Bläddra bland svenska lagar, föreskrifter och EU-lagstiftning
Visar 52 551-52 575 av 52 598 dokument(662ms)
Kapitel 2 i AFS 2023:13 reglerar arbetsmiljön vid all verksamhet där arbete med djur utförs och riktar sig till arbetsgivare samt den som hyr in arbetskraft. Föreskrifterna ställer krav på att byggnader, stall, inredningar, stängsel och andra anordningar ska vara dimensionerade och underhållna så att arbetet kan utföras säkert, samt att arbetstagare snabbt ska kunna sätta sig i säkerhet bland lösgående djur. Vidare regleras krav på hjälpmedel för säker djurhantering, säkra rutiner vid förflyttning och transport av djur, samt att arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagare har tillräckliga kunskaper om djurens egenskaper och beteendemönster. Kapitlet innehåller även specifika bestämmelser för arbete med nötkreatur, hästar och svin, bland annat krav på skyddsanordningar, reträttvägar och rutiner för att hantera djur som visat avvikande eller farligt beteende. Föreskrifterna kompletterar de grundläggande skyldigheterna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1).
Kapitel 17 i AFS 2023:13 reglerar planering och utförande av vinterväghållning (snöröjning, sandning, saltning med fordon på vägar, gator, gång- och cykelbanor m.m.) samt snöskottning på tak. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt de som yrkesmässigt driver gemensam verksamhet utan anställda. Arbetsgivaren ska bland annat förhindra att olika verksamheter sammanfaller i tid och rum på ett riskfyllt sätt, anpassa tidsplaneringen, välja arbetsmetoder och utrustning som minimerar fysisk och psykisk belastning samt exponering för buller, vibrationer och farliga ämnen, samt säkerställa att varselkläder och annan personlig skyddsutrustning används. Vid snöskottning på tak gäller krav på tidig planering, säkra tillträdesleder, skyddsåtgärder vid halt eller svagt underlag samt bestämmelserna om fallskydd i 5 kap. (byggnads- och anläggningsarbete). Överträdelse av fallskyddsbestämmelserna i 5 kap. 70 § är belagd med sanktionsavgift på mellan 40 000 och 400 000 kronor, där avgiften för verksamheter med färre än 500 sysselsatta beräknas som 40 000 kr + (antal sysselsatta – 1) × 721 kr, och för 500 eller fler sysselsatta utgör avgiften 400 000 kronor.
AFS 2023:13 kapitel 16 reglerar allt sprängarbete där explosiva varor används för att sönderdela material eller skapa stötvåg, med undantag för Försvarsmaktens verksamhet. Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare (inklusive inhyrare av arbetskraft) och syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall vid sprängning. Centrala krav omfattar att en undersökning och riskbedömning ska genomföras och en sprängplan upprättas innan varje sprängobjekt påbörjas, att en sprängarbas med dokumenterad teoretisk kunskap och minst ett års praktik (alternativt två års yrkeserfarenhet vid enklare sprängning) ska utses för allt sprängarbete, samt att detaljerade säkerhetskrav efterlevs vid hantering av explosiva varor, laddningsarbete, initiering, täckning, utrymning och bevakning. Föreskrifterna innehåller även specifika tekniska krav, bland annat att laddningsslangar för pulverformig explosiv vara ska ha en resistans av 1–30 kΩ/meter, att krutstubin ska brinna minst 2 minuter, och att detonerande stubin vid ort- eller tunnelsprängning inte får överstiga 20 gram explosiv vara per meter. Kapitlet kompletteras av arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1).
