt ekonomibyggnader för jordbruk, industribyggnader och byggnader för totalförsvaret av hemlig natur. Återkommande besiktning ska ske vart tredje år för förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande oavsett ventilationssystem samt för flerbostadshus och kontorsbyggnader med FT- eller FTX-ventilation, och vart sjätte år för flerbostadshus och kontorsbyggnader med F-, FX- eller S-ventilation. Funktionskontrollanter certifieras i behörighet N (byggnader med S-, F- och FX-ventilation samt en- och tvåbostadshus med FT/FTX) eller behörighet K (alla byggnader oavsett ventilationssystem), med krav på teknisk utbildning, yrkeserfarenhet, lagkunskap och lämplighetsintyg, och certifieringen gäller i högst fem år. Föreskrifterna kompletterar bestämmelserna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen.
Kapitel 6 i AFS 2023:9 innehåller produktkrav för trycksatta anordningar som inte omfattas av något av EU:s produktdirektiv och som vid tillämpning av kapitel 9 i AFS 2023:11 skulle tillhöra klass A eller B. Föreskrifterna riktar sig till den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter sådana anordningar och ställer krav på att produkterna uppfyller föreskrifterna när de släpps ut på marknaden, avlämnas för ibruktagande, tas i bruk av tillverkaren själv eller ställs ut till försäljning. Den som tillverkar en trycksatt anordning genom sammanfogning eller på annat sätt ska upprätta dokumentation som omfattar konstruktions- och tillverkningsritningar, flödesscheman, beräkningar för säkerhetsutrustning samt verifiering av att permanenta förband, oförstörande provning, värmebehandling och tryckkontroll utförts i enlighet med kraven. Undantag gäller för cisterner och rörledningar för brandfarlig vätska som kontrolleras enligt förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor, samt vissa rörledningar avsedda för gasblandningar med övervägande del metan. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:5 om tryckbärande anordningar och AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning.
Kapitel 5 i AFS 2023:9 innehåller produktkrav för ställningar och väderskydd som är avsedda att användas som arbetsplats, tillträdesled, fallskydd vid arbete på höjd, skyddstak eller väderskydd uppförda på temporära konstruktioner, inklusive komponenter till dessa. Föreskrifterna riktar sig till den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter sådana produkter och ställer krav på utförande, materialkvalitet, hållfasthet, stabilitet och ergonomi. Ställningsprodukter ska vara typkontrollerade av ett ackrediterat organ innan de tillhandahålls på marknaden, och typkontrollintyget gäller i maximalt tio år med årliga stickprovskontroller. Undantag från typkontrollkravet gäller bland annat prefabricerade ställningar som tillverkas i färre än 10 exemplar där ingen enskild komponent tillverkas i fler än 100 exemplar, kopplingar i färre än 100 exemplar samt trall utformad enligt bilaga 5. Den som tillhandahåller en ställningsprodukt utan giltigt typkontrollintyg ska betala en sanktionsavgift om 2 000 kronor per komponent, dock maximalt 100 000 kronor per leveranstillfälle.
Kapitel 4 i AFS 2023:9 innehåller produktkrav för bärbara stegar och arbetsbockar och riktar sig till den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter sådana produkter. Stegar och arbetsbockar ska vara säkert dimensionerade, stabila, tillverkade av material av god kvalitet och uppnå specificerade säkerhetsnivåer enligt bilagor till föreskrifterna. Stegar och arbetsbockar som tillverkats i fler än 20 exemplar ska vara typkontrollerade av ett ackrediterat organ och tydligt märkta med bland annat tillverkare, modellbeteckning, tillverkningsår och typkontrollintygets nummer. Typkontrollintyget gäller i fem år och kan förlängas. Den som avlämnar stegar eller arbetsbockar utan giltigt typkontrollintyg ska betala en sanktionsavgift på 15 000–150 000 kronor, beräknad utifrån antalet sysselsatta, där avgiften är 150 000 kronor vid 500 eller fler sysselsatta.
