Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 52 601-52 617 av 52 617 dokument(443ms)
Kapitel 4 i AFS 2023:10 reglerar skydd mot skada genom fall i all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för fallrisker, både fall från samma nivå (halka, snubbling) och fall till lägre nivå. Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma fallrisker, med särskild hänsyn till hål, öppningar, nivåskillnader, lutande underlag och belysningsbehov. Föreskrifterna ställer krav på att underlag har betryggande bärighet och lämplig ytsträvhet, att arbetsplatser och transportvägar har tillräckligt utrymme och hålls fria från spill och hinder, samt att skyddsanordningar mot fall är korrekt dimensionerade, kontrollerade och underhållna. Vid val av skyddsåtgärder gäller en prioriteringsordning där fasta skyddsanordningar som räcken och skyddstäckning ska väljas i första hand, andra skyddsåtgärder som skyddsnät i andra hand, och personligt fallskydd bara om övriga alternativ inte är rimliga eller lämpliga. Bestämmelserna gäller även den som hyr in arbetskraft och den som ensam eller med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, och de kompletteras av de grundläggande skyldigheterna i arbetsmiljölagen och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kapitel 3 i AFS 2023:10 reglerar vibrationsexponering i arbetsmiljön och gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för hand- och armvibrationer eller helkroppsvibrationer. Arbetsgivaren ska undersöka och bedöma risker genom att uppskatta vibrationsexponeringen via mätning eller tillverkarinformation, med beräkning av daglig exponering A(8) enligt bilagorna 2 och 3. Föreskrifterna fastställer insatsvärden på 2,5 m/s² för hand- och armvibrationer och 0,5 m/s² för helkroppsvibrationer, samt gränsvärden på 5,0 m/s² respektive 1,1 m/s² som inte får överskridas. Om insatsvärdena överskrids eller riskbedömningen motiverar det ska arbetsgivaren vidta åtgärder såsom alternativa arbetsmetoder, vibrationsdämpande utrustning och begränsad exponeringstid. Arbetsgivaren ska även informera och utbilda exponerade arbetstagare samt anordna medicinska kontroller enligt AFS 2023:15 vid exponering över insatsvärdet för hand- och armvibrationer eller vid misstanke om vibrationsskada. Bestämmelserna kompletteras av det systematiska arbetsmiljöarbetet i AFS 2023:1.
Kapitel 2 i AFS 2023:10 reglerar buller i arbetsmiljön och syftar till att förebygga hörselskador och andra negativa hälsoeffekter av buller på arbetsplatser. Bestämmelserna gäller alla verksamheter där arbetstagare kan utsättas för buller och riktar sig till arbetsgivare samt den som hyr in arbetskraft. Föreskrifterna fastställer undre insatsvärden (daglig bullerexponeringsnivå 80 dB, toppvärde 135 dB), övre insatsvärden (daglig bullerexponeringsnivå 85 dB, maximal A-vägd ljudtrycksnivå 115 dB, toppvärde 135 dB) samt gränsvärden som inte får överskridas (85 dB daglig exponering, 115 dB maximal nivå, 135 dB toppvärde). Vid insatsvärdenas uppnående utlöses krav på åtgärder som riskbedömning, mätningar, hörselskydd, påbudsskyltar, information och utbildning samt erbjudande om hörselundersökningar. Toppvärdet för skjutning eller sprängning inom Försvarsmakten undantas. Föreskrifterna kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1 och har kopplingar till AFS 2023:2 avseende gravida arbetstagare samt AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser.