Kapitel 15 i AFS 2023:13 reglerar arbetsmiljön vid all verksamhet som innefattar smältning och gjutning av metall, inklusive hantering av smältmaterial, slagg, gjutgods, rensning samt kontroll och underhåll av arbetsutrustning. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare (och den som hyr in arbetskraft) och syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall, särskilt brännskador, explosioner, exponering för farliga gaser och belastningsskador. Centrala krav omfattar skydd mot kontakt med smält eller hett material, torr arbetsutrustning för att förhindra explosioner, nödtappningsutrustning, fast installerad nöddusch, kolmonoxidlarm samt mekanisering av tunga eller repetitiva arbetsmoment. Säkerhetskritiska lyftdelar på skänkar och slaggbuttar ska kontrolleras genom oförstörande provning av ackrediterat organ inom tre månader efter ibruktagande och därefter var tolfte månad, med okulärbesiktning minst var sjunde dag. Överträdelser av provnings- och dokumentationskraven är belagda med sanktionsavgifter: 40 000–400 000 kronor för provningsbrister och 5 000–50 000 kronor för bristande dokumentation av okulärbesiktning, där full avgift gäller vid 500 eller fler sysselsatta. Föreskrifterna kompletteras av arbetsmiljölagen (1977:1160) och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kapitel 14 i AFS 2023:13 reglerar arbetsmiljökrav vid rök- och kemdykning och gäller alla arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare i sådant arbete, inklusive under utbildning och övning, men undantar insatser med enbart måttlig fysisk ansträngning eller belastning. Föreskrifterna ställer krav på undersökning och riskbedömning före varje insats, minimibemanningsnivåer (minst en arbetsledare, en rök-/kemdykarledare och två rök-/kemdykare), definierade roller för arbetsledare, rök-/kemdykarledare och rök-/kemdykare, samt regler om arbetsförmåga och medicinska kontroller med tjänstbarhetsintyg. Andningsskydd ska vara tryckluftsapparat med helmask och skyddsfaktor på minst 100 000, och utrustningen ska kontrolleras genom inläckagemätning. Rök- och kemdykare ska ha genomgått särskild utbildning enligt bilaga 7 och upprätthålla färdigheten genom minst fyra övningar per år, varav minst två med värmetillsats. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:15 om medicinska kontroller i arbetslivet samt AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete avseende gravida arbetstagare.
Kapitel 13 i AFS 2023:13 reglerar arbetsmiljön vid reparation, service, tvättning, komplettering, kontroll och skrotning av fordon samt förbränningsmotorer till fordon och maskiner. Bestämmelserna gäller fordon enligt lagen om vägtrafikdefinitioner, med undantag för bland annat cyklar och militärfordon, samt spårbundna fordon och förbränningsmotordrivna maskiner. Arbetsgivaren bär ansvaret för att föreskrifterna följs och likställs med den som hyr in arbetskraft; även ensamföretagare omfattas. Kapitlet innehåller detaljerade krav på lokaler och ventilation (bland annat mekanisk tilluft i arbetsgropar och separat avgasutsug), lyftanordningar, säkring av arbetsgropar mot fall och nedkörning, samt specifika regler för arbetsmoment som hjularbete, motorarbete, arbete under tippflak eller tippbar hytt, karosseriarbete, underredsbehandling och regummering/vulkanisering av däck. Föreskrifterna kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) samt föreskrifterna om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10) avseende bland annat heta arbeten.