Kapitel 3 i AFS 2023:9 fastställer produktkrav för fallskyddsnät avsedda att fånga upp fallande personer vid byggnads- och anläggningsarbete. Kraven riktar sig till den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter sådana nät och gäller när produkterna släpps ut på marknaden, avlämnas för ibruktagande, tas i bruk av tillverkaren själv eller ställs ut till försäljning. Fallskyddsnät ska ge betryggande säkerhet och uppnå samma säkerhetsnivå som standarden SS-EN 1263-1:2014, märkas med tillverkarens eller importörens namn eller logotyp samt tillverkningsår och -månad, och åtföljas av en instruktion på svenska som täcker montering, användning, nedmontering, förvaring, vård, kontroll, varningsinformation och kassationsvillkor. Monteringsanvisningen ska ange bland annat största avsedda fallhöjd, minsta fria höjd under nätet, förankringskrafter och skarvmetoder. Om nätet har provtrådar för kontroll av skicket ska dessa komma från samma tillverkningsbatch som nätets trådar, och instruktionen ska beskriva provdragningsförfarande och tolkning av resultat.
Kapitel 2 i AFS 2023:9 innehåller produktkrav för arbetskorgar avsedda för tillfälliga personlyft med truck eller kran som ursprungligen inte är konstruerad för att lyfta personer. Kraven riktar sig till den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter sådana arbetskorgar och gäller när produkterna släpps ut på marknaden, avlämnas för ibruktagande, tas i bruk av tillverkaren själv eller ställs ut till försäljning. Föreskrifterna ställer krav på korgens utförande, bland annat att den ska vara kompatibel med basmaskinen, konstruerad för säkra personlyft, ha fästen för personlig fallskyddsutrustning (normalt ett per person), skyddstak vid risk för fallande föremål samt en väl synlig skylt med uppgifter om maxlast, korgens vikt, antal avsedda personer, kompatibla basmaskiner, kontrollrutiner och identifikationsuppgifter. Särskilda konstruktionskrav gäller beroende på om korgen är avsedd för kran (containerkorgar respektive andra krankorgar) eller truck, exempelvis krav på upphängningsram, maximalt 90° vinkel mellan stållinestroppar i vertikalplanet, och att truckkorgar ska bäras på gaffelarmarna.
AFS 2023:9 innehåller produktkrav för stegar, arbetsbockar, ställningar (inklusive prefabricerade fasad-, rull- och hantverkarställningar), kopplingar, väderskydd, arbetskorgar för tillfälliga personlyft, fallskyddsnät samt trycksatta anordningar som inte omfattas av EU:s produktdirektiv eller produktförordningar. Föreskrifterna syftar till att säkerställa betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall när dessa produkter släpps ut på marknaden, avlämnas för ibruktagande, tas i bruk av tillverkaren eller ställs ut till försäljning. De riktar sig till den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter dessa produkter, och i fråga om stegar och ställningar även till den som typkontrollerar dem. Produkterna ska minst uppnå de säkerhetsnivåer som anges i specificerade SS-EN-standarder, med svenska avvikelser. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2013:4 om ställningar, med övergångsbestämmelsen att begagnade ställningar med äldre typgodkännanden från Arbetarskyddsstyrelsen inte får överlåtas efter detta datum.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:5) om tryckbärande anordningar reglerar konstruktion, tillverkning och bedömning av överensstämmelse för tryckbärande anordningar och aggregat vars högsta tillåtna tryck (PS) överstiger 0,5 bar. Föreskrifterna genomför EU:s direktiv 2014/68/EU (PED) i svensk rätt och riktar sig till tillverkare, tillverkarens representant, importörer och distributörer av tryckbärande anordningar samt den som tar sådana anordningar i bruk. Tryckbärande anordningar klassas i fyra kategorier (I–IV) efter ökande fara baserat på tryck, volym, nominell storlek och fluidgrupp (farliga respektive icke-farliga fluider), vilket avgör vilka moduler för bedömning av överensstämmelse som ska tillämpas. Anordningar i kategorierna II–IV kräver medverkan av anmälda organ, CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse, medan kategori I medger intern tillverkningskontroll. Föreskrifterna innehåller väsentliga säkerhetskrav för konstruktion, material, tillverkning och slutkontroll samt sanktionsavgifter vid utebliven EU-försäkran om överensstämmelse – grundavgiften uppgår till 150 000 kronor för tillverkare, 75 000 kronor för importörer och 15 000 kronor för distributörer, med en omsättningsavgift om 10 procent. Teknisk dokumentation och EU-försäkran ska bevaras i tio år efter att anordningen släppts ut på marknaden.