Kapitel 13 i AFS 2023:10 reglerar skydd mot exponering för elektromagnetiska fält med frekvenser upp till 300 GHz på arbetsplatser. Bestämmelserna omfattar alla kända direkta biofysiska effekter (termiska och icke-termiska) samt indirekta effekter, men inte eventuella långsiktiga effekter eller risker vid beröring av spänningssatta ledare. Arbetsgivaren ska genomföra riskbedömningar av elektromagnetisk exponering, säkerställa att gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter inte överskrids, och vid behov upprätta handlingsplaner med tekniska och organisatoriska åtgärder. Särskild hänsyn ska tas till arbetstagare med medicinska implantat (t.ex. pacemakrar), bärbara medicinska enheter (t.ex. insulinpumpar) och gravida. Bilagorna 10–18 anger fysikaliska storheter, gränsvärden och insatsnivåer för statiska och tidsvarierande fält. Försvarsmakten får tillämpa likvärdiga eller mer specifika skyddssystem vid operativ militär verksamhet. Undantag medges för arbete med magnetisk resonanstomografi (MRT) inom hälsovården under särskilda villkor. Föreskrifterna kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som regleras i AFS 2023:1.
Kapitel 12 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10) reglerar skydd av arbetstagares ögon och hud mot exponering för artificiell optisk strålning, det vill säga all optisk strålning som inte avges från solen, inklusive laserstrålning och icke-koherent strålning. Föreskrifterna gäller arbetsgivare och den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare utan anställda (med undantag för kunskapskravet i 10 §). Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma exponering, fastställa exponeringsnivåer genom mätning eller beräkning, och säkerställa att gränsvärdena i bilagorna 8 och 9 inte överskrids. För arbetsplatser där laser klass 3B eller 4 används ställs särskilda krav på utsedd lasersäkerhetsperson, utmärkning av riskområde, avspärrning, inkapsling eller avskärmning av strålbanan med strålstopp inomhus samt användning av laserskyddsglasögon. Överträdelse av kraven på strålbanans inkapsling/avskärmning (16 §) och laserskyddsglasögon (17 §) är belagda med sanktionsavgift på 40 000–400 000 kronor beroende på antal sysselsatta, där avgiften för verksamheter med färre än 500 sysselsatta beräknas som 40 000 kr + (antal sysselsatta – 1) × 721 kr. Föreskrifterna kompletteras av bilagorna 8 och 9 med detaljerade gränsvärden samt av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kapitel 11 i AFS 2023:10 reglerar smittrisker i arbetsmiljön och gäller all verksamhet där arbetstagare, studerande eller praktikanter kan bli infekterade av smittämnen eller bli varaktiga bärare av smittämnen på grund av arbetsuppgifternas art eller arbetsförhållandena. Bestämmelserna ställer krav på riskbedömning, hygienåtgärder, dekontaminering, vaccination, utbildning och dokumentation av exponering, med särskilda regler för laboratorier, rum för försöksdjur, industriella processer, vård av människor och djur samt verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård. Smittämnen klassificeras i riskklasserna 2–4 enligt en detaljerad förteckning i bilaga 7, och arbete med dessa ska bedrivas på motsvarande skyddsnivåer (2–4) med progressivt strängare inneslutnings- och skyddskrav. Arbetsgivare som för första gången avser arbeta med eller förvara koncentrerade smittämnen i riskklass 2, 3 eller 4 ska anmäla detta till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Sanktionsavgifter kan utgå vid underlåtenhet att dokumentera exponering för smittämnen i riskklass 3 eller 4 (5 000–50 000 kronor), vid bristande krav på avfallsbehållare för skärande och stickande avfall (15 000–150 000 kronor) samt vid underlåten anmälan av arbete med smittämnen (5 000–50 000 kronor), beräknade utifrån antalet sysselsatta. Dokumentation av exponering för smittämnen i riskklass 3 eller 4 ska sparas i 10 år, eller 40 år vid smittämnen med långtidseffekter. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser.
Kapitel 10 i AFS 2023:10 innehåller kompletterande bestämmelser för vissa kemiska riskkällor och preciserar kraven i de allmänna kapitlen om kemiska riskkällor (7–9 kap.). Kapitlet reglerar hantering av anestesigaser, bekämpningsmedel, blybatterier, cytostatika och andra läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa, färg och lack, gaser, kvartshaltigt damm samt syntetiska oorganiska fibrer. För varje riskkälla ställs specifika krav på bland annat utrustning, personlig skyddsutrustning, ventilation, rengöring, dokumentation, kunskaper och medicinska kontroller. Sanktionsavgifter kan utgå vid brister i dokumentation av riskbedömning för kvartshaltigt damm, kontroll av dammreducerande anordningar samt vid utebliven anmälan av mobila kross-, asfalt- eller betongstationer, med avgifter på 15 000–150 000 kronor beroende på antal sysselsatta respektive 5 000 kronor för mobila anläggningar. Bestämmelserna kompletteras av bland annat AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:15 om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser samt föreskrifter från Kemikalieinspektionen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och MSB.