Kapitel 12 i AFS 2023:13 reglerar personsäkerhet vid provning med över- eller undertryck av anordningar såsom tryckkärl, rörledningar, avloppsbrunnar, slangar, kylaggregat och ventilationsanläggningar. Bestämmelserna gäller inte vid läcksökning eller täthetsprovning av anordningar som redan genomgått föreskriven tryckkontroll utan efterföljande modifieringar, och inte heller vid pumpning av hjul och däck. Arbetsgivaren ska innan provning genomföra en skriftligt dokumenterad riskbedömning, avgränsa och markera ett riskområde, säkerställa att provningsutrustningen är tillförlitlig och regelbundet kontrollerad, samt i första hand använda vätska som tryckmedium vid övertrycksprovning. Trycksättning med gas ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan, och överträdelse medför en sanktionsavgift på 10 000 kronor per tillfälle – undantag gäller bland annat vid kontrolltryck på högst 0,03 bar, eller vid högst 3 bar om produkten av kontrolltryck och volym inte överstiger 30 bar × liter. Föreskrifterna kompletteras av de grundläggande skyldigheterna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kapitel 11 i AFS 2023:13 reglerar arbete i master och stolpar och syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall vid sådant arbete. Bestämmelserna gäller för arbetsgivare (inklusive den som hyr in arbetskraft) samt ensamföretagare, men undantar räddningstjänst och delvis Försvarsmakten. Höjdarbete definieras som mast- eller stolparbete på mer än 13 meters höjd, vilket utlöser krav på medicinsk kontroll med tjänstbarhetsintyg enligt AFS 2023:15, särskild utbildning om minst två arbetsdagar samt krav på att ytterligare en behörig arbetstagare finns på plats för omedelbar undsättning. Arbetsgivaren ska planera arbetet säkert, informera arbetstagare om anläggningens skick, tillhandahålla fallskyddsutrustning, skyddshjälm, larm- och kommunikationsutrustning samt ha en plan för omedelbar undsättning av skadade. Föreskrifterna ställer också krav på årlig kontroll av stolpskor, reglering kring väderförhållanden (inklusive förbud mot arbete vid åskväder), begränsning av höjdarbete till dagsljus som norm, samt hänvisar till kompletterande regler i AFS 2023:10 om elektromagnetiska fält vid arbete nära radiosändare.
Kapitel 10 i AFS 2023:13 reglerar arbete med livsmedel i kylda livsmedelslokaler där lufttemperaturen av livsmedelshygieniska skäl hålls under +16 °C. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall till följd av nedkylning och andra risker i dessa miljöer. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, inklusive den som hyr in arbetskraft, och ställer krav på åtgärder mot avkylning av händer, att luft- och kötttemperatur vid styckning hålls så hög som livsmedelshygienen tillåter, samt att personlig skyddsutrustning mot kyla och skär-/stickskador används. Reglerna gäller inte arbete i lastutrymmen på transportfordon eller järnvägsvagnar, och vid arbete som enbart innebär transport av varor in i och ut ur exempelvis kylrum gäller bara kravet på personlig skyddsutrustning. Föreskrifterna kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) samt Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien.
AFS 2023:13 är Arbetsmiljöverkets samlade föreskrifter om risker vid sexton specificerade typer av arbeten: arbete med djur, asbestexponering, berg- och gruvarbete, byggnads- och anläggningsarbete, dykeriarbete, frisörarbete, hamnarbete, innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM), arbete i kylda livsmedelslokaler, mast- och stolparbete, provning med över- eller undertryck, reparation och service av fordon, rök- och kemdykning, smältning och gjutning av metall, sprängarbete samt vinterväghållning och snöskottning på tak. Föreskrifterna syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall genom preciserade krav på bland annat riskbedömningar, skyddsåtgärder, kunskaper och arbetsorganisation utöver de grundläggande skyldigheterna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Särskilt detaljerade bestämmelser finns för innesluten användning av GMM med fyra skyddsnivåer, anmälnings- och tillståndsplikt samt tabeller med skyddsåtgärder, liksom för rök- och kemdykning med ett utbildningsprogram om minst 56 timmar. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte fjorton äldre föreskrifter, och har ändrats genom AFS 2025:6 och AFS 2025:8 med ikraftträdande den 19 december 2025.