Föreskrifterna (AFS 2023:4) reglerar krav på maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, vävband, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar samt delvis fullbordade maskiner, och genomför EU:s maskindirektiv 2006/42/EG i svensk rätt. Reglerna riktar sig främst till tillverkare och deras representanter som släpper ut eller tar i drift sådana produkter på marknaden inom EES, samt till distributörer som tillhandahåller maskiner. Centrala krav omfattar riskbedömning vid konstruktion och tillverkning, uppfyllande av grundläggande hälso- och säkerhetskrav (bilaga 1), upprättande av teknisk dokumentation, EG-försäkran om överensstämmelse, CE-märkning, bruksanvisning på svenska samt tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse. Distributörer ska säkerställa att maskiner åtföljs av EG-försäkran och bruksanvisning på svenska samt är korrekt märkta. Sanktionsavgifter utgår vid avsaknad av bruksanvisning eller EG-försäkran, med belopp från 50 000 kr upp till 500 000 kr för maskiner utanför bilaga 4, respektive från 150 000 kr upp till 1 000 000 kr för maskiner i bilaga 4, plus 10 procent av försäljningsvärdet. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2008:3, med ändringar genom AFS 2024:2 avseende bland annat distributörers skyldigheter.
Föreskrifterna om projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) reglerar planering, projektering och utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall under både bygg- och bruksskedet samt ge förutsättningar för en god arbetsmiljö vid utformningen av arbetsplatser. Föreskrifterna riktar sig till byggherren, byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P), byggarbetsmiljösamordnare för utförande (Bas-U), byggherrens ställföreträdare, projektörer samt den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar. Centrala krav omfattar att byggherren ska organisera resurser för arbetsmiljöarbetet, upprätta realistisk tidplan, utse lämpliga Bas-P och Bas-U, säkerställa att en skriftlig arbetsmiljöplan upprättas innan byggnadsarbetet påbörjas samt lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket när arbetet beräknas pågå längre än 30 arbetsdagar med fler än 20 samtidigt sysselsatta eller överstiga 500 persondagar. Sanktionsavgifter på 50 000 kronor (vid förhandsanmälningspliktiga projekt) eller 10 000 kronor (övriga) kan utgå om arbetsmiljöplan saknas vid byggstart, och 5 000 kronor om förhandsanmälan inte lämnas. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser och AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten.
