Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 52 526-52 550 av 52 598 dokument(932ms)
Kapitel 5 i AFS 2023:2 reglerar arbetsgivarens skyldigheter att förebygga och hantera risker för våld och hot om våld i arbetet, oavsett hur hoten förmedlas – inklusive via internet eller telefon. Bestämmelserna kräver att arbetsgivaren ordnar arbetet så att risken förebyggs så långt som möjligt, upprättar och uppdaterar särskilda säkerhetsrutiner, utformar arbetsplatser för att minimera risker samt säkerställer att larmsystem och rutiner för larmmottagning finns på plats. Arbetstagare som kan utsättas för återkommande våld eller hot ska få särskilt stöd och handledning. Ensamarbete är förbjudet vid arbetsuppgifter som innebär påtaglig risk för våld eller hot om våld. Tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska utredas och dokumenteras. Föreskrifterna kompletterar de grundläggande skyldigheterna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kapitel 4 i AFS 2023:2 reglerar arbetsgivares skyldighet att upprätthålla beredskap för första hjälpen och krisstöd på varje arbetsställe. Bestämmelserna gäller all verksamhet som omfattas av arbetsmiljölagen och kräver att arbetsgivaren anpassar beredskap och rutiner efter verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Arbetsgivaren ska säkerställa att tillräckligt många personer med aktuella kunskaper i första hjälpen finns tillgängliga, att arbetstagarna är förtrogna med rutinerna samt att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd. Rutinerna ska planeras i kontakt med lokala samhällsorgan såsom akutsjukvård, räddningstjänst och socialtjänst, och kontinuerligt följas upp. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser vad gäller ögonspolning och nödduschning.
Kapitel 3 i AFS 2023:2 reglerar arbetsgivares skyldighet att organisera och genomföra arbetsanpassning för enskilda arbetstagare med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, när generella arbetsmiljöåtgärder inte är tillräckliga. Arbetsanpassning definieras som individuella åtgärder i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att arbetstagaren kan fortsätta arbeta eller återgå i arbete, och kan vara tidsbegränsad eller varaktig. Arbetsgivaren ska fortlöpande identifiera behov av arbetsanpassning, ha rutiner för att ta emot sådan information och göra rutinerna kända för alla arbetstagare. Arbetsgivare med tio eller fler arbetstagare ska ha skriftliga rutiner. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete samt bestämmelser i 30 kap. socialförsäkringsbalken om arbetsgivares ansvar vid rehabilitering.
Kapitel 2 i AFS 2023:2 reglerar organisatorisk och social arbetsmiljö och gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning, inklusive inhyrd arbetskraft. Föreskrifterna ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga ohälsosam arbetsbelastning, säkerställa att chefer och arbetsledare har kunskaper om att hantera arbetsbelastning och kränkande särbehandling, samt ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska vara skriftliga om det finns tio eller fler arbetstagare i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder mot starkt psykiskt påfrestande arbete, motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa samt ha rutiner för hantering av kränkande särbehandling. Föreskrifterna kompletterar de grundläggande bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
AFS 2023:2 om planering och organisering samlar och ersätter åtta tidigare föreskrifter inom ett gemensamt regelverk som träder i kraft den 1 januari 2025. Föreskrifterna ställer krav på att arbetsgivare ska planera, organisera och genomföra sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa och olycksfall samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Regelverket omfattar organisatorisk och social arbetsmiljö, arbetsanpassning, första hjälpen och krisstöd, våld och hot om våld, ensamarbete, gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare, minderårigas arbetsmiljö samt anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Föreskrifterna kompletterar arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) med preciserade krav avseende undersökningar, riskbedömningar, åtgärder, kunskapskrav och fördelning av arbetsmiljöuppgifter.
Föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2023:15) syftar till att minska risken för arbetsrelaterad ohälsa genom medicinska kontroller som bedömer om en arbetstagares hälsotillstånd medger viss typ av arbete, möjliggör tidig upptäckt av ohälsa orsakad av exponering samt ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen. Föreskrifterna omfattar bland annat kontroller vid exponering för vibrationer, handintensivt arbete, nattarbete, allergiframkallande kemiska ämnen, fibrosframkallande damm, metaller och stor fysisk ansträngning – där flera av dessa kräver tjänstbarhetsintyg och i vissa fall biologisk exponeringskontroll. Därutöver regleras hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget samt läkares anmälnings- och rekommendationsskyldigheter. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2005:20 och AFS 2019:3, och kompletteras av arbetsmiljölagen (1977:1160) samt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). Ändringsförfattningarna AFS 2025:3 och AFS 2025:7 medför ytterligare justeringar som träder i kraft successivt under 2025 och 2026.
Föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering (AFS 2023:14) anger bindande hygieniska gränsvärden för ett stort antal kemiska ämnen som kan förekomma som luftföroreningar på arbetsplatser. Syftet är att förebygga ohälsa hos arbetstagare som exponeras för dessa ämnen. Föreskrifterna gäller all verksamhet där luftföroreningar förekommer eller bildas och riktar sig till arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare utan anställda. Gränsvärdeslistan i bilaga 1 innehåller nivågränsvärden (tidsvägt medelvärde upp till 8 timmar) och korttidsgränsvärden (normalt 15 minuter, men 5 minuter för ammoniak, mono- och diisocyanater samt 1 minut för akrylsyra) för respektive ämne, med anmärkningar om bland annat cancerframkallande, hudupptag, sensibilisering och reproduktionsstörande egenskaper. Föreskrifterna ställer krav på att mätningar utförs av person med rätt kompetens, att mätresultat dokumenteras i rapport och sparas i minst 5 år, samt att åtgärder vidtas vid överskridande. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, som bland annat innehåller krav på obligatoriska mätningar för vissa ämnen, åtgärdstrappan vid överskridanden och bestämmelser om förbud respektive tillståndsplikt för särskilt farliga ämnen. Vissa gränsvärden har stegvisa övergångsbestämmelser med skärpta värden som träder i kraft successivt fram till juli 2027.
Kapitel 9 i AFS 2023:13 reglerar innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i arbetsmiljön och syftar till att förebygga ohälsa, olycksfall och skador på miljön. Bestämmelserna riktar sig till verksamhetsutövaren, det vill säga den juridiska eller fysiska person som bedriver GMM-verksamhet, och gäller med de undantag som anges i förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer. Verksamhetsutövaren ska innan arbete påbörjas göra en dokumenterad utredning och riskbedömning som avgör vilken skyddsnivå (1–4) som krävs, där skyddsnivån styr klassificeringen som F-verksamhet (nivå 1), L-verksamhet (nivå 2) eller R-verksamhet (nivå 3–4) samt vilka skyddsåtgärder, skyltningskrav och anmälnings- eller tillståndskrav som gäller. Föreskrifterna ställer även krav på skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner från skyddsnivå 2 och uppåt, rutiner för avfallshantering och dekontaminering, utbildning för berörd personal, beredskapsplanering vid risk för allvarligt utsläpp samt omedelbar rapportering till Arbetsmiljöverket vid olycka – senast inom 24 timmar. Kapitlet kompletteras av förordningen (2000:271), direktiv 2009/41/EG samt AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser och AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön.
Kapitel 8 i AFS 2023:13 reglerar arbetsmiljö och säkerhet vid hamnarbete, det vill säga lastning, lossning, förtöjning, losskastning, bunkring av fartyg, direkt sammanhängande godshantering, terminalarbete samt hantering av fartygs förråd och utrustning inom hamnområde, redd eller motsvarande. Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare (inklusive den som hyr in arbetskraft) och ställer krav på samordning med fartygets företrädare, skriftliga säkerhetsinstruktioner, funktionskontroll av tekniska anordningar ombord, samt säker organisation med signalmän, hissvakter och trafikvakter. Detaljerade krav anges för arbetsplatsens beskaffenhet, bland annat belysning (minst 20 lux på fria ytor, ned till 5 lux inom 5 meter från kajkant), avkörningsskydd (minst 0,3 meter höga, 0,1 meter vid fiskehamnar), livräddningsutrustning med högst 200 meters mellanrum, kajstegar med cirka 50 meters mellanrum samt minimiavstånd för godsuppläggning (1,5 meter från kajkant, 2,2 meter från järnvägsräl, 0,9 meter från spårgående kran). Kapitlet innehåller även regler om stuvning, fartygets trim (högst 2° slagsida), hantering av lastbärare, containrar och bulklast, krav på personlig skyddsutrustning samt livräddningsresurser. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser, AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön samt AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning.
Kapitel 7 i AFS 2023:13 reglerar arbetsmiljön vid frisörarbete, det vill säga all verksamhet som omfattar schamponering, klippning, rakning, lockning, sprayning, färgning och liknande behandling av hår, skägg, ögonbryn, ögonfransar, peruker eller postischer. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, inhyrare av arbetskraft samt egenföretagare (inklusive de som driver verksamhet gemensamt med familjemedlem utan anställda). Föreskrifterna ställer krav på ergonomiskt anpassade kundstolar och arbetsplatsutrymme, tillgång till frisörstol för sittande eller halvsittande arbete, lämpliga handverktyg med beaktande av risk för nickelallergier, samt utrustning vid hårfärgning som minimerar hudkontakt med kemikalier. Därtill ställs krav på tillgång till flytande handtvättmedel, engångshanddukar och oparfymerad handkräm, samt att skyddshandskar och skyddsförkläde ska användas vid arbete med kemiska produkter som hårfärgningsmedel, permanentvätska och blekningsmedel. Föreskrifterna kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1 och arbetsmiljölagen (1977:1160).