Föreskrifterna om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) syftar till att arbetsplatser ska utformas så att ohälsa och olycksfall förebyggs och förutsättningar ges för en god arbetsmiljö. Föreskrifterna reglerar utformning, projektering, drift och underhåll av arbetsplatser i och i anslutning till byggnadsverk, inklusive personalutrymmen, förbindelseleder, klimat och ventilation, utrymning och brandskydd, säkerhet samt skyltar och signaler. Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna följs, medan byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare har särskilda skyldigheter vid projektering för ny- och ombyggnad. Detaljerade krav ställs bland annat på tillgänglighet, lokalutformning med minst 0,8 meters fritt arbetsutrymme vid kraftutövande arbete, ventilation med minst 7 liter uteluft per sekund och person, termiskt klimat, dagsljus och belysning, skyddsräcken på minst 1,1 meter, utrymningsvägar, brandredskap, första hjälpen-utrustning samt högsta tillåtna värmeindex (WBGT). Föreskrifterna kompletterar arbetsmiljölagen och AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete samt hänvisar till AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning, AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön och AFS 2023:14 om gränsvärden för luftvägsexponering.
Kapitel 9 i AFS 2023:11 reglerar användning av trycksatta anordningar och tillhörande säkerhetsutrustning, inklusive tryckkärl, pannor, cisterner, vakuumkärl, rörledningar och gasflaskor. Föreskrifterna ställer krav på riskbedömning, placering, fortlöpande tillsyn, övervakning, förvaring av gasflaskor, fyllning samt återkommande kontroll av bland annat gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor för andningsapparater. Trycksatta anordningar delas in i klass A och B utifrån detaljerade tabeller baserade på tryck, volym, temperatur, nominell diameter och fluidernas farliga egenskaper, vilket avgör vilka krav på dokumentation, övervakning och kontroll som gäller. För anordningar i klass A eller B krävs bland annat en förteckning över anordningarna, ständig övervakning av behållare, dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn, journal över återstående livslängd samt särskild dokumentation vid väsentlig reparation eller ändring. Sanktionsavgift på 10 000–400 000 kronor kan utgå om trycksatta anordningar i klass A eller B saknar dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn, beräknad utifrån antal sysselsatta. Bestämmelserna kompletteras av AFS 2023:5 om tryckbärande anordningar, AFS 2023:6 om enkla tryckkärl samt kontrollkraven i kapitel 10.
Kapitel 8 i AFS 2023:11 reglerar uppförande, användning och nedmontering av ställningar och väderskydd som används som arbetsplats, tillträdesled, fallskydd vid arbete på hög höjd, skyddstak eller upplag. Bestämmelserna gäller arbetsgivare och den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare, men undantar Försvarsmakten vid fältmässiga övningar, väderskydd under 3 meter höga eller med horisontell yta under 6 m², samt temporära konstruktioner för förvaring, mässor, festivaler, scener och läktare. Centrala krav omfattar planering och dokumentation före uppförande, dimensionering med betryggande säkerhet, skyddsräcke vid fallhöjd om 2 meter eller mer, krav på tillträdesleder, kontroll av komponenter och färdig ställning samt formell överlämning med tillhörande handlingar. Utbildningskrav med specificerade nivåer ställs på dem som uppför, väsentligt ändrar eller monterar ned ställningar, och sanktionsavgifter på 5 000–20 000 kronor per arbetstagare utgår vid avsaknad av föreskriven utbildningsdokumentation. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning samt AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten.
Kapitel 7 i AFS 2023:11 reglerar användning av stegar och arbetsbockar i arbetsmiljön och kompletterar de generella reglerna om arbetsutrustning i kapitel 2. Bestämmelserna gäller arbetsgivare samt den som hyr in arbetskraft och egenföretagare utan anställda. Stegar och arbetsbockar får bara användas som tillträdesled och för kortvarigt arbete, under förutsättning att riskerna är så små att säkrare utrustning inte är befogad. Kapitlet ställer krav på stabilitet, placering, förankring och underhåll samt anger specifika gränsvärden för när stagning eller förankring krävs: lutande stegar längre än 5 meter, fristående stegar med plattform och knästöd med mer än 2 meters plattformshöjd, samt övriga fristående stegar högre än 3 meter. Bestämmelserna om enbart kortvarigt arbete, lätta bördor och begränsning till en person åt gången gäller inte vid räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor eller tillhörande övningar.