AFS 2023:10 är en samlingsföreskrift från Arbetsmiljöverket som syftar till att förebygga ohälsa och olyckor orsakade av ett brett spektrum av riskfaktorer i arbetsmiljön: buller, vibrationer, fall, ras, belastningsergonomi, kemiska riskkällor, smitta, artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält. Föreskrifterna innehåller preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende undersökningar, riskbedömningar, åtgärder, kunskapskrav och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom dessa riskområden. Författningen trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersätter ett tjugotal äldre föreskrifter och kungörelser, däribland AFS 2005:15 om vibrationer, AFS 2005:16 om buller, AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker och AFS 2012:2 om belastningsergonomi. Föreskrifterna bygger på och kompletterar arbetsmiljölagen (1977:1160) samt AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) ställer krav på arbetsgivare att organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning, inklusive inhyrd arbetskraft och distansarbete. Arbetsgivaren ska ha en arbetsmiljöpolicy, rutiner för arbetsmiljöarbetet, fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet, regelbundet undersöka och riskbedöma arbetsmiljön, utreda ohälsa och olycksfall, genomföra åtgärder samt årligen följa upp arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och resultat av årlig uppföljning ska vara skriftliga vid tio eller fler arbetstagare, medan riskbedömningar och handlingsplaner alltid ska dokumenteras skriftligt. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2001:1. De kompletteras av arbetsmiljölagens (1977:1160) bestämmelser samt Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter med preciserade krav för specifika arbetsmiljöförhållanden.
EU:s förordning om långlivade organiska föroreningar (POPs). Förbjuder eller begränsar tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av persistenta organiska föroreningar som är särskilt farliga för miljö och hälsa på grund av sin svårnedbrytbarhet och bioackumulerande egenskaper.
EU:s dataskyddsförordning (GDPR) fastställer bestämmelser om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av personuppgifter inom unionen. Förordningen tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Den gäller för personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden som är etablerade i unionen, samt för aktörer utanför unionen som erbjuder varor eller tjänster till, eller övervakar beteendet hos, registrerade som befinner sig i unionen. Förordningen uppställer krav på rättslig grund för behandling, informationsskyldigheter, registrerades rättigheter (bl.a. tillgång, rättelse, radering, dataportabilitet och invändning), säkerhetsåtgärder, konsekvensbedömningar, incidentanmälan till tillsynsmyndigheten inom 72 timmar samt regler för överföring av personuppgifter till tredjeländer. Organisationer med färre än 250 anställda undantas från skyldigheten att föra register över behandling, såvida inte behandlingen medför risk för registrerades rättigheter, inte är tillfällig eller omfattar särskilda kategorier av uppgifter. Administrativa sanktionsavgifter kan uppgå till 10 000 000 EUR eller 2 % av global årsomsättning för vissa överträdelser, respektive 20 000 000 EUR eller 4 % av global årsomsättning för allvarligare överträdelser. Förordningen kompletteras av nationell lagstiftning, däribland den svenska lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning samt Integritetsskyddsmyndighetens föreskrifter.
PIC-förordningen om export och import av farliga kemikalier. Genomför Rotterdamkonventionen (PIC-konventionen) inom EU och kräver förhandsanmälan och godkännande vid export av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel till länder utanför EU.
CLP-förordningen — EU:s regler för klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar. Genomför FN:s globalt harmoniserade system (GHS) inom EU. Alla kemiska produkter ska klassificeras efter farlighet och märkas med standardiserade farosymboler, signalord och faroangivelser.