Kapitel 9 i AFS 2023:2 reglerar arbetsgivares skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare i verksamheter som omfattas av arbetstidslagen (1982:673). Anteckningarna ska vara tydliga och överskådliga samt skilja på jourtid, allmän övertid, extra övertid, allmän mertid och nödfallsövertid/-mertid. Anteckningarna ska innehålla uppgifter om arbetsgivare, arbetsställe och arbetstagare samt förvaras på arbetsstället under det kalenderår de avser och de två nästföljande kalenderåren. Jourtid, övertid och mertid ska antecknas senast 14 dagar efter den beräkningsperiod eller avlöningsperiod som tillämpas. Arbetstidslagen och arbetstidsschema ska finnas tillgängliga på arbetsstället. Bestämmelserna utgör föreskrifter enligt 11 § arbetstidslagen och kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kapitel 8 i AFS 2023:2 reglerar arbetsmiljön för minderåriga, det vill säga personer under 18 år, i all verksamhet där de utför arbete eller genomgår utbildning. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare och definierar tre ålderskategorier med olika skyddsnivåer: yngre barn (under 13 år), äldre barn (13 år till och med det kalenderår de fyller 15 eller fullgör skolplikten) och ungdomar (har fullgjort skolplikten och fyller minst 16 år under kalenderåret). Kapitlet ställer krav på särskild undersökning och riskbedömning med hänsyn till den minderårigas fysiska och psykiska mognad, medicinsk kontroll vid behov, introduktion under ledning av en lämplig person som fyllt 18 år samt information till och medgivande från vårdnadshavare för yngre och äldre barn. Detaljerade arbetstidsregler fastställs per ålderskategori, bland annat nattarbetsförbud mellan kl. 20–06 för yngre och äldre barn och mellan kl. 22–06 eller 23–07 för ungdomar, maximal arbetstid på 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka för ungdomar, samt begränsningar till 2 timmar per skoldag och 12 timmar per skolvecka för yngre och äldre barn. Bilaga 2 specificerar förbjudna arbetsuppgifter och riskkällor, där vissa undantag gäller vid skolförlagd undervisning, handledarledd praktik för ungdomar eller efter fullgjord gymnasieutbildning. Överträdelser av flera bestämmelser, däribland förbud mot ensamarbete, arbetstidsregler och förbjudna arbetsuppgifter, kan leda till böter.
Kapitel 7 i AFS 2023:2 reglerar arbetsmiljöskyddet för arbetstagare som är gravida, ammar eller har fött barn högst 14 veckor innan arbetet ska utföras, och som har meddelat detta till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska genast undersöka om arbetstagaren exponeras för skadliga faktorer enligt en detaljerad bilaga som omfattar fysikaliska, belastningsergonomiska, kemiska och biologiska risker samt våld, hot och organisatoriska faktorer, och bedöma risken för skadlig inverkan. Om risker identifieras ska arbetsgivaren snarast vidta åtgärder och arbetstagaren får inte sysselsättas i arbetet så länge riskerna kvarstår. Kapitlet innehåller absoluta förbud mot att sysselsätta gravida eller ammande i gruvarbete under jord, blyarbete, rök- eller kemdykning, dykeriarbete, arbete under förhöjt tryck samt nattarbete om läkarintyg anger att det är skadligt, liksom förbud mot exponering för rubella eller toxoplasma utan immunitetsskydd. Överträdelser av flera förbud är belagda med sanktionsavgifter som beräknas utifrån antalet sysselsatta, med lägsta avgifter på 40 000–100 000 kronor och högsta på 400 000–1 000 000 kronor vid 500 eller fler sysselsatta.
Kapitel 6 i AFS 2023:2 reglerar ensamarbete, det vill säga situationer där en arbetstagare arbetar fysiskt isolerad och behöver kommunikationsutrustning för att nå andra, eller där arbetstagaren inte kan vara säker på att få hjälp i en kritisk situation. Arbetsgivaren ska vid planering av ensamarbete beakta arbetstagarens möjlighet till kontakt med andra samt ta särskild hänsyn till den enskildes fysiska och psykiska förutsättningar. Vid stark psykisk påfrestning ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren kan få direktkontakt med andra, och vid påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska snabb hjälp kunna ges i en nödsituation. Om godtagbar säkerhet inte kan ordnas får arbetet inte utföras som ensamarbete, och minderåriga får inte anlitas för ensamarbete som innebär stark psykisk påfrestning eller påtaglig risk för kroppsskada. Skyddsombud ska underrättas när sådant ensamarbete anordnas. Föreskrifterna kompletteras av bestämmelserna i AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete samt av AFS 2023:2 kapitel 5 avseende ensamarbete vid risk för våld eller hot om våld.