Kapitel 6 i AFS 2023:11 reglerar användning av jordbruks- och skogsbrukstraktorer konstruerade för hastigheter mellan 6 och 40 km/h och preciserar kraven i kapitel 2 om användning av arbetsutrustning. Bestämmelserna ställer krav på bland annat överrullningsskydd för hjulburna traktorer med en tjänstevikt på 600 kg eller mer, förarsitsens utformning och vibrationsdämpning, skydd vid skogsarbete samt uppvärmning och temperaturreglering av förarhytten. Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt den som ensam eller med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd. Vissa bestämmelser (4 § och 7–9 §) undantas för traktorer som omfattats av typgodkännande eller maskinföreskrifter vid marknadssläpp inom EES, och ytterligare undantag gäller för traktorer tagna i bruk före den 1 juli 1986 respektive den 1 januari 1990. Föreskrifterna kompletterar arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1).
Kapitel 5 i AFS 2023:11 reglerar användning av motorkedjesågar och röjsågar och preciserar kraven i de övergripande föreskrifterna om arbetsutrustning i kapitel 2. Bestämmelserna gäller arbetsgivare och den som hyr in arbetskraft, samt egenföretagare som driver yrkesmässig verksamhet utan anställd (med vissa undantag). Föreskrifterna ställer krav på undersökning och riskbedömning, dagliga kontroller av utrustningen, specificerad personlig skyddsutrustning (bl.a. sågskyddsbyxor, skyddshjälm, hörselskydd och varselkläder), samt att motorkedjesågsanvändare ska ha avlagt teoretiskt och praktiskt prov med godkänt resultat – den som låter någon använda motorkedjesåg utan sådan dokumentation ska betala en sanktionsavgift om 10 000 kronor per användare. För röjsågsanvändare krävs genomgången utbildning anpassad till arbetsuppgifterna. Föreskrifterna omfattar inte motorkedjesågar på skaft, med riggrör eller där motorsågen ingår som del av en annan teknisk anordning.
Kapitel 4 i AFS 2023:11 reglerar användning av truckar och utbytbar utrustning till truckar och kompletterar de allmänna bestämmelserna om arbetsutrustning i kapitel 2. Föreskrifterna gäller arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare och ställer krav på undersökning och riskbedömning av truckarbete, säker arbetsmiljö, avgränsning av trucktrafik från gående, sikt i körriktningen, användning av skyddsutrustning samt skötsel och underhåll. Truckförare ska ha dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper samt ett personligt skriftligt tillstånd som anger vilka trucktyper och arbetsuppgifter det gäller. Avsaknad av skriftligt tillstånd medför sanktionsavgift på 15 000–150 000 kronor, beräknad utifrån antal sysselsatta (150 000 kronor vid 500 eller fler sysselsatta). Bestämmelserna gäller även andra mobila maskiner med gaffelarmar eller liknande lyftaggregat på plana, hårdgjorda underlag, dock inte för byggnads- och anläggningsarbete.
Kapitel 3 i AFS 2023:11 reglerar användning av bildskärmar med tillhörande utrustning på arbetsplatser och kompletterar de generella kraven på arbetsutrustning i kapitel 2. Bestämmelserna gäller arbetsgivare, inklusive den som hyr in arbetskraft, samt egenföretagare utan anställda, och omfattar även arbete på annan plats än huvudarbetsplatsen, exempelvis i hemmet. Kapitlet ställer krav på organisering av bildskärmsarbete så att starkt styrt, bundet eller ensidigt upprepat arbete normalt inte förekommer, att programvara och system är ergonomiskt anpassade, samt att bildskärmar, tangentbord, belysning, arbetsplatser och arbetsstolar uppfyller specificerade ergonomiska krav. Arbetsgivaren ska erbjuda synundersökning till arbetstagare som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen och bekosta särskilda glasögon om sådana behövs för bildskärmsarbetet. Föreskrifterna undantar kortvarig användning av bärbar utrustning samt arbete med siffer- eller textvisande displayer på mätinstrument, kassaregister, miniräknare och liknande.