Kapitel 6 i AFS 2023:13 reglerar dykeriarbete, det vill säga allt arbete under vatten där arbetstagare andas andningsgas under förhöjt tryck. Bestämmelserna gäller för arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare med dykeriarbete men undantar Försvarsmakten och Polismyndighetens nationella insatsstyrka. Föreskrifterna ställer krav på att en skriftlig dykplan upprättas baserad på undersökning och riskbedömning, att dyklag bestående av minst tre personer (dykarledare, dykare och reservdykare) utses, att dykare innehar certifikat på rätt nivå beroende på dykmetod och djup (t.ex. S 30 för lättdykning ned till 30 meter, A 40 för lättdykning djupare än 30 meter, H 30 för hjälmdykning ned till 30 meter och B 50 för hjälmdykning djupare än 30 meter) samt att gasförsörjning från ytan, kommunikationsutrustning, dykväst och livlina används om inte riskbedömningen visar annat. Detaljerade krav finns för partialtryck av oxygen (högst 160 kPa under nedstigning och bottenfas, högst 190 kPa vid dekompression i vatten, högst 280 kPa i tryckkammare), tillgång till tryckkammare inom fastställda tidsramar samt utrustning för första hjälpen inklusive minst 60 minuters 100-procentig oxygen. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2023:15 om medicinska kontroller med krav på tjänstbarhetsintyg för dykare.
Kapitel 5 i AFS 2023:13 reglerar planering, projektering och utförande av byggnads- och anläggningsarbeten, med syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, byggherrar, byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U), projektörer och andra som bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen, inklusive ensamföretagare inom yrkesmässig byggnadsverksamhet. Kapitlet innehåller detaljerade krav på bland annat arbetsplatsens utformning, förbindelseleder, belysning, brandskydd, utrymning, första hjälpen, fallskydd, markarbete och schaktning, lyftoperationer, rivningsarbete, arbete vid passerande fordonstrafik samt arbete vid vatten. Gemensamma fallskyddsanordningar som skyddsräcken (minst 1 meter höga) krävs normalt vid fallhöjder om 2 meter eller mer, och hiss ska finnas utöver trappor när höjdskillnaden överstiger 10 meter. En sanktionsavgift på 40 000–400 000 kronor utgår vid avsaknad av fallskydd vid fallhöjd om 2 meter eller mer, beräknad utifrån antalet sysselsatta (400 000 kronor vid 500 eller fler sysselsatta). Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning samt AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning.
Kapitel 4 i AFS 2023:13 reglerar arbetsmiljön vid berg- och gruvarbete samt prospektering efter malm och mineral, med syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. Bestämmelserna omfattar bland annat tillredning och brytning i gruvor, dagbrott, stenbrott och bergtag, tunneldrivning, borrning, sprängning, lastning, krossning, bergbesiktning, skrotning och bergförstärkning samt installations- och underhållsarbete i icke färdigställda bergutrymmen. Arbetsgivaren ska genomföra skriftliga riskbedömningar med beaktande av geologiska, bergtekniska och bergmekaniska förhållanden, säkerställa ventilation, utrymningsvägar (minst två oberoende vägar under jord), brandskydd, trafikregler, radonmätning minst en gång per år samt regelbundna utrymningsövningar minst årligen. Radonmätning under jord är sanktionsbelagd vid utebliven mätning med avgifter mellan 40 000 och 400 000 kronor beroende på antal sysselsatta (400 000 kr vid 500 eller fler sysselsatta), och den samordningsansvarige som inte upprättar samordningsdokument riskerar sanktionsavgift mellan 5 000 och 50 000 kronor. Föreskrifterna kompletteras av arbetsmiljölagen (1977:1160), AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete.
Kapitel 3 i AFS 2023:13 reglerar all verksamhet som medför risk för exponering för asbesthaltigt damm i arbetet. Bestämmelserna ställer krav på att arbetsgivare ska ha tillstånd från Arbetsmiljöverket för att hantera asbest eller asbesthaltigt material, uppdelat i tre kategorier: forskning/utveckling/analys, bearbetning/behandling samt rivning/sanering. Föreskrifterna innehåller detaljerade krav på utbildning (inklusive särskild utbildning med komplettering vart femte år för rivning och sanering), undersökning och riskbedömning innan arbete påbörjas, hanterings- och skyddsinstruktioner, personlig skyddsutrustning, dammförebyggande åtgärder, exponeringskontroller, medicinska kontroller med tjänstbarhetsintyg samt exponeringsregister. Sanktionsavgifter vid överträdelser beräknas utifrån antal sysselsatta, med lägsta avgift 15 000–40 000 kronor och högsta 150 000–400 000 kronor beroende på överträdelsens art, där verksamheter med 500 eller fler sysselsatta betalar maxbelopp. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:14 om gränsvärden för luftvägsexponering, AFS 2023:15 om medicinska kontroller i arbetslivet och AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, och har senast ändrats genom AFS 2025:6 och AFS 2025:8.