Kapitel 2 i AFS 2023:11 reglerar användning av arbetsutrustning i arbetet, där arbetsutrustning definieras som maskiner, anordningar, verktyg, redskap eller installationer som används i arbetet. Bestämmelserna ställer krav på att arbetsgivaren genomför undersökning och riskbedömning vid val av arbetsutrustning, säkerställer att utrustningen uppfyller tillämpliga produktkrav eller kraven i bilaga 1, samt att den används med betryggande säkerhet. Föreskrifterna innehåller krav på ergonomisk användning, information och instruktioner till arbetstagare, särskild hantering av utrustning med höga risker inklusive dokumentation av berörda arbetstagares kunskaper, samt regelbundet underhåll och kontroller med dokumenterade resultat. Föreskrifterna kompletteras av AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön avseende belastningsergonomi.
Kapitel 15 i AFS 2023:11 reglerar val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetslivet och syftar till att förebygga ohälsa och olyckor. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare utan anställda. Arbetsgivaren ska prioritera allmänna tekniska och arbetsorganisatoriska skyddsåtgärder framför personlig skyddsutrustning, och när sådan utrustning behövs ska den tillhandahållas kostnadsfritt, vara individuellt anpassad och uppfylla EU:s produktkrav. Kapitlet innehåller krav på riskbaserad bedömning före val av utrustning, individuell täthetsprovning av tätsittande andningsskydd, information och utbildning till arbetstagare, samt underhåll och förvaring. Särskilda bestämmelser gäller för reparbete, där minst två oberoende förankrade linor, sele, skyddshjälm och specialutbildning krävs – undantag från kravet på två linor finns för räddningsarbete inom räddningstjänst, polis och militär.
Kapitel 14 i AFS 2023:11 reglerar dels utförandet av äldre pressar och gradsaxar som inte omfattades av maskinföreskrifter vid marknadssläpp, dels användningen vid produktion eller undervisning av alla maskinellt drivna mekaniska, hydrauliska och pneumatiska pressar med slagrörelse samt gradsaxar för plåtklippning. Föreskrifterna preciserar och kompletterar de allmänna reglerna om arbetsutrustning i kapitel 2 och ställer krav på skyddsanordningar, kategoriindelning av pressar (kategori I–VI) och gradsaxar (kategori I–IV), fortlöpande tillsyn, periodiskt underhåll med kontrollintervall på högst ett år alternativt högst 1 600 drifttimmar (dock aldrig längre än två år), samt dokumentation av utförda kontroller och åtgärder. Arbetsgivaren ansvarar för att kraven följs, och skyldigheten likställs med den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare utan anställda. Undantag gäller bland annat för pressar som omfattades av AFS 2008:3 eller AFS 2023:4 vid marknadssläpp, samt för ett antal specialpressar såsom balpressar, valspressar, hammare och hejare.
Kapitel 13 i AFS 2023:11 reglerar besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar som anges i bilaga 12. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare som driver yrkesmässig verksamhet. Kapitlet ställer krav på att lyftanordningar ska genomgå första besiktning, montagebesiktning, revisionsbesiktning och återkommande besiktning vid fastställda intervall, utförda av ackrediterade kontrollorgan av typ A (typ B tillåts för militärfordon). Återkommande besiktning ska utföras under ordinarie besiktningsmånad eller senast inom 2 månader därefter. Sanktionsavgifter utgår vid användning av anordning utan giltig besiktning eller utan att kunna uppvisa senaste besiktningsintyg, med belopp mellan 40 000 och 400 000 kronor beroende på antal sysselsatta (400 000 kronor vid 500 eller fler sysselsatta). Kapitlet kompletterar de allmänna bestämmelserna om arbetsutrustning i kapitel 2 och hänvisar till bilaga 12 för vilka anordningar och besiktningsintervall som gäller.
Kapitlet reglerar tillfälliga personlyft med kranar eller truckar som inte ursprungligen är konstruerade för att lyfta personer. Bestämmelserna riktar sig till arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare och ställer krav på riskbedömning, planering, besiktning och säkerhetsåtgärder vid sådana lyft. Personlyft får endast ske om det är svårt eller olämpligt att använda utrustning konstruerad för personlyft, och arbetet ska utföras från en arbetskorg utformad för ändamålet. Vid lyft med kran får den sammanlagda vikten av korg och last inte överstiga 50 procent av kranens maxlast, och vid lyft med truck gäller 25 procent av truckens maxlast. Varje kombination av basmaskin och arbetskorg ska besiktigas av ett ackrediterat kontrollorgan innan användning, med återkommande besiktning var tolfte månad för kranar, och sanktionsavgifter på 40 000–400 000 kronor kan utdömas vid överträdelse av besiktningskraven.
Kapitel 11 i AFS 2023:1 reglerar användning av lyftanordningar och lyftredskap och syftar till att förebygga ohälsa och olyckor vid sådant arbete. Bestämmelserna gäller arbetsgivare, den som hyr in arbetskraft samt egenföretagare som bedriver yrkesmässig verksamhet, och preciserar och kompletterar de allmänna reglerna om arbetsutrustning i kapitel 2. Kapitlet ställer krav på riskbedömning, planering och organisation av lyftarbeten, stabilitet och markförhållanden, lastsäkring, användning av överlastdon och gränsbrytare, samt regler för personlyft, samlyft och arbete under upplyft last. Arbetsgivaren ska säkerställa att lyftanordningar och lyftredskap bara används av personer med dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper, och att skriftligt tillstånd utfärdas för användning av maskindrivna lyftanordningar. Krav ställs även på underhåll, dagliga kontroller, fortlöpande tillsyn, journalföring – bland annat driftjournal för maskindrivna kranar med maxlast över 1 000 kg – samt konditionsanalys när en lyftanordning närmar sig sin konstruktiva livslängd. Maskindriven hiss krävs för tillträde till hytter belägna mer än 25 meter över markytan. Föreskrifterna gäller inte utrustning som omfattas av kapitel 4 om truckar.
Kapitel 10 i AFS 2023:11 reglerar kontroll av trycksatta anordningar och tillhörande säkerhetsutrustning, med syfte att förebygga ohälsa och olyckor vid användning av sådana anordningar. Bestämmelserna gäller arbetsgivare och likställda (inhyrare av arbetskraft samt ensamföretagare) och ställer krav på att trycksatta anordningar i klass A eller B genomgår första kontroll innan trycksättning, återkommande kontroller enligt fastställda intervall (bilaga 7) samt revisionskontroll vid väsentliga reparationer, ändringar eller skador. Arbetsgivare kan alternativt tillämpa ett program för riskanpassad kontroll, som ska bedömas av ett ackrediterat kontrollorgan och ge minst samma säkerhet som standardintervallen. Särskilda regler gäller övervakning av pannor i klass A eller B, inklusive krav på ständig övervakning vid start, dokumenterade pannoperatörsuppdrag, kunskapskrav enligt bilaga 8, samt kontrollorganets bedömning av övervakningsintervall och inställelsetider vid periodisk övervakning. Sanktionsavgifter på 15 000–300 000 kronor (max 600 000 kronor vid flera överträdelser) utgår om anordningar trycksätts utan godkänd kontroll eller om pannor drivs i strid med övervakningskraven. Kontroller ska utföras av ackrediterade kontrollorgan (typ A eller B enligt SS-EN ISO/IEC 17020:2012), och bestämmelserna kompletteras av bland annat AFS 2023:5 om tryckbärande anordningar, AFS 2023:6 om enkla tryckkärl samt AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.